Författare: botkyrka

Vi nåddes nyligen av det sorgliga beskedet att Folke Olsson har gått bort, 95 år gammal. Folke följde och stöttade partiet under nästan hela sitt liv. Han kom i kontakt med vår verksamhet redan som barn på 1930-talet och blev medlem i ungdomsförbundet 1945.

Under åren gjorde Folke stora insatser för både partiet och arbetarrörelsens historia. Han var djupt engagerad i att bevara minnet av dem som kämpade mot fascismen och var under lång tid aktiv i Svenska Spanienfrivilligas kamratförening. I Botkyrka bidrog han under många år till vårt lokala arbete, bland annat som revisor, och var en uppskattad medlem med en unik och djup kunskap om vår rörelses historia.

När Vänsterpartiet Botkyrka firade sitt 100-årsjubileum 2017 var Folke en självklar del av förberedelserna – både i arbetet med utställningarna och genom sitt viktiga bidrag till den historiska skriften ”I eget hus”. Folke gjorde oerhört mycket för vår förening och för vår gemensamma historia. Han kommer att vara djupt saknad.

För ungefär ett år sedan lade vår ledamot Ronnie Andersson ett ledamotsinitiativ om att skapa en discgolfbana i Botkyrka. Initiativet togs vidare till kultur- och fritidsnämnden – och nu har nämnden besvarat och godkänt förslaget. I december går ärendet vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Varför discgolf?
Discgolf har på kort tid blivit en av Sveriges mest växande fritidsaktiviteter. I flera kommuner runt oss – och i exempelvis Boden, där banan placerats nära centrum – har discgolf blivit en naturlig mötesplats som lockar spelare i alla åldrar.

Det är en aktivitet som:

• är gratis att spela
• passar både unga och äldre
• bidrar till rörelse, gemenskap och hälsa
• går att utöva nära naturen

Vi behöver fler trygga och kostnadsfria aktiviteter
Vi ser gärna att Botkyrkas discgolfbana placeras i Norra Botkyrka, exempelvis vid Norsborgs gård, där det finns fina naturmiljöer och god tillgänglighet. Även Vårsta är ett möjligt alternativ.

Enligt kultur- och fritidsnämndens ordförande är den preliminära öppningen satt till 2028. Det är positivt att processen har kommit vidare, men vi anser att Botkyrka behöver fler tillgängliga mötesplatser redan tidigare. Därför vill vi snabba på arbetet så att anläggningen kan stå klar långt innan 2028.

Discgolf är en satsning som både bygger gemenskap och stärker folkhälsan. I en tid när många andra områden i kommunen kräver resurser är det viktigt att vi också investerar i aktiviteter som skapar trygghet, glädje och rörelse för alla. Botkyrka behöver fler öppna och kostnadsfria mötesplatser – och discgolfbanan är ett steg i helt rätt riktning.

Hyror som höjs kraftigt på LSS-boenden i Botkyrka väcker oro bland familjer med funktionsnedsatta barn. Föräldrar och anhöriga beskriver en svår ekonomisk situation som påverkar deras barns levnadsvillkor. Förra veckan, den 25 oktober, röstade kommunfullmäktige om frågan – med resultatet att ärendet återremitterades.

Åse Johansson Kristiansen, ordförande för FUB (en intresseförening för och med intellektuell funktionsnedsättning) i Botkyrka, beskriver den utmanande situationen för sin dotter. ”Min dotter betalar idag 4 182 kronor i hyra, men den ska höjas med 50 procent till 6 499 kronor. På Bergbacken blir det ännu värre – från runt 5 900 kronor till över 9 300 kronor i månaden. Det är en otroligt stor höjning”, säger hon.

Tio år av underskott – nu höjs hyrorna
Harald Strand, tidigare ordförande för Riks-FUB och Läns-FUB samt medlem i FUB Botkyrka, har en son som bott på LSS-boendet Bergbacken sedan sommaren 2000. Han beskriver hur ekonomiska utmaningar nu påverkar de boende.

”Min son var en av de första som flyttade in på Bergbacken, och han bor kvar än idag – 25 år senare. Av de här åren har ungefär 15 fungerat ganska bra, men på senare tid har det blivit problem”, säger Harald Strand. Det stora problemet är enligt honom de planerade hyreshöjningarna som bygger på en modell som strider mot LSS-lagen.

”Bergbacken får de allra högsta hyrorna eftersom kommunen använder en modell som egentligen strider mot LSS. De tar betalt för saker som läge, standard och till och med personal – sådant som inte ska ingå i hyran”, förklarar Harald Strand.

