Igår kväll på Internationella kvinnodagen åkte ett gäng vänsterpartister från Botkyrka in till Stockholm för att demonstrera under parollen ”Aldrig mera tyst!”. Amra Bajric, ordförande för Vänsterpartiet Botkyrka, var konferencier vid den stora demonstrationen och Nooshi Dadgostar, vice partiledare och medlem i Botkyrka-föreningen, var en av talarna. Här publicerar vi Nooshi Dadgostars tal:

”Systrar, feminister!

”En manlig medarbetare som alltid arbetar bakom ryggen på mig bara för att kunna viska i mitt öra vad han tycker om min rumpa. En dag drog han in mig på toaletten ’för att visa hur kåt han är’. Chefen tar mig inte på allvar och säger ’boys will be boys’”.

Det säger en butiksanställd i ett av metoo-uppropen.

Edit Söderbergs rader ”det anstår mig inte att göra mig mindre än vad jag är” sätter ord på vad vi fick varandra att känna inför den kollektiva bekännelsen som metoo-revolutionen innebär.

Därför vill jag tacka alla er som står här idag. Tacka dig för att du kämpar varje dag. Vill skänka ett stort tack till dig som har vågat berätta om vad du har blivit utsatt för av din man, din kollega, din bäste vän. Jag är så tacksam för att du arbetar fackligt för att förbättra undersköterskornas och lokalvårdarnas arbetsvillkor. Och för dig som hjälpte en vän från en kladdig hand på krogen.

Utan er hade vi inte kommit så här långt. Utan er hade vi inte stått här idag.

Men det finns dom som säger att det inte finns några problem längre. Som undrar varför vi kallar oss feminister. Dom ser oss inte. Dom ser inte tystnadskulturen som breder ut sig på våra arbetsplatser. I restauranger, i butiker, i hemtjänsten. När de otrygga anställningarna ger förövarna överläge. Hur cheferna utnyttjar situationen. Du som har en tillfällig anställning – se dej omkring. Vi är hundratals systrar som står på din sida. Rädslan att bli av med jobbet har tystat alltför många kvinnor.

Du ska aldrig behöva stå upp mot trakasserier och kränkningar med jobbet som insats. Vem har sagt att just vårt arbete passar sig för tillfälliga springjobb? Därför säger vi – avskaffa den allmänna visstiden. Ge oss trygga jobb!

Det här vill jag tillägna min mamma. Som har jobbat i vården hela sitt liv. Varje tidig morgon, helger och på högtidsdagar. Hon som tog hand om mig och min syster. Hon som lagade middagen och packade gympapåsarna. Hon som aldrig har klagat. På ålderns höst kommer hon att bli tackad med en usel pension. Trots allt hon har gjort. Det är en skam för Sverige.

”När jag var 6 år blev jag våldtagen av barnvakten, en tonårskille.

– När jag var 12 var jag för full och hade rökt brass och däckat i en säng. 3 ”killkompisar” tog för sig och hade sex med mig.

– När jag var 13-14 blev jag flera gånger erbjuden pengar för sex av äldre män..

– När jag var 16 och hade somnat, vaknade jag att en man försökte våldta mig. Jag hade tur att kunna slita mig loss och springa.”

Det säger en av kvinnorna som har skrivit på uppropet #utanskyddsnät.

Systrar – skulden är inte vår att bära – den flodvåg av berättelser från sjuksköterskor, butiksanställda, politiker och restaurangbiträden – alla vi är starten på en verklighet bortom skulden och skammen.

Det finns dom som säger att feminismen har gått för långt. Att vi alla är fria nu. Men det är för att dom inte ser oss. Hur vi mår och hur samhället behandlar våra kroppar. Hur vi ständigt ska jämföras med trådsmala modeller i tunnelbanan, hur porren fördärvar våra kärleksrelationer, hur våra kroppar och livmödrar anses vara handelsvaror som kan köpas, säljas och förstöras. Hur vi våldtas, misshandlas och förminskas.

Systrar vi lyssnar inte på dom som menar att det gått för långt, vi står tillsammans, håller varandras händer och backar varandras ryggar för vi vägrar att göra oss mindre än vad vi är, ”det anstår oss inte att göra oss mindre än vad vi är” det är vårt gemensamma svar till de som försöker påskina att feminismen gått för långt.

Revolutionen har bara börjat.”

Läs mer:

Stockholmdirekt: ”Stor 8 mars-demonstration i City”

Uppdaterades: 09 mar 2018