Torsdagen den 27 november lägger Vänsterpartiet en motion kallad Rum för demokrati. I motionen konstateras att bra möteslokaler är en grundläggande demokratisk infrastruktur och vi föreslår att kommunen tar fram en plan för Botkyrkas lokaler för föreningsliv och demokrati – Rum för demokrati. Klicka på den här ingressen så kan du läsa hela motionen!

Rum för demokrati

Vad är demokrati gjort av?

Demokratin diskuteras oftast i tämligen abstrakta termer – folkvilja, representativitet, ansvarsutkrävande, legitimitet osv. Det är inget fel i det; demokrati är en komplex företeelse som måste förstås i ett lika komplext socialt och ekonomiskt sammanhang. Det kräver abstraktioner. Men det är lätt att glömma att den reellt existerande demokratin är mycket konkret.

I grund och botten utgörs demokratins fysiska form av kvinnor och män som pratar med varandra, i regel inomhus. Det är om de rum där demokratin försiggår som denna motion handlar.

 

Demokratins grund: mötet

"Det demokratiska samtalet" förs i många former och på olikartade platser. Det är inte begränsat till meningsutbyte i beslutande församlingar som kommunfullmäktige och riksdag; det utgörs av alla de tillfällen där människor utbyter tankar och argument i gemensamma frågor, många av dem sådana som av de samtalande själva inte uppfattas som politiska. Det löpande meningsutbyte och den kollektiva samverkan som bygger upp det sociala kapital som i sin tur är en förutsättning för demokratin pågår överallt – i handarbetscirkeln, pensionärsklubben och kulturföreningen, likaväl som i aktionsgruppen, fackföreningen och det politiska partiet. Det är bl.a. detta som den sjätte utmaningen i kommunens dokument Ett hållbart Botkyrka syftar på: "Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin".

Nya digitala media har på många sätt förändrat våra möjligheter till kommunikation. E-post har ökat hastigheten i informationsutbytet. Internet har gett snabb tillgång till enorma mängder fakta. Videokonferenser möjliggör diskussioner mellan människor på vitt skilda platser i världen. Allt detta är värdefullt, men inget tyder på att nya kommunikationsformer ersätter gamla i någon större utsträckning. När telefonen introducerades fanns det de som befarade att människors möte öga mot öga skulle ersättas av samtal via den nya uppfinningen. Det blev snarare tvärt om – med telefonen blev det ju så mycket lättare att bestämma tid och plats för att träffas. Inte heller verkar e-postlistor, chattforum och bloggar ersätta demokratins grundläggande existensform: mötet i ett rum.

 

Bra lokaler är en förutsättning för demokrati

Det kan tyckas lite futtigt att diskutera demokrati som en fråga om möteslokalers utformning. Vi påstår givetvis inte att lokalfrågan är den enda eller den avgörande för demokratins förutsättningar att utvecklas. Media, folkbildning, bibliotek och mycket annat utgör andra viktiga delar i den demokratiska infrastrukturen. Men det bland det bästa en kommun kan göra för att stimulera och utveckla den lokala demokratin är sannolikt att se till att det finns ändamålsenliga möteslokaler tillgängliga för så många som möjligt, såväl för det etablerade föreningslivet som för nya och tillfälliga sammanslutningar.

Möteslokalens utformning har stor betydelse för hur mötet fungerar och i förlängningen för det demokratiska samtalet över huvud taget.

Grundläggande är givetvis att alla som vill vara med på ett möte också kan det: att lokalen är tillgänglig för funktionshindrade och att den ligger på en plats dit man kan ta sig även utan bil.

Väl på mötet ska alla deltagare kunna höra och göra sig hörda. Är akustiken god? Finns det hörselslinga för dem som behöver? Är belysningen god så att alla ser vad som står i möteshandlingarna och vad som skrivs på blädderblocket?

Bekväma stolar drar inte uppmärksamheten från själva mötet. Bord som gör det möjligt att möblera så att det passar mötet underlättar. Bra ventilation håller syrenivån och uppmärksamheten uppe. Fungerande teknisk utrustning, från blädderblock (med pennor som inte har torkat!) och anteckningsmaterial till dataprojektor och trådlöst internet, är uppskattat av såväl mötesarrangörer som deltagare.

