Skip to main content

Socialismens röda blomma

Denna text om nejlikans historia som politisk symbol, skriven av Folke Olsson, publicerades ursprungligen i Vänsterpress nr 2/2006.

Vänsterpartiet introducerade på sin 36:e kongress sin nya version av partiets symbol. Utformningen ansluter väl till den röda nejlikans tradition som kännetecken för vårt parti och den internationella radikala arbetarrörelsen. Många blommor tillskrivs skiftande symboliska betydelser – så även den röda nejlikan. Som den sociala revolutionens symbol har den en lång och hedervärd historia.

Den röda färgens betydelse som symbol för frihet och kamp går tillbaka till antiken. Den ses också som livets, kärlekens och upprorets färg. Under 1848 års revolutionära rörelser ansågs den röda färgen representera jämlikhet och social rättvisa. Det återspeglade i viss mån den borgerliga franska revolutionens krav från 1789 med dess devis Frihet-Jämlikhet-Broderskap. De ädla målen förrådes dock och kapitalismen gavs frihet att brutalt exploatera det arbetande folket.

Vänsterpartiets nuvarande logotyp består av en nejlika.

Men en växande arbetarklass höll parollerna levande och de anammades av den socialistiska arbetarrörelsen. Vid den 1:a internationalens kongress i Genève 1866 etablerades den röda fanan som den socialistiska rörelsens kännetecken, och under Pariskommunen 1871 – den första socialistiska revolutionen – befästes den röda färgen som det kämpande proletariatets symbol. En ytterligare markering gjordes på den 2:a internationalens kongress 1889, den kongress som då beslöt att göra 1 maj 1890 till arbetarklassens internationella demonstrationsdag.

Firandet av 1 maj utmanade dock det borgerliga samhället. Kampen för rätten att demonstrera blev på många håll mycket hård och de röda fanorna förbjöds. Förbudet trotsades och de arbetande manifesterade sin sammanhållning med röda band och andra tecken.

De revolutionära arbetarkvinnorna inom arbetarrörelsen, som först uppges ha valt den röda rosen som symbol, övergick snart till den röda nejlikan då den var ett enklare och billigare alternativ för det fattiga proletariatet. I samband med den franska revolutionen hade visserligen de mest reaktionära krafterna utnyttjat nejlikan som sitt kännetecken men arbetarkvinnorna återerövrade nejlikan som symbol för kärleken, livet och arbetarklassens kamp för ett rättfärdigt samhälle. Att kvinnorna smyckade sig med den röda nejlikan torde ha bidragit till att ge 1 maj dess prägel av högtid och fest.

Direkt förknippad med firandet av 1 maj, tillskrivs den röda nejlikan delvis samma symboliska värden som den röda färgen. Med början i de tyskspråkiga delarna av Europa blev, mot 1800-talets slut, användningen av den röda nejlikan utbredd i de ursprungliga socialdemokratiska och socialistiska partierna.

Mot slutet av 1800-talet blev användning av nejlikan vanlig i de tyskspråkiga länderna. Bild från Der Wahre Jacob, Stuttgart år 1908.

I vår tid har socialdemokrater/socialister på flera håll behållit nejlikan som symbol, inte minst i den fackliga rörelsen, trots att bruket av den röda rosen nu har återtagits av många socialdemokratiska partier.

Den röda nejlikan introducerades i Sverige år 1913 av det dåvarande Socialdemokratiska ungdomsförbundet. I ett cirkulär till klubbarna skrev förbundets centralstyrelse att alla arbetarklassens festsamlingar bör stå i den röda nejlikans tecken.

”Nejlikan, vilken i flera av våra utländska broderpartier användes som partimärke och sedan gammalt är den sociala revolutionens symbol, är utomordentligt vacker … Låt 1913 års sommar stå i tecknet av den sociala revolutionens symbol!” När ungdomsförbundet och den övriga radikala vänstern stöttes ut ur det alltmer högervridna socialdemokratiska partiet, och bildade Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, förde man med sig traditionen med den röda nejlikan.

