Skattesänkningar eller gemensam välfärd?
Så har då den rödgröna majoriteten i Botkyrka presenterat sin sista ettårsplan för den här mandatperioden. Vi tvingas konstatera att fortsatt massarbetslöshet i kombination med en regeringspolitik som prioriterar skattesänkningar före resurser till den gemensamma välfärden och nödvändiga framtidsinvesteringar tvingar även Botkyrka att vända på slantarna. Utrymmet för den rejäla resursförstärkning som förskola, skola och äldreomsorg så väl skulle behöva finns helt enkelt inte. Men det är heller ingen nedskärningsbudget vi lägger fram. Till skillnad från många andra kommuner ger vi full kompensation för löne- och prisökningar och vi kan göra extra satsningar på att utveckla förskola och skola och på att få ut fler Botkyrkabor i arbete. Botkyrka blir den första kommunen som satsar på s.k. förstelärare även i förskolan. Komm-i-jobb- satsningen innebär att ett hundratal långtidsarbetslösa får möjlighet att gå från bidragsberoende till ett riktigt jobb via kommunala resursjobb. Under 2014 får också alla kommunanställda som vill rätt till heltid och vi gör en extra lönesatsning på de som har de allra lägsta lönerna.
Så vad säger då oppositionen? Moderaterna (åtminstone den fraktion som kontrollerar fullmäktigegruppen) föreslår för första gången på många år en skattesänkning, 23 öre i ett första steg. Det innebär några tior i månaden för en nomalinkomsttagare, samtidigt som 33 miljoner försvinner ur kommunkassan. Det motsvarar ca 80 förskollärare eller undersköterskor! Moderaterna försöker givetvis inbilla Botkyrkaborna att en skattesänkning inte får några konsekvenser för välfärden, men frågan är hur många som låter sig luras. Moderaterna skär ner på föreningslivet, säger nej till komm-i-jobb-projektet (så var det med den arbetslinjen!) och hittar själva på en utgiftsminskning genom att ”tro” att socialbidragskostnaderna går ner till följd av den ”framgångsrika regeringspolitiken”. I ett politiskt läge där även borgerliga sympatisörer blir allt mer kritiska till skattesänkningspolitik och istället oroar sig för att välfärden inte får tillräckliga resurser förefaller Botkyrkamoderaternas taktik något vansklig, men det är ju bara för oss att tacka och ta emot.
Något förvånande har Kristdemokraterna anslutit sig till Moderaternas skattesänkning. KD vågar dock inte vara lika tydliga med finansieringen, utan gömmer sig bakom en ospecificerad ”effektivisering” av driften och förhoppningar om ökade exploateringsintäkter. Kanske är det det långvariga betraktandet av fyraprocentsspärren underifrån som grumlat Stefan Daynes omdöme.
Folkpartiet, som numera gör vad man kan för att undvika samröre med övriga borgare och hoppas kunna profitera på moderaternas interna kannibalism, föreslår ingen skattesänkning och lägger istället ett antal miljoner på skola, äldreomsorg och arbetsmarkandspolitik. Vällovligt, men det finansieras dels med pengar som inte finns, dels med drakoniska nedskärningar på kultur och fritid.
Tullingepartiet slutligen har ett budgetförslag som liknar Folkpartiets, men har svårt att övertyga om att man egentligen bryr sig så mycket om något annat än att få bli en egen kommun. (Botkyrkapartiet och Sverigedemokraterna har när detta skrivs inte presenterat sina förslag). När den politiska ledningen och förvaltningsledningarna träffades på en överläggning häromveckan kunde vi konstatera att större delen av punkterna i majoritetens ”att göra-lista” för mandatperioden kunde bockas av, antingen som genomfört eller på god väg. Nu tar vi sats inför nästa mandatperiod. Mycket är gjort, men mera återstår. Botkyrka behöver en fortsatt rödgrön majoritet – med ett starkare Vänsterparti!
Mats Einarsson
Kommunalråd och gruppledare (V)