Här kan du läsa vår tidning Vänstern i Botkyrka, utgiven av Zetkin Foundation. Detta är vårt senaste nummer och har temat välfärd.
Tidningen är utdelad i Norra Botkyrka och Storvreten.
Arkiv:
Vänstern i Botkyrka, november 2023 (tema: välfärd).
Vänstern i Botkyrka, maj 2023 (tema: alla ska ha råd).
Tjänsten är tillsatt.
Vänsterpartiet Botkyrka har ett kansli som idag består av en gruppledare och två politiska sekreterare som arbetar deltid. Vi söker en ytterligare politisk sekreterare. Tjänsten kommer att vara på minst 40% till att börja med, men vi kommer sannolikt att kunna erbjuda en högre tjänstgöringsgrad längre fram.
Tjänsten som politisk sekreterare består i stor utsträckning av att stödja Vänsterpartiets kommunala grupp, partiföreningens styrelse och medlemmar så att deras respektive engagemang tas till vara på bästa möjliga sätt. Vänsterpartiet kommer att sitta i opposition mot ett styre bestående av Moderaterna, Tullingepartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och ett antal tidigare socialdemokratiska ledamöter.
Huvudsakliga arbetsuppgifter:
Arbetet utförs tillsammans med gruppledaren och två andra politisk sekreterare.
Vi söker dig som:
Meriterande är om du:
Din formella arbetsgivare kommer att vara Botkyrka kommun, men din tjänst disponeras helt av Vänsterpartiet. Tjänsten kommer att vara på minst 40% till att börja med, men vi kommer sannolikt att kunna erbjuda en högre tjänstgöringsgrad längre fram. Lön enligt Botkyrka kommuns avtal. Tillträde sker efter överenskommelse.
Skicka in din ansökan (CV + personligt brev) till [email protected].
För ytterligare information och frågor om tjänsten kontakta Mats Einarsson, gruppledare (073-421 87 84) [email protected] eller våra nuvarande politiska sekreterare Kerstin Amelin (0768051113) och Dilki Jayasooriya (0702178913). Du kan också mejla [email protected].
Yrsa Rasmussen (V), ledamot i kommunfullmäktige, höll följande anförande i samband med dagens budgetdebatt i kommunfullmäktige.
Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare – Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetyrkande.
Skolan har en helt central roll i samhället som utbildare och förmedlare av grundläggande demokratiska värden. Den har en avgörande roll för människors möjligheter i livet. Det är
också skolan som fostrar nyfikenhet och kreativitet. Och Botkyrka är inte ett undantag. Flera år av nedskärningar och etableringen av marknadsskolor har försämrat förutsättningarna för våra barn och unga, samt för personalen i skolorna.
Konsekvenserna är tydliga. Ingen härinne har väl missat den senaste PISA- rapporten som kom för några dagar sen där
resultaten i Sverige återigen försämrats, i synnerhet i matematik och läsförståelse. Elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar sämre än 2018. Likvärdigheten som både skollagen och läroplanerna så tungt trycker på, uppnås inte av de som ansvarar för utbildningen. Här måste vi som kommun göra mycket mer och mycket bättre.
De positiva effekterna av att barn får gå i förskolan vet vi alla om. Redan inför 2022 föreslog Vänsterpartiet en satsning för att öka inskrivningsgraden i förskolan, och som kommunen påbörjat. Denna satsning behöver få fortsätta och det är därför vi tillför de pengar som behövs för att det ska vara möjligt. Rätten till förskola ska gälla alla barn. Idag ser verkligheten inte ut så. Barn till papperslösa
har idag inte rätt till förskola i Botkyrka och barn till asylsökande erbjuds endast allmän förskola från 3års ålder, om inte vårdnadshavarnas situation kräver annat. Detta bryter mot skollagen. Hur man som den nya högerminoriteten gör och kallar sig ”Botkyrkas bästa” när man har regler som går emot lagen är för mig minst sagt magstarkt.
Var är satsningarna för Botkyrkas barn och ungas bästa?