Från och med 1 maj 1918 blev den i tyg tillverkade nejlikan, vänsterns och kommunisternas demonstrationsmärke och den traditionen skulle bestå ända fram till 1941. På grund av textilransoneringen under andra världskriget måste man sedan övergå till märken av metall. 1941 var ett dramatiskt år med fascismens segertåg över Europa. Danmark och Norge var ockuperade och Hitlers trupper stod utanför Moskva. Vårt parti förbjöds att demonstrera.

Fram till och med 1941 användes nejlikor i tyg som demonstrationsmärke på 1 maj. Bilden visar några bevarade exemplar. Foto: Folke Olsson.

På arbetarklassens högtidsdag tågade socialdemokrater och borgare tillsammans i så kallade ”medborgartåg” – även om många socialdemokrater stannade hemma. Kommunisterna kunde i alla fall manifestera 1 maj med möten runtom i landet. Inför 15 000 åhörare och med den röda nejlikan på rockslaget, talade partiets ordförande Sven Linderot i Vasaparken i Stockholm. I ett uttalande från partiet konstaterades att: ”Sveriges arbetare kan icke demonstrera för freden och friheten tillsammans med högern och krigsaktivisterna, tillsammans med fredens och frihetens fiender. De kan icke demonstrera för bättre livsvillkor tillsammans med utplundringspolitikens främsta representanter, med kupongklippare och krigsprofitörer.”

Sven Linderot talar på 1 maj med nejlikan på rockslaget. Foto: Yngve Karlsson.

Kampen mot fascismen präglade hela 1930-talet. Arbetarrörelsens organisationer krossades och fascismens frammarsch, som inte hotade kapitalismen, tolererades i hög grad av de borgerliga demokratierna.

När de fascistiska staterna i förbund med den spanska reaktionen angrep det demokratiska Spanien för jämnt 70 år sedan, reste sig dock det spanska folket till väpnad kamp mot fascismen. När antifascister från hela världen slöt upp i kampen på den spanska republikens sida var den röda nejlikan en av de symboler som markerade den internationella antifascistiska solidariteten.

Det är viktigt att slå fast att den stalinistiska urartningen i det så kallade östblocket även komprometterade arbetarrörelsens symboler. Det kan dock konstateras att det inte upphävt symbolernas verkliga innebörd i takt med den sociala och antiimperialistiska kampens utveckling.

Ett tydligt exempel på den röda nejlikans självklara roll och egentliga symboliska innebörd kom till uttryck vid fascismens fall i Portugal 1974. I denna ”nejlikornas revolution” förenades den demokratiska och sociala kampen med befrielsen från fascismen och upplösningen av Portugals kolonialvälde.

Nejlikan blev symbol för den portugisiska revolutionen 1974. Bilden är från en minnesdemonstration i Porto 1983. Foto: I, Henrique Matos / CC BY-SA

Det kan också hävdas att den röda nejlikan därvid förknippades med en genomgripande fredlig omdaning av den rådande samhällsordningen. Men de revolutionära målen skulle snart svikas av de krafter som värnade kapitalismens fortbestånd. Det skulle snabbt visa sig att den knutna näven i det portugisiska socialistpartiets emblem inte riktades mot kapitalet. En skiljelinje tydliggjordes därmed när det gällde innebörden i bruket av arbetarrörelsens symboler.

Denna skiljelinje har, som i andra länder, också präglat vad symbolerna står för inom den svenska arbetarrörelsens partier. Deras skilda strategier för samhällets utveckling, representeras av den revolutionära nejlikan och den reformistiska rosen.

Den motsättning som föreligger har även tagit sig konstnärliga uttryck. Albin Amelin, den svenska arbetarklassens och arbetarrörelsens främste bildkonstnär, kommunist, men tidigt starkt kritisk till utvecklingen i Sovjetunionen, har i en bekant målning tydligt markerat sin syn på att socialdemokratin övergivit arbetarrörelsens ursprungliga mål – socialismen.

