Skip to main content

Rödgröna diskussioner om bostadspolitiken

Bostadspolitik – åtminstone bostadspolitik med sociala ambitioner – har under många år varit lågt prioriterad, såväl av socialdemokratiska som borgerliga regeringar. På den borgerliga kanten har bostadspolitiken reducerats till en furiös kamp mot allmännyttan genom privatiseringar och omvandlingar. Socialdemokratin gav under 80- och 90-talet de tidigare ambitionerna att med subventioner, lagstiftning och offentligt ägande i någon mån göra bostaden till en social rättighet snarare än en vara på en marknad. De nyliberala idéerna hade ju segrat och det gällde att inte vara ”omodern”.

Men behoven av en genomtänkt bostadspolitik tränger sig på. Privatiseringsraseriet i Stockholms stad och andra borgerligt styrda kommuner har skapat starka motreaktioner och processen har nu mer eller mindre gått i stå. Miljonprogramshusen står inför omfattande renoverings- och upprustningsbehov, behov som blir omöjliga att klara av utan omfattande statliga och kommunala insatser. I storstadsområdena tilltar bostadsbristen, i synnerhet bristen på hyresrätter med överkomliga hyror, något som en vinststyrd bostadsmarknad inte klarar av att leverera.

Klimatkrisen sätter fokus på hur vi bor och hur vi reser. Vi måste planera framtidens boende och bostadsområden så att vi klarar oss med mycket mindre energi per person än i dag. Det innebär, enkelt uttryckt, att bygga tätt och högt i lägen där kollektivtrafiken blir bekväm och effektiv. Då kan också de gröna kilarna kan sparas och tillgängligheten till naturen förbättras.

De sociala effekterna av bostadsplaneringen är en annan viktig aspekt. Även om man inte ska överdriva möjligheterna att bygga bort social och annan segregation – människor är inte fattiga därför att de bor miljonprogramsområden, de bor i miljonprogramsområden därför att de är fattiga – så är det en stor fördel om vi kan bygga stadsdelar där olika typer av bostäder, arbetsplatser, kulturinstitutioner, handel och offentlig service integreras till en levande stadsmiljö.

Botkyrka kommun antar på fullmäktiges junisammanträde "Riktlinjer för boendeplanering". Dokumentet lägger fast den övergripande synen på hur kommunen vill att boendet i Botkyrka utvecklas på lång sikt. Vänsterpartiets medlemsmöte den 25 maj ställde sig bakom förslaget. Riktlinjerna gäller både för Botkyrkabyggen och för all annan bostadsproduktion. Några av underrubrikerna sammanfattar innehållet:

″ Vi ska sträva efter levande stadsdelar

″ Vi ska kompletteringsbygga

″ Vi ska blanda bostäder och arbetsplatser

″ Vårt samlade bostadsbestånd ska vara varierat

″ Vi ska ge plats för alla på bostadsmarknaden

″ Vi ska erbjuda funktionella boende för personer med särskilda behov

″ Vi ska bygga energisnåla hus

″ Vi ska bejaka spännande och utmanande arkitektur

Vad gäller volymerna så säger riktlinjerna att vi ska möjliggöra 350 nya bostäder per år och alltid ha planberedskap för 500 bostäder. En kommunal tomtförmedling ska införas.

Den knepigaste diskussionen när förslaget togs fram var inte oväntat formuleringarna kring eventuell privatisering (försäljning av delar av Botkyrkabyggens bestånd till privat hyresvärd) och omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Vänsterpartiets ståndpunkt var och är tydlig. Hyresrätten måste försvaras. Det finns inget att hämta i privatiseringar och omvandlingar. Även om man hypotetiskt kan tänka sig fall det skulle kunna diskuteras i begränsad omfattning, så ser vi inte att något sådant skulle vara aktuellt, än mindre något att sträva efter.

Socialdemokraterna (och miljöpartiet) var däremot angelägna om att inte stänga dörren till privatisering och omvandling, eftersom de anser att det under vissa omständigheter skulle kunna vara positivt. Vi enades till slut om en formulering som sätter upp rätt starka restriktioner för när det kan vara aktuellt. Jag citerar den i sin helhet:

"Vi ska värna om hyresrätten som boendeform. En bred hyresbostadsmarknad – med god tillgång till olika typer av bostäder av hög kvalitet och till rimliga priser – är viktigt för en väl fungerande arbetsmarknad och minskade klyftor i samhället.

Försäljning eller omvandling till bostadsrätter eller kooperativa hyresrätter av begränsade delar av Botkyrkabyggens bestånd kan prövas, om det ligger i de berörda hyresgästernas och bolagets intresse, samt om det bedöms bidra till områdets utveckling.