För de boende i Botkyrka innebär det att hyran ska höjas med 400 kronor per månad första året, och sedan ytterligare 400 kronor per år – i nio år framåt. Och det är utöver den vanliga årliga hyreshöjningen. Harald Strand, som har erfarenhet från ekonomisk verksamhet inom näringslivet, ser problematiska aspekter i den ekonomiska hanteringen:

”Bergbacken har gått back med två miljoner varje år i tio år, utan att budgeten rättats till. Nu försöker man täcka underskottet genom att höja hyrorna för de boende. Det känns som fel väg att gå”, säger han.

Ekonomin räcker inte
Bakgrunden till hyreshöjningarna är kommunens sätt att finansiera LSS-boenden, men för familjerna handlar det om grundläggande överlevnad. De boende lever på aktivitets- eller sjukersättning, ofta med begränsade tilläggsersättningar.

”Våra barn lever på aktivitets- eller sjukersättning. Min dotter får ut cirka 15 000 kronor inklusive bostadstillägg. Sen tillkommer cirka 1 400 kronor i habiliteringsersättning från kommunen. Då förstår man att en så stor hyreshöjning slår hårt”, berättar Åse Johansson Kristiansen.

Harald Strand beskriver en liknande situation för sin son: ”Min son har ungefär samma situation. Men utgifterna tar snabbt slut på pengarna – mobiltelefon, försäkring, SL-kort, mediciner. Bara läkemedlen har blivit mycket dyrare, även om man kan nå högkostnadsskyddet. Och dessutom har kommunen börjat ta betalt för hjälpmedel, något som tidigare var gratis.”

Extra kostnader för redan utsatta
För Åse Johansson Kristiansens dotter blir situationen extra svår på grund av hennes hälsotillstånd. ”Min dotter har en hjärtmissbildning, vilket gör att hennes hälsa är skör. Hon har opererats och behöver röra sig regelbundet för att undvika komplikationer. Vi skaffade till exempel en träningscykel som hjälpmedel – men då tvingades hon betala hyra för den också. Det blir hela tiden små kostnader som påverkar ekonomin”, säger hon.

Långt ifrån ”att leva som andra”
LSS-lagen ska garantera människor med funktionsnedsättning rätten att leva som andra, men verkligheten ser annorlunda ut. ”Hon har daglig verksamhet på dagarna, men sedan är det mycket tid hemma. Hon kan inte läsa, prata i telefon eller riktigt ta till sig TV. Hon behöver någon som sysselsätter henne, men ofta blir hon ensam. Då pratar man om ofrivillig ensamhet – och det leder lätt till tröstätande eller utåtagerande beteenden. Det är långt ifrån det som LSS faktiskt lovar: att leva som andra”, beskriver Åse Johansson Kristiansen.

Harald Strand instämmer: ”Precis. LSS ska ge goda levnadsvillkor, men med de här hyreshöjningarna går det inte att leva som andra. Kommunen bryter mot själva grunden i lagen.”

Önskemål om politiskt ansvar
Båda föräldrarepresentanterna uttrycker önskemål om att politikerna ska ta situationen på större allvar och söka alternativa lösningar. ”Kommunen har möjlighet att se över finansieringen på andra sätt. Vi önskar att man inte väljer att belasta personer med funktionsnedsättningar, som redan har en begränsad ekonomi”, säger Åse Johansson Kristiansen.

Harald Strand hoppas på större engagemang från de styrande: ”Vi förväntar oss att politikerna verkligen tar detta problem på allvar och hittar lösningar som inte belastar de mest utsatta. Det här handlar om människors grundläggande rätt till bostad och värdighet.”

”Synd att situationen uppstått”
Marit Normasdotter (V), politiker i Botkyrka, kommenterar situationen: ”Det är verkligen synd att den här situationen har uppstått och att personer med funktionsnedsättning drabbas så hårt ekonomiskt. Det är viktigt att vi arbetar för att hitta långsiktigt hållbara lösningar som inte belastar våra mest utsatta invånare.” För familjerna återstår nu att arbeta för sina barns rättigheter och framtid, medan de hoppas på en konstruktiv dialog om hållbara lösningar.

Halsen svider, näsan är täppt och locket för öronen ett faktum. Stanna hemma och bli frisk borde vara en självklarhet. Men så ser inte verkligheten ut. Går jag till jobbet riskerar jag att smitta fler kollegor och barn. Stannar jag hemma blir nästa lön alltför skral. Jobbar du precis som jag i förskolan? Då känner du nog igen dig i beskrivningen ovan.