Arbetarkonstnären Albin Amelin med en målning där nejlikan förekommer.

Per-Olof Zennström kommenterar detta verk i sin bok om Amelin. ”I Stilleben med gevär har Amelin sammanställt pingstliljor och amaryllis i en lerkruka med en rad politiska symboler till en demonstrativ undervisning. På bordet ligger ett nummer av Social-Demokraten från den tid då den ännu bar franska revolutionens devis, ”Frihet, Jämlikhet, Broderskap”, och marxismens främsta urkund, Kapitalet, som underlag för mausern från Botkyrka skytteförening, med ett par nejlikor emellan.”

Den röda nejlikan representerar en internationell och svensk arbetartradition, men är också en levande symbol för dem som lever i armod och förtryck idag. Samhällsutvecklingen har skapat en alltmer omfattande och mångsidig arbetarklass – samtidigt som de grundläggande klassförhållanden och motsättningarna består.

Det gamla homogena klassmedvetandet utvecklas med nya insikter om intressegemenskap och nödvändigheten av en samlad nationell och gränslös kamp. Den röda nejlikans innebörd har vidgats. För alltfler framstår den som ett kännetecken i kampen för fred, social rättvisa, frihet, demokrati och en samhällsordning utan utsugning och förtryck – en samlande symbol för en bred socialistisk vänster.

Vänsterpartiets 36:e kongress gav uttryck för en stark vilja till kraftsamling och enighet inför det förestående valet och den offensiva politik som kongressen lade fast.

Snart är det 1 maj och det gäller att mobilisera för en bred uppslutning kring det vänsteralternativ vi står för, men vi ska också mötas till högtid och fest i den röda nejlikans tecken.

Folke Olsson

Jobba för Vänsterpartiet Botkyrka

Från och med den 18 maj och cirka 9 månader framåt går en av våra ordinarie politiska sekreterare på föräldraledighet. Vi söker nu en vikarie på upp till 40 % under denna tid.*

Botkyrka kommun styrs sedan valet 2018 av en S-ledd högermajoritet (S, MP, KD, C och L) med nedmontering av välfärden på agendan. Vi söker dig som vill vara med och utveckla vår roll som vasst och konstruktivt oppositionsparti.

Tjänsten som politisk sekreterare består i stor utsträckning av att stödja Vänsterpartiets kommunala grupp, partiföreningens styrelse och medlemmar så att deras engagemang tas till vara på bästa möjliga sätt. Det är troligt att du som tilldelas tjänsten kommer att få ett särskilt ansvar för att stödja partiföreningens utåtriktade organisation, men exakt hur arbetsuppgifterna fördelas mellan dig och vår andra sekreterare är förhandlingsbart.

Arbetsuppgifter som kan förekomma:

  • Hjälpa styrelsen att arrangera möten och utåtriktade aktiviteter.
  • Bistå med underlag och förslag på ställningstaganden till kommunal grupp och styrelse.
  • Politikutveckling.
  • Agera mötessekreterare.
  • Mediearbete.
  • Omvärldsbevakning.
  • Arrangera och delta på studiebesök.

Arbetet utförs tillsammans med den andra sekreteraren samt med gruppledaren. Gruppledaren arbetar 50 %.

Mats Einarsson och Kerstin Amelin är gruppledare (50 %) respektive politisk sekreterare (idag 20 %) för V i Botkyrka.

Vi söker dig som:

  • Delar Vänsterpartiets grundläggande värderingar.
  • Har erfarenhet av att arbeta i en politiskt styrd organisation.
  • Har god kommunikativ förmåga i tal och skrift.
  • Har kunskaper om kommunalpolitik.
  • Är noggrann, strukturerad och har lätt för att samarbeta

Meriterande är om du:

  • Har kunskaper om aktuella politiska frågor i Botkyrka kommun.
  • Har relevant högskoleutbildning inom exempelvis statsvetenskap, ekonomi eller kommunikation.