Och det är fler som drabbats när man dragit ner på förskolan. Begränsningen av antalet förskoletimmar för föräldralediga och arbetslösa, från de 35 vi var med och införde till dagens 25, kan ha stora konsekvenser för den enskilde. Förändringen slår olika hårt för olika socioekonomiska grupper. Vart tredje barn i Fittja är drabbat och ”endast” vart tionde i Tullinge. Med precision drabbas den grupp som kanske behöver förskolan allra mest. Ur ett barnfattigdomsperspektiv är det också negativt att dessa barn förlorat möjligheten att äta frukost och mellanmål på förskolan. Vänsterpartiet vill med vårt budgetyrkande återigen ge alla barn rätt till heltid.
Fler satsningar i vår budget:
– Återinförande av Nattis
– Kompetenshöjande insatser för språkutvecklande arbetssätt i grundskolan
– Utreda möjligheten att slopa karensavdraget för bla förskolepersonal
Vi är något lättade över att utbildningsnämnden slipper sitt ”effektiviseringskrav” (rena nedskärningar) 2024, men pengarna som den styrande minoriteten föreslår räcker inte för att ge våra barn och unga de bästa förutsättningarna för en trygg framtid , med alla möjligheter framför sig. I Vänsterpartiets förslag till budget tillförs därför utbildningsnämnden ytterligare totalt 19,9 miljoner kronor.
Per Norman (V), ledamot i Teknik- och fastighetsnämnden och ersättare i kommunfullmäktige, höll följande anförande i samband med dagens budgetdebatt i kommunfullmäktige.
Tack ordförande, ledamöter, åhörare,
Teknik- och fastighetsnämnden tar lite utrymme i budgetdebatten eftersom den i stort sett är självfinansierad. Men ansvaret för kommunens fastigheter, VA och service som lokalstädning, transporter och logistik är viktigt och förtjänar ett större intresse.
Medan ”effektivisering” hos andra nämnder har kommit att bli synonymt med nedskärningar som drabbar både anställda och medborgare så kan effektivisering hos teknik- och fastighetsnämnden innebära nytänkande och smarta lösningar som gör stor skillnad både på kort och lång sikt.
När Vänsterpartiet ingick i majoritetsstyret satsade vi till exempel på att ställa om kommunens fordonsflotta till fossilfri drift. Det var ett stort steg i rätt riktning. Sedan kom den S-ledda styrande mittenminoriteten med sin privatisering av hemtjänstverksamheten, och därmed togs flera steg bakåt då den nya modellen öppnade för fler transporter, fler fordon och att vi frångick kravet på fossilfri drift.
Vi behöver söka efter nya smarta lösningar. I Vänsterpartiets budgetförslag finns till exempel ett uppdrag att ta fram ett styrdokument som reglerar hur lokaler ska byggas med avseende på klimatpåverkan, tillgänglighet, verksamhetsanpassning, samtidigt som det byggs så kostnadseffektivt som möjligt.
Vänsterpartiet föreslår inte ändringar i nämndens driftram, men i vårt förslag till investeringsplan tillförs 5 miljoner kronor. För energisparåtgärder 2024 och ytterligare 5 miljarder kronor för 2025 och 2026 samt 17 miljoner kronor 2025 för inledande investeringar i energiproduktion och energilagring. Vi vill också tidigarelägga klimatanpassningsprogrammet och investeringen blir då 5 miljoner kronor 2024 och lika mycket 2025 istället för 2025 och 2026.
Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets budget.
Andrea Molin Storbjörk, ledamot i Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningsnämnden samt ersättare i kommunfullmäktige, höll följande anförande i samband med dagens budgetdebatt i kommunfullmäktige.
