Nedskärningar och nya friskolor gör det svårare att uppfylla målet om en bra och likvärdig skola för alla. Bekir Uzunel och Anna Kristoffersson, som sitter i utbildningsnämnden för Vänsterpartiet, kämpar för mer resurser till Botkyrkas elever.

Den här texten har tidigare publicerats i tidningen Vänstern i Botkyrka.

Många kommuner har de senaste åren gjort stora nedskärningar på skolan. Dessvärre gäller trenden även Botkyrka. Under beteckningen ”effektivisering” planerar Botkyrkas politiska ledning – som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet – nedskärningar för utbildningsnämnden på sanslösa 191 miljoner kronor 2021–2024. Dessa planer drabbar såväl förskolan som grundskolan och gymnasieskolan.

Bekir Uzunel och Anna Kristoffersson sitter i utbildningsnämnden för Vänsterpartiet i Botkyrka och är kritiska mot utvecklingen.

– År efter år blir det mindre resurser till skolan, det är det grundläggande problemet. Vi riskerar att förlora en generation, säger Bekir Uzunel.

– Det kommer att bli svårare att erbjuda en likvärdig utbildning till alla elever i Botkyrka, säger Anna Kristoffersson.

Båda lyfter fram skolan som viktig för att kompensera för orättvisa klasskillnader i samhället.

– Många elever blir utan gymnasiebehörighet. En skola som fungerar är grunden till bra hälsa. En god utbildning förhindrar unga att hamna fel och förebygger många problem i samhället, säger Bekir Uzunel, bland annat med anledning av debatten om gängkriminalitet.

Marknadsskolan dränerar kommunen

Samtidigt som nedskärningar genomförs har en stor friskola
etablerat sig i Tumba vilket pressar den kommunala ekonomin ytterligare. Hur hänger det ihop? Jo, för att systemet är riggat till de privata skolföretagens fördel. Skolföretagen marknadsför sig medvetet till elever med goda studieförutsättningar. De kostar mindre, och kan därför generera ett överskott.

Samtidigt skapas ett underskott hos de kommunala skolorna som bland annat står kvar med kostnader för lokaler och minskade intäkter från den så kallade skolpengen när elevunderlaget viker. Dessutom har kommunen en skyldighet att ta emot eleverna igen om skolföretaget lägger ner eller går i konkurs, något som exempelvis hände John Bauer-koncernen 2013.

– Friskolorna tar emot elever på helt andra premisser än de kommunala. Skolföretagen vänder sig till studievana elever och erbjuder inte hjälp utanför klassrummet i samma utsträckning. De signalerar tydligt att de inte vänder sig till elever med särskilda behov, säger Anna Kristoffersson.

– Många politiker sticker fortfarande huvudet i sanden och vill inte se vilka konsekvenser det får. Men allt fler börjar nu vakna i debatten. Nu är det dags för alla att säga: Nu sätter vi stopp för det här! avslutar Bekir Uzunel.

Fredrik Andersson-Tay

FEM VÄNSTERFÖRSLAG FÖR SKOLAN:
• Mer resurser till skolan, ökad statlig finansiering
• Avskaffa marknadsskolan – inga skattepengar till privata
vinster
• Öka andelen behöriga lärare – satsa på fortbildning
• Värna modersmålsundervisningen – gynnar all språkutveckling
• Frukostservering på alla skolor

Uppdaterades: 22 apr 2021