Vem bestämmer vad?
Kommunen: Ansvarar för det mesta av de gemensamma välfärdstjänsterna: förskola, skola, fritidsklubbar, fritidsgårdar, gymnasieskola, vuxenutbildning, SFI, äldre- och funktionshinderomsorg, hemtjänst, bibliotek, fritidsgårdar, föreningsbidrag, idrottsanläggningar, stöd till människor med sociala problem, försörjningsstöd m.m. Kommunen ansvarar också för vatten och avlopp och för planeringen av nya bostäder, industriområden, vägar m.m. Kommunen äger själv fyra bolag: AB Botkyrkabyggen hyr ut och producerar bostäder, Upplev Botkyrka AB ansvarar för Subtopia, Hågelbyparken och Lida, Botkyrka Stadsnät AB bygger ut fibernätet för datakommunikation i kommunen och Tillväxt Botkyrka AB som arbetar med stöd till växande småföretag m.m. Tillsammans med Skanska AB äger kommunen Botkyrka Södra Porten AB som ansvarar för utvecklingen av verksamhetsområdet Södra porten vid E4:an. Dessutom äger Botkyrka tillsammans med andra kommuner bolag som ansvarar för sophantering (SRV), avloppsrening (SYVAB) och fjärrvärme (SFAB).
Det mesta av kommunens verksamhet betalas genom kommunalskatten som kommunen själv (kommunfullmäktige) bestämmer storleken på. Därtill kommer statsbidrag och en utjämning av inkomster och utgifter mellan Sveriges kommuner.
Regionen: Ansvarar i första hand för sjukvården (sjukhus, vårdcentraler m.m.) och för kollektivtrafiken (bussar, tunnelbana, pendeltåg). I Stockholms län är en stor del av regionens verksamhet utlagd på privata företag. Verksamheten finansieras framför allt av regionskatten.
Staten: Bestämmer över socialförsäkringarna (sjukförsäkring, a-kassa m.m.), försvar, rättsväsende (domstolar, polis, fängelser), järnvägar, större vägar, universitet och högskolor, arbetsförmedling m.m. Riksdagen stiftar lagar, beslutar om statens utgifter och inkomster (skatter) samt avgör vilken regering vi ska ha. Regeringen styr landet utifrån riksdagens beslut.
Europeiska Unionen: Sverige är medlem i EU. Riksdagen har överfört beslutsmakt till EU, som bestämmer över de regler som styr den gemensamma europeiska ekonomin (regler för handel, arbetskraft m.m.), fiske, jordbruksstöd m.m. EU fick genom det nya Lissabonfördraget ännu mer beslutsmakt på många politiska områden.