Ordförande, ledamöter, Botkyrkabor
Det finns en nördig förolämpning som ibland påstås ha kinesiskt ursprung: ”Må du leva i intressanta tider” och det har vi förunnats. Krigshot, klimathot, arbetslöshet, ökade matpriser, bo-priser, drivmedelspriser, energipriser, att bo i områden med socioekonomiska utmaningar ger en alltför intressant tid. Vi lever i tider när Sveriges Kommuner och Regioner rapporterar ett samlat underskott 31 miljarder bara för att upprätthålla samma nivå av samhällstjänster.
Det är det landskap vi har att navigera: en urholkning av välfärden, som hade kunnat undvikas genom ansvarsfulla politiska beslut. Så vad gör man då i intressanta tider, som medmänniskor och politiker av moralisk fiber? Hukar man bakom en gnetig och ineffektiv åtstramningspolitik? Naturligtvis inte!
Slänger man ut en eller annan grupp invånare i kylan? Naturligtvis inte!
Väljer man mellan att tillföra nödvändiga medel till daglig verksamhet eller att finansiera uppdrag för att möjliggöra invånarens frigörelse? Skulle inte tro det.
Man röstar på en fullt finansierad budget med en begränsad skatteökning för en robust kommunal välfärd.
Vi sluter samman och håller värmen tillsammans. Det är det ansvarsfulla valet och det som effektivast möjliggör invånarnas frigörelse och egenmakt. Må Botkyrka få leva i lite mindre intressanta tider under 2024, -25, -26, -27. Jag yrkar bifall för Vänsterpartiets budgetförslag.
Marit Normasdotter (V), ledamot i Vård- och omsorgsnämnden och kommunfullmäktige, höll följande anförande i samband med dagens budgetdebatt i kommunfullmäktige.
Även den nya högermajoriteten väljer att låta Vård- och omsorgsnämnden undantas från effektiviseringsbetinget 2024, det är både glädjande och nödvändigt. Dock kvarstår betinget 2025–2027, liksom för övriga nämnder. Det är desto oroande. Och då ska man veta att mycket av effektiviseringarna detta året har bestått av vakanta tjänster. Ska de fortsätta vara vakanta? Hur har ni tänkt att lösa det? Vi har en ökande andel äldre befolkning med ökade behov. jag har svårt att få ekvationen att gå ihop.
Under den förra mandatperioden drabbades Botkyrkabor med behov av stöd och omsorg inte bara av coronapandemi, utan också en omfattande utförsäljning av hemtjänsten till privata vinstdrivande aktörer. Efter ett antal år av underfinansiering och ständiga effektiviseringskrav har verksamhetsområdet alltså ytterligare dränerats på resurser. Vänsterpartiet fortsätter att motsätta sig denna utveckling och vill se ett återtagande av den splittrade hemtjänsten till egen regi.
Vård- och omsorgsförvaltningen har tidigare anställt en demenssjuksköterska (halvtidstjänst). Vi föreslår att denna roll återinförs från och med 2024 och lägger därför till 500 000 kr i nämndens ram. Detta är ju ett krav som vi har varit helt överens med Moderaterna under en lång tid. Vänsterpartiet ser därför fram emot att det nu kan genomföras när Kia Hjelte är ordförande för nämnden.
Vi är också starkt kritiska till den kraftigt underdimensionerade boendeplaneringen. Även om läget förbättrats för vissa typer av boenden kvarstår platsbrist för andra. Vänsterpartiet vill se en planering som rimmar med prognosen för befolkningsutvecklingen. Och skulle vi få platser över har vi då möjlighet att hyra ut till närliggande kommuner och då få hyresinkomster i stället för att själv hyra dyra externa platser. En successiv förändring från privata, vinstdrivna aktörer till kommunala vårdgivare bör genomföras.
Om Vänsterpartiets budgetproposition hade gått in på nationell nivå hade Botkyrka kommun fått ett efterlängtat budgettillskott som skulle motsvara 147 extra medarbetare. Tyvärr har vi en regering som har valt att prioritera skattelättnad för rika människor och ytterligare bidrag till dessa för att möjliggöra lyxrenoveringar av kök och badrum.