Förskolepersonal är en av de mest utsatta grupperna i samhället när det gäller olika smittor och sjukdomar. Trots den egna hälsan går många pedagoger till jobbet sjuka, helt enkelt för att man inte vill lämna sina kollegor i sticket. Barngrupperna är stora, vikarierna få och budgeten tight. Men samtidigt blir det förstås en ond cirkel och sjukdomarna sprids ännu mer. Samtidigt ökar långtidssjukskrivningarna för stressrelaterade sjukdomar. Det säger sig självt att karensavdraget är en ödesfråga för förskolans personal.

Botkyrka kommun har precis omplacerat 100 pedagoger, medan 30 blivit uppsagda helt. Orsaken: antalet barn i kommunen minskar och prognosen är att det kommer fortsätta sjunka fram till 2030, samtidigt som regeringens rasistiska politik satt stopp för invandringen. Samtidigt kommer nu rapporter från Botkyrka kommun själva som säger att olycksfallen ökat pågrund av högre arbetsbelastning och stress. Någonstans går inte ekvationen ihop.

Istället för att dra åt svångremmen ännu mer borde detta vara ett gyllene tillfälle för Botkyrka kommun att förbättra villkoren för personal och barn. Att utmärka sig som den kommun som vågar göra de livsnödvändiga satsningar som förskolan behöver, och som lockar till sig både barnfamiljer och förskolepersonal.

En utmärkt satsning hade varit sänkt arbetstid. Inte bara hade det gjort det möjligt för fler att orka arbeta heltid och göra ett riktigt bra jobb, samtidigt som fler hade kunnat behålla jobben. De studier som gjorts på satsningar på sex timmars arbetsdag visar dessutom att sjukskrivningarna minskat markant och att personalen varit mer fokuserade under de timmar de arbetat.

En annan självklar sak hade varit att implementera Skolverkets rekommendationer för barngruppernas storlek samt antal barn per pedagog. I dagsläget är barngruppernas storlek långt större och antalet barn per pedagog högre än de rekommendationer som finns. Istället passar man på att skära ner.

Förskolan finns för barnens skull. Men den är också förutsättningen för att föräldrar ska kunna arbeta. Tyvärr gäller det inte idag alla. Föräldrar tvingas att tacka nej till arbete på obekväm arbetstid, efter att kommunen valde att stänga ner nattis för några år sen. För den som menar allvar med att människor ska arbeta så behövs nattis, och det behöver omfatta. De som har en visstidsanställning och därmed en otryggare anställning har inte råd att tacka nej till arbetspass. Men den tvingas göra det om det inte finns familj och vänner som kan ställa upp med barnpassning.

Detta är bara några av alla de frågor som vi Vänsterpartiet Botkyrka driver och drivit de senaste åren. Vi står på pedagogernas, barnens och familjernas sida. Botkyrkas barn ska ha den bästa förskolan där alla barn får lika förutsättningar till trygghet, omsorg, lek och lärande. Det kräver bättre villkor för personalen.

– Yrsa Rasmussen, förskollärare och styrelseledamot, Vänsterpartiet Botkyrka

Text: Ellen Tengström

Efter några års uppehåll var Fittjafestivalen äntligen tillbaka – och vilken succé det blev! Runt 2 000 personer samlades på Fittja äng till en färgsprakande folkfest med musik, mat, dans och aktiviteter för alla åldrar. Under dagen var Vänsterpartiet i Botkyrka på plats för att prata med medborgare, och vi fick ett väldigt varmt mottagande. Festivalen är inte bara ett glatt firande – den är också ett viktigt tillfälle att skapa dialog, sammanhållning och en positiv bild av Fittja.

Vi fick möjlighet att prata med Dinkha Elia, ordförande i Fittja Föreningsråd, som har varit med i festivalen sedan starten i början av 80-talet.

– Det var andra förutsättningar då. Man satsade mer på kultur, kommunen hade ett större engagemang och vi hade en större budget. Men även om det blivit tuffare med åren så har viljan aldrig försvunnit. Vi gör det här ideellt, för att skapa glädje och gemenskap, berättar han.

En festival för hela Botkyrka
Fittjafestivalen är något unikt. Här samlas människor från hela kommunen – och hela världen. Assyrier, kurder, svenskar, turkar, filippiner, araber, colombianer och många fler – alla dansar, skrattar och njuter tillsammans. På scenen uppträder artister från olika kulturer, barnen springer mellan karusellerna och borden dignar av mat från världens alla hörn. Här spelar det ingen roll var du kommer ifrån – här hör alla hemma.

