Botkyrka avvisar förslag om försörjningkrav
Kommunstyrelsen behandlade den 2 mars ett yttrande över utredningen om försörjningskrav vid anhöriginvandring. I yttrandet avvisar kommunen utredningens förslag, bland annat därför att det strider mot Barnkonventionens intentioner.
(Förslag till KS 2 mars)
Remiss – Försörjningskrav vid anhöriginvandring (SOU 2008:114)
Sammanfattning
Kommunen anser att förslaget om försörjningskrav vid anhöriginvandring inte bör genomföras. Arbetslöshet och bostadsbrist bland nyanlända invandrare är inte ett resultat av bristande "drivkrafter" i form av försörjningskrav. Särskilt allvarligt är att utredningens förslag strider mot Barnkonventionens intentioner. Kommunen ser i dagsläget ingen anledning till att ändra de regler som gäller vid anhöriginvandring, eller att införa försörjningskrav som förutsättning för återförening. Oavsett regelverk i detta avseende bör finansieringsprincipen tillämpas för anhöriginvandringen.
Synpunkter
Kommunen anser att personer med uppehållstillstånd i Sverige ska ha möjlighet att leva tillsammans med sin make eller maka och sina minderåriga barn. Rätten till familjeåterförening är grundläggande och ofta en förutsättning för en framgångsrik integration i det svenska samhället.
Att flyktingar och ett par andra grupper som fått uppehållstillstånd av skyddsskäl föreslås undantas från försörjningskravet är givetvis bra, men de skäl som gör detta undantag nödvändigt borde också anses vara giltiga för övriga grupper.
Vi noterar att utredningen inte har tagit hänsyn till det faktum att en stor och växande del av arbetskraften har egen försörjning men inte tillsvidareanställning. Alla dessa riskerar om utredningens förslag genomförs, att underkännas som egenförsörjare.
Det huvudsakliga syftet med förslaget sägs vara att främja integration, skapa drivkrafter för arbete och egenförsörjning – att skapa incitament för nyanlända att bosätta sig i kommuner där möjligheterna at erhålla arbete och egen bostad är goda.
Vi menar att det finns en inneboende drivkraft för människor att hitta arbete och egen bostad. Arbetslöshet och bostadsbrist bland nyanlända invandrare är inte ett resultat av bristande "drivkrafter" i form av försörjningskrav. Vi vill framhålla människor från andra länder och kulturer som en resurs i samhället. Denna resurs har hittills inte tagits tillvara på ett sätt som bidrar till ekonomisk tillväxt i Sverige och i Stockholmsregionen. Ansvaret för detta misslyckande kan inte läggas på dem som inte ges plats på den svenska arbetsmarknaden.
Särskilt allvarliga är de delar av utredningens förslag som rör barns situation. Det finns en risk om förslaget vinner gehör att barn till föräldrar som av olika anledningar har svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden, kommer att hållas åtskilda från sina föräldrar under lång tid, ibland flera år, vilket står i strid med Barnkonventionen (artiklarna 9 och 10).
Slutligen kan noteras att utredningen har utelämnat de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna. En övervägande del av anhöriginvandringen är idag till stor del ofinansierad av staten. Utredningsförslaget innebär ingen förändring för kommunerna i detta avseende, oavsett om försörjningskrav införs eller ej. Vi anser att finansieringsprincipen bör tillämpas.