Din formella arbetsgivare kommer att vara Botkyrka kommun, men din tjänst disponeras helt av Vänsterpartiet. Tjänsten är på 40 %. Lön enligt Botkyrka kommuns avtal. Tillträde sker den 18 maj eller efter överenskommelse och pågår i cirka nio månader framåt.

Skicka in din ansökan (CV + personligt brev) senast den 8 april till [email protected].

För ytterligare information och frågor om tjänsten, kontakta Mats Einarsson, gruppledare, [email protected].

* Vår snart föräldralediga sekreterare jobbar 80 % och vår andra ordinarie sekreterare jobbar normalt 20 %, men har endast möjlighet att gå upp i arbetstid till 60 %. Därmed blir 40 % ledigt.

Vänsterpartiet säger nej till EBO-undantag

Socialdemokraterna meddelade nyligen att de – tillsammans med Kristdemokraterna, Moderaterna och Tullingepartiet – kommer att driva igenom ett undantag som gäller hela Botkyrka kommun från den s.k. EBO-lagstiftningen. Vänsterpartiet kommer att rösta nej till förslaget. I texten nedan motiverar vi varför.

”Ändringen i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande avser att komma till rätta med de problem som anses ha orsakats av asylsökandes möjlighet till eget boende istället för anläggningsboende. Det ska ske genom att asylsökande som bosätter sig i vissa utpekade områden med ”sociala och ekonomiska utmaningar” fråntas sin dager-sättning (högst 71 kr/dag). I ordförandeförslaget – som bara stöds av två av partierna i den styrande majoriteten – föreslås att hela kommunen anmäls till Migrationsverket som ett sådant område, trots att både lagen och tillhörande förordning (1994:361) uttryckligen talar om dela(ar) av kommun(er).

Mats Einarsson är gruppledare för Vänsterpartiet i Botkyrka.

Vänsterpartiet menar att lagändringen dels inte kommer att ha de effekter som man hoppas att den ska ha (att asylsökande bosätter sig i kommuner och områden med mindre sociala och ekonomiska utmaningar), dels att den har negativa effekter för enskilda och för samhället i stort. Denna bedömning bekräftas av den tjänsteskrivelse som är underlag för beslutsförslaget.

Att många asylsökande väljer eget boende när möjligheten finns beror sannolikt i första hand på de fördelar det innebär att kunna få hjälp och stöd från släktingar och landsmän och att det innebär bättre möjligheter till integration i det svenska samhället än ett mentalt nedbrytande och isolerat boende på en flyktingförläggning. Flera av Migrationsverkets boenden har haft låg standard och har drivits av oseriösa privata aktörer och så är det fortfarande i allt för många fall.

Att asylsökande i eget boende i stor utsträckning har hamnat i vissa kommuner och kommundelar beror i första hand på att det är där det funnits möjlighet för dem att finna ett boende. Det kommer inte magiskt att uppstå boendemöjligheter i mer välbeställda kommuner bara för att de asylsökande mister sin dagersättning. Inte heller kom-mer de i större utsträckning än i dag att stanna i anläggningsboende om de kan slippa.

Regelverket kommer dessutom att skapa olyckliga inlåsningseffekter. En asylsökande som redan bor i Botkyrka får behålla sin dagersättning, men kan i normalfallet inte flytta till en annan kommundel eller till ett utpekat område i en annan kommun utan att förlora sin ersättning.

De sociala problem som utan tvekan är förknippade med de asylsökandes boende – trångboddhet och oseriösa hyresvärdars utnyttjande av människors utsatthet – kommer inte att minska genom att fattiga människor görs ännu fattigare. För att komma åt de verkliga problemen krävs en bred, offensiv politik för stärkt gemensam välfärd, rätt till bostad och minskade klassklyftor.