Det är mycket allvarligt att vår regering gör sådana prioriteringar i detta läget när vi är inne i lågkonjunktur och skenande kostnadsökningar för kommunerna.
Mats Einarsson, gruppledare för Vänsterpartiet Botkyrka, höll följande inledningsanförande i samband med dagens budgetdebatt i kommunfullmäktige.
Ordförande, fullmäktiges ledamöter,
I Vänsterpartiet Botkyrkas kommunalpolitiska program skriver vi bland annat så här: ”Den övergripande politiska uppgiften är att säkra en långsiktigt hållbar samhällsutveckling – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Det vi gör i dag får inte undergräva möjligheterna att klara av morgondagens problem. Redan nu måste vi skapa förutsättningar för ett gott samhälle för kommande generationer. Social hållbarhet förutsätter att vi minskar klass- och könsklyftorna i samhället. Jämlikhet och jämställdhet är kanske de viktigaste faktorerna bakom människors välbefinnande och samhällets förmåga till utveckling. I samhällen med stora och växande klyftor hämmas utvecklingen. Folkhälsan försämras. Kriminalitet, sociala konflikter och orättvisor sliter sönder samhället och demokratin urholkas. Ett sådant samhälle har svårare att klara framtidens utmaningar.”
Vi ska nu besluta om de ekonomiska och politiska förutsättningarna för den kommunala välfärden – inte bara för 2024, utan för många år framåt.
Kommunsverige, inklusive Botkyrka, står inför ett antal tuffa år. Den gemensamma välfärden har stått under konstant press sedan 90-talskrisen, såväl ekonomiskt som genom omfattande privatiseringar som släppt in vinstjakt som drivkraft i det som borde vara våra gemensamma, demokratiskt styrda angelägenheter.
Framför oss ligger två, snarlika huvudalternativ till Mål och budget. Effektiviseringsbetingen, som numera i praktiken är nedskärningsbeting, har mildrats eller tagits bort för några nämnder. Det välkomnar vi naturligtvis, men det är ändå en stram och snål budget sett till de verkliga behoven i samhället.
Vänsterpartiets budgetyrkande tillför drygt 40 miljoner till verksamheterna, vilket vi föreslår finansieras med en mindre skattehöjning.
Vänsterpartiet har alltid så långt som möjligt velat undvika kommunala skattehöjningar eftersom de slår hårdast mot dem som har låga inkomster och små marginaler. Å andra sidan slår nedskärningar och försämringar av den kommunala välfärden också hårdast mot samma grupper.
Vad vi skulle vilja se är höjda statliga skatter på höga inkomster och förmögenheter och på bolagsvinsterna, i kombination med kraftigt höjda statsbidrag till kommuner och regioner. För resurserna finns i vårt samhälle, men vi måste politiskt besluta hur de används bäst och till nytta för hela samhället.
Den s.k. skattekvoten, dvs förhållandet mellan det totala skatteuttaget i landet och den samlade ekonomin, har under en följd av år minskat. Om vi hade behållit 1990 års skattekvot så hade välfärden kunnat tillföras drygt 440 miljarder kr årligen.
Slutligen, klimatkrisen, klimathotet, klimatnödläget. Alla, eller nästan alla, talar om att vi måste ställa om vårt samhälle, vår produktion och vår konsumtion, globalt, nationellt och lokalt. Men allt för få talar om vad detta kräver av vårt samhälle i form av politiska beslut. Den som hoppas på marknadens osynliga hand kommer själv att famla i blindo.
Och nu har vi till råga på allt en regering som sänker ambitionerna på klimatområdet. Det ställer ännu större krav på kommuner och regioner. Botkyrka har på papperet höga ambitioner för klimatpolitiken. Men låt oss vara ärliga: vi ligger efter. Vi måste öka takten.
Ordförande,
Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetalternativ, inklusive förändrad skattesats.
Jag vill också uppmärksamma fullmäktige på att vi lagt till en sjätte beslutspunkt som vi vill ha under särskild proposition:
6) Vård- och omsorgsnämndens ram tillförs 500 tkr för återinrättande av en deltidstjänst som demenssköterska.
