Bekir Uzunel (V), ledamot i utbildningsnämnden, höll detta anförande i samband med kommunfullmäktiges budgetdebatt.

Ordförande, ledamöter och åhörare,

Skolan ska ge alla elever samma chans att lyckas – oavsett bakgrund, förutsättningar, bostadsort eller skolform.

Det står i skollagen, och om detta råder det bred politisk enighet. Det är viktigt eftersom det påverkar unga människors möjligheter senare i livet. Skillnader i tillgång till bra utbildning i skolan leder till skillnader i livsvillkor och möjligheter senare i livet.

En av skollagens grundprinciper är att en elevs rätt till utbildning aldrig får bli beroende av vilka föräldrar man har eller hur de ekonomiskt och akademiskt kan stötta i hemmet.

Vi har tyvärr skapat en skola där den viktigaste variabeln för framgång i skolan idag är föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Botkyrka kommun har inte klarat av sitt kompensatoriska uppdrag som går ut på att alla elever ska få en likvärdig utbildning.

Botkyrka kommun har fått en alltmer uppdelad skola. Den växande boendesegregationen i kombination med möjligheten till att välja skola gör att elever i allt högre grad sorteras på ett sätt som gör att de inte möter elever med annan bakgrund och andra erfarenheter.

Vi har i kommunen fått skolor med många högpresterande elever och skolor som inte fullt ut når kunskapsmålen.

Skolinspektionens beslut om att vidta särskilda åtgärder gällande Storvretskolan samt vitesföreläggande för flera av våra skolar är tydliga exemplar på att kommunen inte har kunnat klara av sina åtaganden som huvudman.

Skolinspektionens viten har till och med fått egen utgiftspost i budgeten för utbildningsnämnden. Jag förmodar att det inte blir stadigvarande.

De insatser som kan ha störst påverkan på likvärdigheten i skolan är att komma till rätta med de negativa effekterna av skolvalsystemet, att få en finansiering och resursfördelning av skolan som ger alla elever samma möjligheter att nå kunskapsmålen, och att skapa bättre förutsättningar för skolor med särskilda utmaningar.

De stora utmaningarna inom skolvärlden kräver mer resurser. Enligt SKL saknas 20 miljarder i skolan för att kommunerna ska kunna klara av sina åtagande.

Trots detta ska utbildningsnämnden göra besparingar på cirka 55 miljoner. Trots att förvaltningen ser stora risker från och med 2020 med den fortsatta ramsänkning som effektiviseringskravet innebär.

Förvaltningen menar att det effektiviseringskrav som ställs på nämnden riskerar att innebära återbetalning av hela eller delar av statsbidraget för en likvärdig skola.

Mot bakgrund av behovet av mer resurser till utbildningen skjuter Vänsterpartiet till 28,5 miljoner för att mildra effektiviseringskravet, som vi menar framstår som orealistiskt.

Vänsterpartiet vill även satsa 3 miljoner kronor för att den nattöppna förskolan ska kunna vara kvar. Erfarenheter från behovet av barnomsorg nattetid i andra kommuner visar att nattis behövs, men att kommunen också måste göra reklam för att möjligheten finns om det ska fungera i realiteten. Nattarbete inom till exempel vård- och omsorg är en nödvändighet och då bör det vara en kommunal angelägenhet att erbjuda barnomsorg dessa tider.

Slutligen vill Vänsterpartiet också att kommunen utreder möjligheten att avskaffa karensavdraget för personal som arbetar inom förskolan där man lätt blir smittad av sjukdom. Karensen slår orättvist och man bör inte bli straffad när det är själva arbetet som är orsaken till behovet av sjukfrånvaro.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag till budgetyrkande.

Uppdaterades: 25 nov 2019