Sist, men inte minst; demokratin förtjänar vackra lokaler! Även om det möjligen inte har belagts vetenskapligt, så finns det all anledning att tro att demokratin fungerar bättre i vackra och välhållna lokaler än i fula och trasiga.

 

En plan för bättre mötes- och samlingslokaler – rum för demokrati

Som ett led i ett långsiktigt arbete för att skapa förutsättningar för en fördjupad demokrati bör kommunen ta fram en plan för hur föreningsliv och annan mötesverksamhet ska få bättre tillgång till ändamålsenliga lokaler – Rum för demokrati.

Planen bör ta sin utgångspunkt i en analys av situationen i dag, genom sammanställning av tillgängliga uppgifter och kompletterande undersökningar där föreningar och andra får tillfälle att ge sina synpunkter. Särskild vikt bör läggas vid att analysera skillnader mellan kvinnor och män och mellan olika sociala skikt är det gäller tillgången till möteslokaler.

Eftersom resurserna alltid är begränsade, måste särskilt vikt läggas vi att utveckla former för samutnyttjande av mötes- och föreningslokaler. Förutsättningarna för föreningshus, där föreningar delar på möteslokaler, kontorsservice och vaktmästeritjänster, antingen i föreningarnas egen regi, i samarbete med Folkets Hus eller administrerat av kommunen, bör undersökas.

Helt fria lokaler för föreningslivet är sannolikt ingen bra modell eftersom den lätt leder till ineffektivt resursutnyttjande. Samtidigt är det viktigt att inte aktivitetsnivån i föreningslivet hålls tillbaka av ekonomiska skäl. Dessutom bör nya organisationer och tillfälliga sammanslutningar utan föreningsbidrag eller andra inkomster, ha rimliga möjligheter att disponera lokaler för egna eller offentliga möten. Föreningsbidragens och lokaltaxornas konstruktion bör utformas utifrån dessa aspekter.

Den kommunala mötesverksamheten bör knytas närmare medborgarna och föreningslivet. Nästan alla nämnders möten är offentliga, men det är i regel få åhörare som utnyttjar den möjligheten.  Någon större publik är kanske aldrig att vänta i normalfallet, men en bidragande orsak till att åhörarna är få är att möteslokalerna på plan två i kommunalhuset är svårtillgängliga på kvällstid. Kommunala sammanträdeslokaler bör utformas så att de lätt kan utnyttjas även av föreningslivet och är tillgängliga och inbjudande för medborgarna. Kommunen bör utreda hur nämndernas behov av sammanträdeslokaler kan tillgodoses på ett bättre sätt i framtiden och hur lokalerna kan användas av fler.

Kommunens främsta beslutande organ, kommunfullmäktige, saknar till skillnad från i många andra jämförbara kommuner egen sammanträdeslokal. Tidigare sammanträdde fullmäktige växelvis i Tumba gymnasium och i Folkets Hus i Hallunda; numera alltid i Folkets Hus. Det finns fördelar med detta arrangemang. Folkets Hus’ lokalutnyttjande förbättras och ger föreningen en värdefull fast intäkt. Andra arrangemang i huset samtidigt med fullmäktige ger många Botkyrkabor en glimt av kommunens högsta beslutande församling. Å andra sidan kan man hävda att den lokala demokratins främsta formella uttryck förtjänar en mer ändamålsenlig och värdig inramning. Givetvis måste en egen fullmäktigesal även kunna utnyttjas till andra arrangemang, såväl interna som externa konferenser och möten. Kommunen bör överväga om en egen fullmäktigesal, öppen även för andra arrangemang, i framtiden är en möjlig och lämplig lösning.

 

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta

att en plan för Botkyrkas lokaler för föreningsliv och demokrati – Rum för demokrati – arbetas fram i enlighet med motionens intentioner.

 

Mats Einarsson

Bekir Uzunel

Vasiliki Papayannis

Ronnie Anderson

Aysun Imer

Uppdaterades: 18 nov 2008