Våldet finns fortfarande kvar
Mäns våld mot kvinnor uppmärksammas ofta, inte minst i
samband med metoo-uppropet för några år sedan.
– Men viljan att ta tag i problemen är fortfarande inte tillräckligt stor, menar Yrsa Rasmussen, vänsterpartist från Alby och instruktör i feministiskt självförsvar.
Framgångarna i kampen för jämställdhet mellan kvinnor och män kommer ofta i vågor. Det stora genombrottet med kvinnlig rösträtt 1921, kvinnors etablering på arbetsmarknaden och brytandet av hemmafruidealet på 60- och 70-talet och det tidiga 00-talets krav på ökad kvinnorepresentation och uppmärksammande av mäns våld mot kvinnor. En fjärde våg siktades i samband med metoo-uppropet för några år sedan. Men har den lett till förändring?
– Delvis, anser Yrsa Rasmussen.
– Samtyckeslagstiftningen som infördes efter uppropet är ju en jätteviktig sak, samtidigt har det ännu inte blivit en strukturell förändring i samhället. Det sexualiserade våldet finns fortfarande överallt i samhället och viljan att ta tag i det är fortfarande inte tillräckligt stor.
Yrsa Rasmussen, 33 år, är ledamot i kommunfullmäktige i Botkyrka för Vänsterpartiet. Hon gick med i ungdomsförbundet Ung Vänster redan år 2003, då i västgötska Mariestad. Ett par år senare utbildade hon sig till instruktör i feministiskt självförsvar.
Hur går ett pass i feministiskt självförsvar till?
– Syftet är att stärka tjejer och kvinnor och att kunna dela erfarenheter med varandra i ett tryggt rum. Men också att fysiskt känna att man klarar av att försvara sig i en hotfull situation.
– Det kan vara både att prata om olika typer av sexualiserat våld och hur det kan ta sig i uttryck. Men också om normer
och om hur samhället är uppbyggt. Det är både övningar som handlar om värderingar och hur man tänker i olika situationer och fysiska självförsvarsövningar.
Vad är den bästa upplevelsen du haft som instruktör?
– Det är så många! En generell är att när man hållit ett pass och efteråt ser att vi har stärkt varandra.
– Eller när man kunnat hjälpa någon som är i en utsatt situation, stötta och hitta bra hjälp. Kunna hjälpa att se att skulden inte är deras. Kunna hjälpa dom att anmäla eller att våga lämna en destruktiv relation.
Hot mot kvinnojourerna
Regeringen aviserade i höstas ett stort åtgärdspaket på totalt 40 reformer som ska intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Många är bra, men alla tas inte emot med glädje av Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks). Bland annat oroas organisationen av ett förslag som gäller kvinnor som har barn med sig när de söker hjälp på en kvinnojour. Enligt Roks innebär förslaget att kvinnor fråntas beslutanderätten över sina barn, och att barn kan komma att omhändertas till dess socialnämnden beslutat var barnen ska bo.
”Detta kan med säkerhet förväntas få kvinnor att avhålla sig från att söka skydd och stöd” skriver organisationen i ett uttalande.
Det är inte första gången kvinnojourerna i Sverige har kritiserat utvecklingen de senaste åren. De skyddade boendena i Sverige har i allt större utsträckning övergått till privata företag, något som kritiserats av Roks för att hota de ideella kvinnojourernas ställning. Decennier av samlad erfarenhet och kunskap riskerar att inte tas tillvara.
– Det är sjukt att tjäna pengar på verksamheter som är livsavgörande för många kvinnor. Vi måste stötta kvinnojourerna mer, avslutar Yrsa Rasmussen.
Fredrik Andersson-Tay
Fem V-förslag för att stärka kvinnors ställning:
✔ Bättre villkor i kvinnodominerade yrken
✔ Mer stöd till kvinno- och tjejjouren
✔ Feministiskt självförsvar för tjejer i skolan
✔ Insatser som stärker tjejers psykiska hälsa
✔ Utbilda personal om hedersrelaterat våld
Den här artikeln har tidigare publicerats i tidningen Vänstern i Botkyrka.