Botkyrkabyggen ska bidra aktivt i kommunens områdesarbete, men det behövs även fler aktörer på hyresbostadsmarknaden i Botkyrka, som vill investera och vara ansvarstagande samarbetspartners i den långsiktigt stadsdelsutvecklingen."

En första test på dessa kriterier är, när detta skrivs, på väg in – en begäran från ett antal hyresgäster i Segersjö om att omvandla till bostadsrätter. I detta fall är vi helt överens. Många hyresgäster i området motsätter sig starkt en omvandling, det ligger inte i bolagets intresse att göra sig av med lägenheterna och området är redan i dag blandat vad gäller upplåtelseformer.

Om vi kommer att vara lika överens i eventuella framtida fall återstår givetvis att se, men riktlinjerna ger en grund för en saklig diskussion, där bevisbördan ligger på den som vill avyttra vår gemensamma egendom.

Inför valet 2010 kommer förhoppningsvis bostadspolitiken vara ett av de områden där skillnaderna mellan alliansen och de rödgröna partierna är som tydligast. Men det kräver att socialdemokrater och miljöpartister på alla plan visar att man menar allvar med sina sociala och klimatmässiga ambitioner och inte låter sig förledas av valtaktiska spekulationer om att "medelklassens" röster måste köpas med en lagom dos bostadsprivatiseringar.

MATS EINARSSON

gruppledare (v)

Botkyrka uppmanar till ett kommunalt uppror mot den moderatledda regeringen!

Den moderatledda regeringen har genom bland annat försämringar i A-kassa och sjukförsäkringar vältrat över kostnaderna på kommunerna. Man vägrar ge ett ekonomiskt stöd som alla experter säger är helt nödvändigt för att möta krisen. Regeringen pressar fram skattehöjningar och nedskärningar. Detta samtidigt som de rikaste i Sverige har fått mest i sänkt skatt. Vi accepterar inte denna orättvisa! Vi uppmanar alla kommuner och landsting i Sverige till ett uppror för att få slut på regeringens passivitet och ansvarslösa politik.

I ett brev daterat 2009-05-20 till finansminister Anders Borg framför vi dessa krav som förutsättningar för vår välfärd.

Vi kräver följande av regeringen:

– Reparera A-kassan
– Förbättra de sjukas villkor
– Investera i välfärden i kommuner och landsting

Katarina Berggren (s), gruppledare, KS ordf.
Mats Einarsson (V), gruppledare
Niklas Gladh (MP), gruppledare

 

Anders Borgs rationella ynklighet

Regeringen har meddelat i den ekonomiska vårpropositionen att man i nåder tillför kommuner och landsting 7 miljarder nästa år och 5 miljarder i höjda statsbidrag 2011 och 2012. Inte ytterligare 5 miljarde2, utan 2 miljarder mindre än 2010. Och för i år blir det inte ett öre. Det är ynkligt. Regeringens summor kommer inte i närheten av vad som skulle krävas för att kompensera för minskade intäkter och ökade kostnader. För Botkyrka innebär det ca 40 miljoner 2010, men besparingskravet är minst 75 miljoner.

På arbetsmarknadspolitikens område är det om möjligt ännu klenare. DN satte underdånigt rubriken "Regeringens storsatsar mot arbetslösheten", men sanningen är att den satsningen till allra största delen består av arbetslöshetsersättningar; och den aktivitet som det arbetslösa erbjuds är att sitta och söka jobb som inte finns.

Anders Borg jobbar hårt på sin image som ansvarig finansminister. Han kan knappt öppna munnen numera utan att understryka hur ansvarig han är. Detta ansvar består i att "sitta lugnt i båten" och "inte överila sig". Ett annat sätt att beskriva detta ansvar är att säga att regeringen största möjliga mån undviker att använda de stimulansmedel man trots allt har till sitt förfogande.

Anne-Marie Lindgren på Arbetar-rörelsens tankesmedja har kallat bristen på krispolitik irrationell, men jag tror att det är en missuppfattning. Krispolitik i dag innebär, det verkar numera nästan alla ekonomer överens om, massiva satsningar på offentliga investeringar och offentlig konsumtion. Lägg därtill utsikten att tvingas till nationaliseringar av storbanker och multinationella företag, så blir det rätt uppenbart varför Borg och Reinfeldt inte vill överanstränga sig. De agerar helt rationellt från sina borgerliga utgångspunkter.

Obegripligt nog har regeringen vunnit i opinionen den senaste tiden, visserligen hjälpt av schabbel inom arbetarörelsen, men likväl absurt. Det kan inte hålla i längden. Nu måste den rödgröna oppositionen ta initiativet i debatten och visa konkret hur alternativet till den borgerliga passiviteten ser ut: lärare och sjuksköterskor som arbetar istället för att stämpla, investeringar i framtidens infrastruktur istället för skattesänkningar till överklassen. Vi måste ständigt påminna om den sanning som är så självklar att det krävs en borgerlig finansminister för att glömma bort den: om fler arbetar blir vi rikare, om färre arbetar blir vi fattigare.