– Det är så viktigt att människor får mötas. Ibland lever olika grupper parallella liv i samma område, men här får man möjlighet att se och lära känna varandra. När kurderna dansade, så hakade andra på. Det är precis det här som skapar samhörighet, säger Dinkha.

Ett viktigt andrum för många
Fittjafestivalen är också viktig för dem som inte har råd att resa eller delta i dyra aktiviteter under sommaren. Den är tillgänglig, inkluderande och trygg – under alla år har det aldrig varit något bråk.

– Folk tackade oss och sa att de hade längtat. De blev oroliga när det inte blev något förra året. Det här betyder mycket för många, säger Dinkha.

Varför blev det ett uppehåll?
Anledningarna till att festivalen legat på is är flera. Först kom pandemin, och efter det inleddes bygget av Dagvattenparken, ett stort projekt där kommunen inte ville riskera några skador genom evenemang på platsen.

Men nu är festivalen tillbaka – och det med besked. Trots en mindre budget, mycket ideellt slit och ett begränsat stöd från kommunen lyckades arrangörerna skapa en av sommarens finaste dagar.

– Vi hoppas på ett större engagemang från kommunen och föreningar nästa år. Det krävs många kontakter, tillstånd och hårt arbete för att få allt på plats. Men nu har vi erfarenhet – nästa gång blir det ännu bättre!

Uppmaning till politiker: Ta vara på tillfället!
Dinkha lyfter också vikten av att politiker är närvarande – inte bara under valår.

– Det här är ett perfekt tillfälle att ha medborgardialog. Folk vill känna att deras politiker finns där – inte bara vart fjärde år. Jag tycker att kommunen borde ta det här mer seriöst. Om vi som är ideella kan lägga ner vår helg, borde också tjänstepersoner och politiker kunna göra det.

Framtiden ser ljus ut
Fittjafestivalen är mer än ett evenemang – den är ett bevis på vad som händer när människor får utrymme att mötas, uttrycka sig och skapa tillsammans. Med rätt stöd och engagemang från både kommun, föreningar och civilsamhälle finns all möjlighet att bygga vidare på den positiva kraft som festivalen genererar. Dinkha avslutar:

– Jag vill också passa på att uttrycka min tacksamhet till alla som varit involverade i festivalen – ett varmt tack först och främst till Botkyrka kultur och fritid, Medborgarkontoret i Fittja samt Zenaida Abbaspour i Fittja Föreningsråd. Ett stort tack även till alla föreningar och engagerade krafter som bidragit till att göra festivalen möjlig.

Vi i Vänsterpartiet i Botkyrka ser festivalen som ett viktigt bidrag till ett mer inkluderande, levande och rättvist samhälle – och vi hoppas att nästa års festival får ännu större stöd och uppmärksamhet. För Fittjafestivalen är inte bara en fest – den är ett löfte om gemenskap, glädje och framtidstro.

Med de bevingade orden kan man sammanfatta situationen i Botkyrka kommun. Vi vet inte om kommunstyrelsens ordförande Stina Lundgren (M) i likhet med rubrikcitatets upphovsman menar att det innebär att “situationen är utmärkt”. Vi gör det i alla fall inte.

Botkyrkas kommunslogan ”långt ifrån lagom” har de senaste åren fått en ny innebörd. Från att ha syftat på mångfald, kultur och nytänkande tänker många i stället på politisk och administrativ oreda. Den S-ledda minoritet som fortsatte styret efter valet 2022 kraschade efter ett år. Socialdemokraterna avsatte sin gruppledare och därmed kommunstyrelsens ordförande efter interna strider. Sex av S-ledamöterna i fullmäktige lämnade partiet och öppnade egen butik i form av ”Oberoende S”. Efter att C sparkats ut hoppade även KD av. Därmed kunde M ta över, tillsammans med C, KD, Tullingepartiet och de avhoppade vildarna – samt med Sverigedemokraternas goda minne.

Men det var bara början. I november 2024 slog Förvaltningsrätten fast att beslut i samband med maktövertagandet stred mot lagen, och dessa fick i all hast göras om. Sen briserade skandalen med felaktigt använda statsbidrag. Här finns inte plats för alla detaljer – de är åtskilliga – men det som fått störst uppmärksamhet är en viss New York-resa. Kommunens egen granskning konstaterade allvarliga brister och tre chefer fick sparken. En extern granskning bekräftade bilden och kallade situationen ”systemhotande”. I mars 2025 slog så en intern (och delvis hemlig) utredning fast att kommunstyrelseförvaltningen försökt påverka den externa granskningen för att se till att vissa personer (hemligt vilka) skulle klara sig undan kritik, samtidigt som Socialstyrelsen krävde tillbaka nästan 10 miljoner av kommunen. Oreda är ordet, sa Bull.