Jag yrkar att ordförandeförslaget avslås.”

Mats Einarsson (V)

Vänsterpartiet säger nej till nedskärning i förskolan

Vänsterpartiet säger nej till förslaget om att dra ner på antalet timmar i förskolan för barn till föräldralediga och arbetslösa. Såhär skrev Vänsterpartiet i ett yrkande i utbildningsnämnden.

Vänsterpartiet anser att det hårda besparingstryck som utbildningsförvaltningen är satt under är fullständigt ohållbart. Det bör inte sparas mer på barn och elever i Botkyrka. Med anledning av detta förslog Vänsterpartiet i samband med budgetfullmäktige att utbildningsnämnden skulle tillföras 31,5 miljoner kronor (mkr) utöver de pengar som majoriteten föreslog.

Förslaget om att begränsa arbetslösa och föräldraledigas förskoletimmar till 25 (och fortfarande kräva full avgift) är en dålig nedskärning. Trots att Vänsterpartiets budgetyrkande som nämndes ovan inte gick igenom finns dessutom fortfarande möjlighet att undvika nedskärningen. Detta genom att använda delar av de cirka 48 miljoner kronor som Botkyrka kommer att få i extra pengar, genom agerande från bland annat Vänsterpartiet i riksdagen.

Bekir Uzunel och Anna Kristoffersson sitter i utbildningsnämnden för Vänsterpartiet.

Begränsningen av antalet förskoletimmar för föräldralediga och arbetslösa kommer att få svåra konsekvenser för enskilda, vilket redan har bekräftats genom olika föräldrars uttalanden i media och i brev till nämnden. Dessutom genomförs förändringen med relativt kort varsel och åtminstone en förälder har exempelvis vittnat om hur hennes partner nu måste planera för att gå ner i arbetstid, för att vardagen ska gå ihop. Liknande historier finns sannolikt hos många fler föräldrar till de cirka 850 barn som drabbas.

Ytterligare en mycket allvarlig aspekt av detta förslag till försämring är att den slår olika hårt för olika socioekonomiska grupper. Var tredje barn i Fittja är drabbat och ”endast” var tionde i Tullinge. Dessvärre är förslaget utformat så att det med precision drabbar den grupp som kan antas behöva förskolan mest, med avseende på språkutveckling och möjlighet att av ekonomiska skäl delta i annan verksamhet. Ur ett barnfattigdomsperspektiv är det också negativt att dessa barn förlorar möjligheten att äta frukost och ett mellanmål på förskolan.

Jag yrkar:

Att förslagen till beslut i ärendet om vistelsetider i förskolan avslås.

Läs mer:

BotkyrkaDirekt: ”Arbetslösa i Botkyrka förlorar förskoletimmar”
Mitt i Botkyrka: ”Förslaget: Nu ska barn få gå färre timmar i förskolan”
Mitt i Botkyrka: ”Varnar för att besparingar i förskolan slår tillbaka”

Ny ordförande och ny styrelse

På gårdagens årsmöte valdes Therese Karlsson från Tuna till ny ordförande för Vänsterpartiet Botkyrka.

Övriga styrelsen består av:
Yrsa Rasmussen, Alby (omval)
Johan Alkstål, Tuna (nyval)
Pia Carlsson, Fittja (nyval)
Rose-Marie Holmgren, Grödinge (nyval)

Therese Karlsson

Till valberedning valdes:
Monica Brundin, Slagsta (omval)
Erik Jon-And, Hallunda (omval)
Tara Charoensong, Riksten (nyval)

Till revisorer valdes:
Bekir Uzunel (nyval)
Jenny Karinsdotter Granqvist (nyval)
Rand Nezamaldin, suppleant (omval)
Sven Persson, suppleant (nyval)

Till nya nämndföreträdare valdes:
Erik Jon-And, Hallunda, ledamot i kultur- och fritidsnämnden
Ivan Dahlstrand Kamiyasu, ersättare i kultur- och fritidsnämnden
Andrea Molin Storbjörk, ersättare i arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden

V-förslaget: Behåll öppna förskolan i Alby

När socialnämnden sammanträder ikväll så kommer Vänsterpartiet att föreslå att förslaget om att lägga ner den öppna förskolan i Alby stryks. Såhär skriver vi i vårt yrkande:

I Vänsterpartiets budgetyrkande i fullmäktige tillfördes socialnämnden 21,6 miljoner kronor. Det skulle bland annat ha förhindrat den aviserade besparingen på öppna förskolan. Vänsterpartiets yrkande vann inte gehör och i ordförandeförslaget till mål och internbudget för socialnämnden 2020 föreslås att den öppna förskolan i Alby läggs ner. Ungefär samtidigt som nämndhandlingarna skickades ut blev det klart att regeringen, efter krav från framförallt  Vänsterpartiet avser att tillföra kommunsektorn 5 miljarder extra 2020. Därefter säkrades ytterligare 2,5 miljarder genom en överenskommelse mellan Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Dessa tillskott torde ge Botkyrka närmare 50 miljoner kronor som kan mildra nedskärningarna. Att den politiska ledningen i detta läge går fram med en så sällsynt kortsiktig ”effektivisering” som nedläggning av en av våra öppna förskolor, med en kostnadsminskning på 200 000 kr år 2020 och 692 000 kr som helårseffekt, är minst sagt förvånande.

Mats Einarsson (V) är ledamot i socialnämnden.

Det har hittills funnits bred politisk konsensus kring öppna förskolans betydelse som förebyggande socialt arbete, inte minst ur ett integrationsperspektiv. Den borde stärkas, inte rustas ned.

Jag yrkar: att socialnämnden beslutar att inte lägga ner öppna förskolans verksamhet i Alby.

Mats Einarsson (V)

Vänsterpartiet vill stoppa nedläggning av öppen förskola

Vänsterpartiet har ställt krav till regeringen om mer pengar till välfärden – något som nyligen resulterade i ett besked om fem extra miljarder till kommunerna. Nu kräver Vänsterpartiet i Botkyrka att delar av de cirka 32 miljoner kronor som tillfaller Botkyrka kommun ska användas till att stoppa den planerade nedläggningen av den öppna förskolan i Alby.

Nyligen informerades socialnämndens ledamöter om att den S-ledda högermajoriteten i Botkyrka planerar att lägga ner den öppna förskolan i Alby och istället hänvisa barn och föräldrar till Fittja. Åtgärden beräknas ”spara” kommunen cirka 700 000 kr/år när den är helt genomförd. Beskedet kom dagen efter att regeringen meddelat att man delvis går Vänsterpartiet till mötes genom att dela ut 5 extra miljarder till välfärden, varav cirka 32 miljoner kronor tillfaller Botkyrka kommun.*

Nu kräver Vänsterpartiet i Botkyrka att pengarna används och att den planerade nedläggningen av den öppna förskolan i Alby stoppas. Vänsterpartiet vill även att majoriteten i Botkyrka drar i nödbromsen även vad gäller flera andra nedskärningar som planeras.


– De omfattande nedskärningar i välfärden runt om i landet är en direkt konsekvens av regeringens politik.** Nu har regeringen och de övriga januaripartierna (C och L) lyckligtvis fått kalla fötter och delat ut mer pengar efter påtryckningar från bland annat Vänsterpartiet, säger Mats Einarsson, gruppledare för Vänsterpartiet i Botkyrka och ledamot i socialnämnden.

– Nu är det den politiska ledningen i Botkyrkas ansvar att se till så att pengarna når fram och stoppar flera av de försämringar som den S-ledda högermajoriteten har föreslagit. Att majoriteten fortsätter att lägga förslag om nedskärningar gör oss dock oroliga, fortsätter Mats Einarsson.

