Bostadspolitik – åtminstone bostadspolitik med sociala ambitioner – har under många år varit lågt prioriterad, såväl av socialdemokratiska som borgerliga regeringar. På den borgerliga kanten har bostadspolitiken reducerats till en furiös kamp mot allmännyttan genom privatiseringar och omvandlingar. Socialdemokratin gav under 80- och 90-talet de tidigare ambitionerna att med subventioner, lagstiftning och offentligt ägande i någon mån göra bostaden till en social rättighet snarare än en vara på en marknad. De nyliberala idéerna hade ju segrat och det gällde att inte vara ”omodern”.

Men behoven av en genomtänkt bostadspolitik tränger sig på. Privatiseringsraseriet i Stockholms stad och andra borgerligt styrda kommuner har skapat starka motreaktioner och processen har nu mer eller mindre gått i stå. Miljonprogramshusen står inför omfattande renoverings- och upprustningsbehov, behov som blir omöjliga att klara av utan omfattande statliga och kommunala insatser. I storstadsområdena tilltar bostadsbristen, i synnerhet bristen på hyresrätter med överkomliga hyror, något som en vinststyrd bostadsmarknad inte klarar av att leverera.

Klimatkrisen sätter fokus på hur vi bor och hur vi reser. Vi måste planera framtidens boende och bostadsområden så att vi klarar oss med mycket mindre energi per person än i dag. Det innebär, enkelt uttryckt, att bygga tätt och högt i lägen där kollektivtrafiken blir bekväm och effektiv. Då kan också de gröna kilarna kan sparas och tillgängligheten till naturen förbättras.

De sociala effekterna av bostadsplaneringen är en annan viktig aspekt. Även om man inte ska överdriva möjligheterna att bygga bort social och annan segregation – människor är inte fattiga därför att de bor miljonprogramsområden, de bor i miljonprogramsområden därför att de är fattiga – så är det en stor fördel om vi kan bygga stadsdelar där olika typer av bostäder, arbetsplatser, kulturinstitutioner, handel och offentlig service integreras till en levande stadsmiljö.

Botkyrka kommun antar på fullmäktiges junisammanträde "Riktlinjer för boendeplanering". Dokumentet lägger fast den övergripande synen på hur kommunen vill att boendet i Botkyrka utvecklas på lång sikt. Vänsterpartiets medlemsmöte den 25 maj ställde sig bakom förslaget. Riktlinjerna gäller både för Botkyrkabyggen och för all annan bostadsproduktion. Några av underrubrikerna sammanfattar innehållet:

″ Vi ska sträva efter levande stadsdelar

″ Vi ska kompletteringsbygga

″ Vi ska blanda bostäder och arbetsplatser

″ Vårt samlade bostadsbestånd ska vara varierat

″ Vi ska ge plats för alla på bostadsmarknaden

″ Vi ska erbjuda funktionella boende för personer med särskilda behov

″ Vi ska bygga energisnåla hus

″ Vi ska bejaka spännande och utmanande arkitektur

Vad gäller volymerna så säger riktlinjerna att vi ska möjliggöra 350 nya bostäder per år och alltid ha planberedskap för 500 bostäder. En kommunal tomtförmedling ska införas.

Den knepigaste diskussionen när förslaget togs fram var inte oväntat formuleringarna kring eventuell privatisering (försäljning av delar av Botkyrkabyggens bestånd till privat hyresvärd) och omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Vänsterpartiets ståndpunkt var och är tydlig. Hyresrätten måste försvaras. Det finns inget att hämta i privatiseringar och omvandlingar. Även om man hypotetiskt kan tänka sig fall det skulle kunna diskuteras i begränsad omfattning, så ser vi inte att något sådant skulle vara aktuellt, än mindre något att sträva efter.

Socialdemokraterna (och miljöpartiet) var däremot angelägna om att inte stänga dörren till privatisering och omvandling, eftersom de anser att det under vissa omständigheter skulle kunna vara positivt. Vi enades till slut om en formulering som sätter upp rätt starka restriktioner för när det kan vara aktuellt. Jag citerar den i sin helhet:

"Vi ska värna om hyresrätten som boendeform. En bred hyresbostadsmarknad – med god tillgång till olika typer av bostäder av hög kvalitet och till rimliga priser – är viktigt för en väl fungerande arbetsmarknad och minskade klyftor i samhället.

Försäljning eller omvandling till bostadsrätter eller kooperativa hyresrätter av begränsade delar av Botkyrkabyggens bestånd kan prövas, om det ligger i de berörda hyresgästernas och bolagets intresse, samt om det bedöms bidra till områdets utveckling.

Botkyrkabyggen ska bidra aktivt i kommunens områdesarbete, men det behövs även fler aktörer på hyresbostadsmarknaden i Botkyrka, som vill investera och vara ansvarstagande samarbetspartners i den långsiktigt stadsdelsutvecklingen."

En första test på dessa kriterier är, när detta skrivs, på väg in – en begäran från ett antal hyresgäster i Segersjö om att omvandla till bostadsrätter. I detta fall är vi helt överens. Många hyresgäster i området motsätter sig starkt en omvandling, det ligger inte i bolagets intresse att göra sig av med lägenheterna och området är redan i dag blandat vad gäller upplåtelseformer.

Om vi kommer att vara lika överens i eventuella framtida fall återstår givetvis att se, men riktlinjerna ger en grund för en saklig diskussion, där bevisbördan ligger på den som vill avyttra vår gemensamma egendom.

Inför valet 2010 kommer förhoppningsvis bostadspolitiken vara ett av de områden där skillnaderna mellan alliansen och de rödgröna partierna är som tydligast. Men det kräver att socialdemokrater och miljöpartister på alla plan visar att man menar allvar med sina sociala och klimatmässiga ambitioner och inte låter sig förledas av valtaktiska spekulationer om att "medelklassens" röster måste köpas med en lagom dos bostadsprivatiseringar.

MATS EINARSSON

gruppledare (v)

Uppdaterades: 05 jun 2009