Uttrycket ”systemhotande” kan låta dramatiskt, kanske till och med överdrivet. Men sanningen är att politikers och myndigheters fifflande undergräver medborgarnas förtroende för samhället. I förlängningen hotar det demokratin som sådan, i en tid när denna redan är satt under press över hela världen.

Därför vill Vänsterpartiet se en långsiktig och bred satsning för att stärka den lokala demokratin och medborgarnas möjligheterna till inflytande över samhällsutvecklingen i hela Botkyrka. Den ska utformas och drivas tillsammans med civilsamhället i form av folkbildning och föreningsliv. Men om det ska bli möjligt krävs en kommunal politik och förvaltning som inte präglas av oreda. Det är dags att få ordning på Botkyrka.

Mats Einarsson, gruppledare (V)

Alla politiska partier bedyrar att de stödjer principen om lika lön oavsett kön. Trots det tjänar kvinnor fortfarande betydligt mindre än män, och på sistone har utvecklingen till och med gått bakåt. Det är dags att ändra på det, och se till att få upp arbetarkvinnors löner. 

Rörelsen ”Lön hela dagen” – en sammanslutning av kvinno- och fackförbund – gör årligen en beräkning av lönegapet mellan kvinnor och män i Sverige. Förra året gick utvecklingen för första året sedan undersökningen inleddes bakåt och löneskillnaderna mellan män och kvinnor ökade. Skillnaden mellan kvinnor och män är nu 9,9 procent, vilket motsvarar att kvinnor jobbar gratis i 48 minuter varje dag.

I Botkyrka kommun är bilden ännu mörkare. Här tjänar kvinnor i genomsnitt mer än 15 procent mindre än män, vilket motsvarar en skillnad på hela 5 500kr varje månad. Det är näst sämst av kommunerna i Stockholmsregionen och ett av de största glappen i hela landet.

Så här kan det inte få fortsätta. Det är dags att gå från ord till handling, och lägga skarpa förslag för att få upp kvinnolönerna. Utredningar och projekt för att öka medvetenheten om ojämlikheten är säkert bra. Men i slutändan handlar det om att kommunen och andra stora arbetsgivare måste ta sitt ansvar och faktiskt höja lönerna för de som tjänar minst.

Och förslagen finns –  det enda som krävs är den politiska viljan. I Malmö har Vänsterpartiet till exempel genomfört flera reformer för att få upp låga kvinnolöner. Bland annat har man gett undersköterskor och socialsektererare – två yrkesgrupper som är både underavlönade och kvinnodominerade – 1 000kr mer i månaden i lön. Det är konkret jämställdhetsarbete som ökar kvinnors makt över sina egna liv och dessutom minskar klassklyftor och ojämlikhet. Bra vänsterpolitik helt enkelt. Det tycker vi att Botkyrka kommun borde ta efter!

Mats Einarsson, gruppledare, Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet kommer alltid att kämpa för att göra Botkyrka till den bästa platsen att bo och leva på för alla människor. Därför la vi förra året ett förslag om att se över möjligheterna till fritidsgård för HBTQ-ungdomar i Botkyrka.

Botkyrka kommun, mångkulturell och dynamisk, behöver säkra trygga mötesplatser där alla ungdomar kan känna sig inkluderade och sedda. För HBTQ-ungdomar är detta särskilt viktigt då de ofta möter utmaningar på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. I en tid då mänskliga rättigheter är på reträtt i stora delar av världen måste Botkyrka vara en motvikt.

Ett inspirerande exempel finns i Järva där en fritidsgård för HBTQ-ungdomar har blomstrat under Hasret Bozarslans ledning. Denna fritidsgård har skapat en trygg plats för stöd och gemenskap, samtidigt som den sprider kunskap och utmanar fördomar.

Att starta en fritidsgård för HBTQ-ungdomar i Botkyrka skulle inte bara stärka ungdomars möjligheter att utvecklas och känna sig accepterade, utan också bidra till kunskapsspridning och ökad mångfald. Det är ett steg mot ett mer inkluderande Botkyrka där alla kan känna sig hemma och respekterade.

Tillsammans kan vi göra Botkyrka till en mer jämlik och öppen plats