Pressmeddelande från Vänsterpartiet Botkyrka 231202.
Länk till vår debattartikel på Mitt i Botkyrka-Salem 231221.
Ett av den nya styrande högerminoritetens första beslut blev att ge sig på en av Botkyrkas – och Sveriges – största tillgångar: Mångkulturellt centrum. Moderaterna och Sverigedemokraterna har under flera år velat kraftigt minska kommunens stöd (uppdragsersättningen) till MKC. Nu får de hjälp av Kristdemokraterna, Centern och sex f.d. socialdemokrater. I förslaget till nytt uppdragsavtal skärs mer än 1,2 miljoner kronor bort, pengar som var avsedda för MKC:s uppskattade taverna.
Tavernan, som öppnade 2012, har varit en integrerad och viktig del av MKC:s verksamhet. Den har gjort det möjligt att arrangera större konferenser och att knyta kontakter med civilsamhället. Många Botkyrkabor men också mer långväga gäster har lockats till MKC och kunnat ta del av utställningar och bibliotek. Nu har personalen varslats om uppsägning och Tavernans verksamhet kommer att läggas ner om kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Det vore en stor förlust.
MKC:s uppdragsavtal ska utredas under våren. Syftet är inte känt, men att det skulle handla om en förstärkning av den viktiga verksamheten är osannolikt. Antagligen handlar det om fortsatta nedskärningar. En helt unik forsknings- och studieverksamhet riskerar att gå i graven. Vänsterpartiet kommer att göra allt som står i vår makt för att förhindra att det sker.
– Marit Normasdotter, ordförande & Mats Einarsson, gruppledare
Albytäppan kan förtätas utan att kolonilotter försvinner. Istället för att bygga bostäder på kolonilotter, borde kommunen bygga på Albyskolans gamla tomt. Susanne Urban (V), ersättare i samhällsbyggnadsnämnden, har skrivit en insändare i Mitt i Botkyrka.
”Alby planerades på 1960-talet enligt principen centrum och skola mitt i samhället, och med väl fungerande kollektivtrafik in mot de större centrumen Skärholmen och centrala Stockholm. Själva principen för Alby med skolan som central mötesplats har sedan dess brutits upp, i och med att skolan revs 2006. Sedan dess har Albyskolans gamla tomt bestått av en grusplan med ogräs på.
I visionsplanen Framtid Alby, som efter en relativt omfattande dialogprocess med invånare i Alby antogs av Botkyrka kommunfullmäktige 2014, planeras förtätning inklusive högre hus, med verksamheter i bottenplan, nära centrum på Albyskolans gamla tomt. Det fanns även planer på att bygga längre ner mot sjön på så kallade Albytäppan, men detta skulle följa i ett andra steg efter att Albyskolans tomt var byggd. I visionsplanen Framtid Alby fanns inga planer på att bygga på kolonilotterna, men ändå ansågs det behövas göras en närmare utredning i samråd med kolonisterna för att bygga runt koloniområdet.
Behovet av odlingsmark stort
Nu finns det ett förslag ute på samråd för Albytäppan, utan att någon plan för Albyskolans gamla tomt har påbörjats (sista dagen för att lämna in synpunkter på förslaget är 15 januari). I förslaget för Albytäppan ingår bland annat planer på att bygga på mark som nu består av ett 50-tal kolonilotter. Detta trots att behovet att bevara odlingsmark är stort och det finns en tom plats på Albyskolans tomt att bygga på.
Vänsterpartiet har därför föreslagit att ett nytt förslag utarbetas i linje med visionsplanen Framtid Alby där även Albyskolans tomt ingår, där det finns blandade upplåtelseformer, större andel stora lägenheter med hyresrätt, gärna i allmännyttans regi, och där inga kolonilotter försvinner.”
Insändaren finns att läsa här.
Du kan även läsa V:s yrkande i samhällsbyggnadsnämnden om Albytäppan här.
