Hyror som höjs kraftigt på LSS-boenden i Botkyrka väcker oro bland familjer med funktionsnedsatta barn. Föräldrar och anhöriga beskriver en svår ekonomisk situation som påverkar deras barns levnadsvillkor. Förra veckan, den 25 oktober, röstade kommunfullmäktige om frågan – med resultatet att ärendet återremitterades.
Åse Johansson Kristiansen, ordförande för FUB (en intresseförening för och med intellektuell funktionsnedsättning) i Botkyrka, beskriver den utmanande situationen för sin dotter. ”Min dotter betalar idag 4 182 kronor i hyra, men den ska höjas med 50 procent till 6 499 kronor. På Bergbacken blir det ännu värre – från runt 5 900 kronor till över 9 300 kronor i månaden. Det är en otroligt stor höjning”, säger hon.
Tio år av underskott – nu höjs hyrorna
Harald Strand, tidigare ordförande för Riks-FUB och Läns-FUB samt medlem i FUB Botkyrka, har en son som bott på LSS-boendet Bergbacken sedan sommaren 2000. Han beskriver hur ekonomiska utmaningar nu påverkar de boende.
”Min son var en av de första som flyttade in på Bergbacken, och han bor kvar än idag – 25 år senare. Av de här åren har ungefär 15 fungerat ganska bra, men på senare tid har det blivit problem”, säger Harald Strand. Det stora problemet är enligt honom de planerade hyreshöjningarna som bygger på en modell som strider mot LSS-lagen.
”Bergbacken får de allra högsta hyrorna eftersom kommunen använder en modell som egentligen strider mot LSS. De tar betalt för saker som läge, standard och till och med personal – sådant som inte ska ingå i hyran”, förklarar Harald Strand.
För de boende i Botkyrka innebär det att hyran ska höjas med 400 kronor per månad första året, och sedan ytterligare 400 kronor per år – i nio år framåt. Och det är utöver den vanliga årliga hyreshöjningen. Harald Strand, som har erfarenhet från ekonomisk verksamhet inom näringslivet, ser problematiska aspekter i den ekonomiska hanteringen:
”Bergbacken har gått back med två miljoner varje år i tio år, utan att budgeten rättats till. Nu försöker man täcka underskottet genom att höja hyrorna för de boende. Det känns som fel väg att gå”, säger han.
Ekonomin räcker inte
Bakgrunden till hyreshöjningarna är kommunens sätt att finansiera LSS-boenden, men för familjerna handlar det om grundläggande överlevnad. De boende lever på aktivitets- eller sjukersättning, ofta med begränsade tilläggsersättningar.
”Våra barn lever på aktivitets- eller sjukersättning. Min dotter får ut cirka 15 000 kronor inklusive bostadstillägg. Sen tillkommer cirka 1 400 kronor i habiliteringsersättning från kommunen. Då förstår man att en så stor hyreshöjning slår hårt”, berättar Åse Johansson Kristiansen.
Harald Strand beskriver en liknande situation för sin son: ”Min son har ungefär samma situation. Men utgifterna tar snabbt slut på pengarna – mobiltelefon, försäkring, SL-kort, mediciner. Bara läkemedlen har blivit mycket dyrare, även om man kan nå högkostnadsskyddet. Och dessutom har kommunen börjat ta betalt för hjälpmedel, något som tidigare var gratis.”
Extra kostnader för redan utsatta
För Åse Johansson Kristiansens dotter blir situationen extra svår på grund av hennes hälsotillstånd. ”Min dotter har en hjärtmissbildning, vilket gör att hennes hälsa är skör. Hon har opererats och behöver röra sig regelbundet för att undvika komplikationer. Vi skaffade till exempel en träningscykel som hjälpmedel – men då tvingades hon betala hyra för den också. Det blir hela tiden små kostnader som påverkar ekonomin”, säger hon.
Långt ifrån ”att leva som andra”
LSS-lagen ska garantera människor med funktionsnedsättning rätten att leva som andra, men verkligheten ser annorlunda ut. ”Hon har daglig verksamhet på dagarna, men sedan är det mycket tid hemma. Hon kan inte läsa, prata i telefon eller riktigt ta till sig TV. Hon behöver någon som sysselsätter henne, men ofta blir hon ensam. Då pratar man om ofrivillig ensamhet – och det leder lätt till tröstätande eller utåtagerande beteenden. Det är långt ifrån det som LSS faktiskt lovar: att leva som andra”, beskriver Åse Johansson Kristiansen.
Harald Strand instämmer: ”Precis. LSS ska ge goda levnadsvillkor, men med de här hyreshöjningarna går det inte att leva som andra. Kommunen bryter mot själva grunden i lagen.”
Önskemål om politiskt ansvar
Båda föräldrarepresentanterna uttrycker önskemål om att politikerna ska ta situationen på större allvar och söka alternativa lösningar. ”Kommunen har möjlighet att se över finansieringen på andra sätt. Vi önskar att man inte väljer att belasta personer med funktionsnedsättningar, som redan har en begränsad ekonomi”, säger Åse Johansson Kristiansen.
Harald Strand hoppas på större engagemang från de styrande: ”Vi förväntar oss att politikerna verkligen tar detta problem på allvar och hittar lösningar som inte belastar de mest utsatta. Det här handlar om människors grundläggande rätt till bostad och värdighet.”
”Synd att situationen uppstått”
Marit Normasdotter (V), politiker i Botkyrka, kommenterar situationen: ”Det är verkligen synd att den här situationen har uppstått och att personer med funktionsnedsättning drabbas så hårt ekonomiskt. Det är viktigt att vi arbetar för att hitta långsiktigt hållbara lösningar som inte belastar våra mest utsatta invånare.” För familjerna återstår nu att arbeta för sina barns rättigheter och framtid, medan de hoppas på en konstruktiv dialog om hållbara lösningar.