Det är inte bara den öppna förskolan som hotats av majoriteten den senaste tiden. Nyligen presenterades förslag om att antalet förskoletimmar för barn till arbetslösa och föräldralediga ska dras ner. Även detta vill Vänsterpartiet i Botkyrka stoppa.

Vidare har majoriteten lagt förslag om en allmän nedskärning på vård- och omsorg motsvarande cirka 8 miljoner kronor, nedskärning av antalet korttidsplatser i äldreomsorgen, avskaffad tjänst som demenssjuksköterska och nedskärningar i skolan för mångmiljonbelopp för att nämna några exempel.

Vänsterpartiet vill att den S-ledda högermajoriteten i Botkyrka skyndsamt redovisar hur man tänker sig att det ekonomiska tillskottet ska användas.

* Idag onsdag kom även beskedet att Vänsterpartiet i förhandling med Moderaterna och Kristdemokraterna ser ut att kunna få igenom ytterligare 2,5 miljarder kronor.

** Notera att regeringen samtidigt sänkt skatten kraftigt för alla som tjänar över 61 000 kr i månaden, något som kostade staten cirka 6 miljarder kronor.

Har det slutat skära i hjärtat, Ebba Östlin?

Den S-ledda högermajoriteten har satt utbildningsnämnden i Botkyrka under ett hårt tryck av nedskärningar och föreslår kortare vistelsetid i förskola och fritidshem för barn till arbetslösa och föräldralediga. Vänsterpartiet är starkt kritiska till förslagen och till hur nedskärningarna drivs fram – och undrar varför det Ebba Östlin (S) skrev 2012 inte längre gäller?

I samband med att utbildningsnämnden skulle anta sin internbudget nyligen presenterades en rad förslag på försämringar. Bland annat föreslås att vistelsetiden på förskola och fritidshem för barn till arbetslösa och föräldralediga ska sänkas. Vänsterpartiet anser att det är en dålig politik.

Bekir Uzunel (V)

– Om det här blir verklighet återgår vi till en orättvis uppdelning av barn. Förskolan är bland annat viktig för barns språkutveckling och alla borde ha rätt att ta del av den på lika villkor, inte minst för att vi i Botkyrka har många barn med ett annat modersmål än svenska, säger Bekir Uzunel (V), ledamot i utbildningsnämnden.

År 2012 skrev utbildningsnämndens dåvarande ordförande Ebba Östlin, idag ordförande i kommunstyrelsen, en artikel i Aftonbladet där hon på argumenterade för rätten till 35 timmars förskola:

”Berättelsen om barn som får stå utanför och vänta tills de andra förskolebarnen har ätit upp sin frukost eller sitta i hallen när de andra börjar äta sin lunch bara för att familjen fått tillökning, skär i mitt hjärta.”

Hon skriver vidare:

”För oss är utgångspunkten numera inte bara att förskolan ska vara ett ställe för barnen att visats på när deras föräldrar jobbar, utan att den dessutom är grunden för det livslånga lärandet. [—] Vi vet att språket är nyckeln till skolframgång, en bra tilltro till sig själv och den egna förmågan, oberoende om svenska är modersmålet eller inte. Att vägra vissa barn de pedagogiska verktyg som förskolan ger bara för att de har fått syskon är därför djupt orättvist.”

– Det Ebba Östlin skrev 2012 är utmärkta argument för likabehandling även idag, säger Bekir Uzunel (V).

Vänsterpartiet är även kritiska till hur nedskärningarna drivs fram. Det sakpolitiska innehållet i nedskärningarna har inte redovisats innan kommunen fattade beslut om mål och budget för 2020, utan preciseras alltså strax efteråt. Det innebär att kommunfullmäktige i samband med budgetdebatten inte helt har kunnat överblicka sina egna besluts faktiska konsekvenser.

