Vill vi ha valfrihet i politiken eller inte?
Frågan om EU:s nya konstitution är avgörande för hur EU och Sverige kommer att styras i framtiden. Vi vill bevara och utöka möjligheten att genom demokratiska församlingar besluta om hur samhället ska se ut. Konstitutionen är ett stort steg för att ta ifrån oss ännu fler valmöjligheter.
Vänsterpartiet är förespråkare av parlamentarisk demokrati där riksdagen tillsätts genom allmänna, fria och rättvisa val. Några av demokratins viktigaste byggstenar är föreningsfriheten, yttrande- och tryckfriheten, offentlighetsprincipen och meddelarfriheten. Vi vill att människor utifrån dessa principer ska kunna välja den politik som ska föras. Människor ska kunna välja en högerpolitik, även om vi inte tycker att det är en bra väg att gå. Ändå får vi gång på gång höra att vi egentligen inte vill det här. Faktum är att det är de som anklagar oss som egentligen vill begränsa valfriheten.
Högern har nämligen tagit till knepet att med hjälp av fördrag och juridik styra politiken i den riktning man vill ha. I EU:s fördrag finns redan sedan tidigare de grundläggande principerna om fri rörlighet för människor, kapital, varor och tjänster. Kommissionen och EG-domstolen bevakar den fria rörligheten för människor, kapital och varor så att inga hinder läggs för dessa. Ibland är det positivt, men ofta gör det att politikens möjligheter att ställa upp krav när det gäller till exempel hälsa, miljö, djurskydd och arbetsrätt begränsas. I längden vinner alltid den fria rörligheten, vilket den havererade alkoholpolitiken är ett bevis på. Den fria marknaden för tjänster är ännu inte genomförd, men den är på väg genom EU:s tjänstedirektiv, som är ett direkt hot mot svenska kollektivavtal.
Ett annat exempel på den grundmurade högerpolitiken är att prisstabilitet, dvs inte för mycket inflation eller deflation, ses som det allra viktigaste för ekonomin. Sysselsättning är inte lika viktigt, tycker EU. Sysselsättning för alla finns inte ens med i bilden. Det tror ekonomerna leder till för mycket inflation och med andra ord är det bra om vissa människor hålls utanför arbetsmarknaden.
I och med EU-medlemskapet så drabbas vi redan av det här. Vi kommer inte undan den fördragsfästa politiken så länge vi är med i EU, oavsett vad vi säger med våra valsedlar. Även om det finns vissa bra saker med EU så är det de här principerna som är överskuggande och styr allt annat. Frågan är om vi vill att dessa principer ännu mer ska styra politiken genom att EU:s institutioner ges ökad makt på riksdagens bekostnad.
Folket sa ja till EU-medlemskap 1994. Efter det så har det gjorts ändringar av EU-fördraget som undertecknats i Amsterdam och Nice, där man alltmer lämnat principerna om samarbete och gått mot mer överstatlighet. Europaparlamentet har omvandlats från att man med viss rätt kallat den för en diskussionsklubb till att ha delad makt med ministerrådet på alltfler områden. I ministerrådet kan man på fler och fler områden köra över enskilda länder, åtminstone om de är små. Kommissionen befäster allt starkare sin makt över politiken, trots att de inte är folkvalda utan egentligen bara är ett tjänstemannaorgan.
I konstitutionen tas det definitiva steget mot att undergräva riksdagens makt genom att unionen får befogenhet att ge sig själv makt på fler områden och samtidigt köra över enskilda länder på ännu fler områden – utan att vi behöver ändra i fördragen.
Att ta ställning för eller emot konstitutionen är alltså både att ta ställning till om det ska vara möjligt att driva en vänsterpolitik och om ifall demokrati mår bäst om besluten tas så nära de som påverkas av besluten som det är möjligt. Vi tycker att valet är lätt. Vi vill ha en folkomröstning om konstitutionen, som faktiskt inte är så svår att förstå som en helhet, vad än någon annan säger till dig. I de flesta av de länder som var medlemmar i unionen när vi gick med så ska man hålla folkomröstning, för man erkänner ju faktiskt att konstitutionen är ett stort steg. Federalister och nyliberaler sitter och myser nere i Bryssel och drömmer om de möjligheter som konstitutionen öppnar för dem. Det är dags för Persson och hans borgerliga kompisar att sluta dumförklara det svenska folket och ge oss en möjlighet att verkligen ta ställning till hur landet ska styras.
Johannes Bengtsson
Styrelseledamot (v) Botkyrka