Läs mer:

BotkyrkaDirekt: ”Barn till arbetslösa kan få färre förskoletimmar”

V-framgång om bemanningstjänster

Vid utbildningsnämndens sammanträde nyligen skulle beslut tas om upphandling av företag som ska leverera bemanningstjänster (lärare och vikarier). Vänsterpartiet lämnade in ett yrkande om att ett sådant avtal endast borde få användas i undantagsfall, till förmån för en vikariepool med egenanställd personal med fasta heltidstjänster. Majoriteten gick Vänsterpartiet till mötes.

Vänsterpartiets yrkande, som i nämnden lades fram av våra representanter Bekir Uzunel och Anna Kristoffersson, löd enligt följande:

”Vänsterpartiet anser att vikariebehov i första hand bör täckas av egenanställda vikarier, exempelvis genom en vikariepool. Detta ger kommunen större rådighet över personalens anställningsvillkor och möjliggör att fasta heltidstjänster med goda villkor kan garanteras i högre utsträckning. Ett privat bemanningsföretag har ett incitament att för lönsamhetens skull försämra villkoren för den anställde.

Bekir Uzunel och Anna Kristoffersson

Vänsterpartiet anser att ett ramavtal av den typ som nämns i underlaget endast bör användas i undantagsfall och föreslår därför för utbildningsnämnden att ytterligare ett beslut adderas till det föreliggande.

Jag yrkar:

Att utbildningsförvaltningen uppdras beakta att ramavtalet för bemanningstjänster endast bör användas i undantagsfall och att normalt vikariebehov täcks av egenanställda vikarier med fasta heltidstjänster.”

Yrkandet som PDF

Yrsa Rasmussen: ”Klimatnödläge kräver handling”

Yrsa Rasmussen (V) talade i kommunfullmäktiges debatt om miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Vi befinner oss i ett klimatödläge. Ett nödläge kräver handling, och för att kunna hantera alla de utmaningar vi står inför måste vi bygga en stark organisation med hög kompetens och handlingsutrymme.

I majoritetens förslag till mål och budget åläggs alla kommunens förvaltningar att hitta besparingar motsvarande 2%, vilket för Miljö- och hälsoskyddsnämnden betyder 395 tusen kronor.

Yrsa Rasmussen (V)

Då vi befinner oss i ett klimatnödläge med enorma utmaningar för att ställa om till långsiktig hållbarhet har vi inte råd att reducera kapaciteten för den del av förvaltningen som har huvudansvar för detta arbete.

Den S-ledda högermajoritetens budgetförslag kan tyckas för snålt tilltaget, men övriga oppositionspartiers budgetyrkanden är direkt oroande.

Tullingepartiet tycker det är viktigt att det ser trevligt och välstädat ut, särskilt i Tullinge, men man förefaller inte vara bekant med den pågående globala klimatförändringen som ju trots allt även kommer att drabba Tullinge.

Sverigedemokraterna intresserar sig varken för klimat eller miljö i sitt yrkande, men fokuserar på poliskontroller av importerade livsmedel.

Moderaterna visar sin brist på miljö- och klimatinsikt genom att önska sig en försämring av strandskyddet, och genom att yrka på att kommunen slutar köpa ekologiska och rättvisemärkta livsmedel.

I vårt budgetyrkande tar vi höjd för det viktiga arbete som måste göras.

En väsentlig del av den omställning som krävs för att klara klimatmålen – lokalt, nationellt och globalt – är en kraftigt sänkt energikonsumtion. Vänsterpartiet anser att kommunen inom ramen för den övergripande klimatstrategin ska ta fram en särskild strategi för att så fort som möjligt avsevärt minska kommunens energikonsumtion. Även hållbar och klimatneutral energiproduktion i egen regi bör prövas. Vi föreslår att miljö- och hälsoskyddsnämnden får detta i uppdrag.

Förvaltningen behöver tillgång till de resurser som krävs för att leda det viktiga klimatomställningsarbetet, och för att även ha kapacitet att ta fram vår föreslagna energistrategi. Därför tillför vi nämndens driftbudget 500 tusen kronor jämfört med majoritetens förslag.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.