En ännu starkare rödgrön majoritet i valet 2010!

Sedan valet 2006 har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna styrt Botkyrka kommun tillsammans. Samarbetet har fungerat mycket väl. Demokratiutveckling, kultur, minskade klyftor, jämställdhet mellan kvinnor och män, hållbar utveckling och stärkt gemensam välfärd har varit ledstjärnor. Men mycket återstår att göra och under den kapitalistiska krisen, som än en gång pressar ut människor i arbetslöshet, är det viktigare än någonsin att det finns en stark rödgrön politisk majoritet i kommunen.

Botkyrka är långt ifrån lagom. Botkyrka är en rik kommun. Rik på erfarenheter och kunskaper från hela världen. Rik på engagerade människor som kan och vill bidra till vårt gemensamma samhällsbygge.

Botkyrkas invånare har rätt att förvänta sig en politik som inte faller undan för borgerlig privatiserings- och skattesänkningsdemagogi. De utmaningar vi står inför kräver en radikal politik för en långsiktigt hållbar utveckling. Och det kräver i sin tur ett aktivt deltagande från alla Botkyrkas invånare: kvinnor och män, flickor och pojkar, oavsett bakgrund eller ursprung.

Vänsterpartiet Botkyrkas målsättning inför valet 2010 är tredubbel.

Vi vill vinna ett ökat stöd från Botkyrkas invånare för Vänsterpartiet och för vår politik

Vi vill säkra en valframgång för den rödgröna koalitionen

Vi vill hålla alla främlingsfientliga och rasistiska krafter utanför Botkyrkas kommunfullmäktige

Vi kommer därför att tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet utforma en gemensam politisk plattform inför valet, samtidigt som vi går till val som ett självständigt parti med ett eget program.

Vi uppmanar alla Botkyrkabor:

Delta i diskussionen och ställ krav på partierna!

Säg ett högt och tydligt nej till alla rasistiska och anti-demokratiska krafter!

Stöd Vänsterpartiet och en fortsatt rödgrön majoritet i valet 2010!

 

Lägg ansvaret där det hör hemma!

Att nästa år, 2010, kommer att bli ett kärvt år för kommunerna har vi vetat länge. Och för varje prognos över de kommande skatteintäkterna så har utsikterna blivit allt dystrare. Före jul slog finanskrisen till med full kraft, produktionen minskar och arbetslösheten stiger – vilket syns med förfärande tydlighet i Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos. Intäkterna stiger med mindre än två procent, samtidigt som kostnaderna – och behoven – fortsätter att öka betydligt snabbare.

Vad det här betyder för Botkyrka vet vi inte än. När detta skrivs håller den politiska majoriteten i kommunen på att diskutera ramarna för flerårsplanen 2010–2013 som kommunfullmäktige tar i juni. Allt tyder på att vi nu måste gå från effektiviseringar till rena besparingar och uppskjutna investeringar, men givetvis kommer vi att göra allt som står i vår makt för att minska skadeverkningarna och skydda verksamheterna, inte minst förskolor och skolor, äldre- och handikappomsorg och det sociala arbetet.

Hittills har regeringen hårdnackat vägrat att räkna upp statsstödet till kommunerna, trots att alla, från höger till vänster, inklusive regeringens partikolleger i kommuner och landsting, närmast desperat kräver att man gör något. I den debatt om kommunernas ekonomi som riksdagen genomförde på Vänsterpartiets begäran började motståndet försvagas. Kanske kommer det någon form av stöd, kanske som ytterligare sänkningar av arbetsgivaravgifterna, men inte förrän 2010. Och vi vet inte hur mycket det blir (förutom att det med all sannolikhet blir för lite).

Som jag skrev i en tidigare krönika står Botkyrka bättre rustat att möta krisen än många andra kommuner som använt högkonjunkturen till skattesänkningar och privatiseringar. Men det är också så att en stor del av Botkyrkaborna hör till dem som är mest beroende en väl fungerande offentlig service och som oförtjänt får ta de hårdaste smällarna när kapitalismen krisar och den borgerliga regeringen gröper ur trygghetssystemen. Nu gäller det för Vänsterpartiet och hela den rödgröna majoriteten i Botkyrka att tydliggöra var det politiska ansvaret för detta ligger. Och vem som kan vända utvecklingen.

…och bli medlem i Vänsterpartiet! Nu!

Röstade du på Vänsterpartiet i senaste valet? Har du kommit på att du borde ha röstat på Vänsterpartiet i senaste valet? Har du bestämt dig för att rösta på Vänsterpartiet i nästa val? Skulle du rösta på Vänsterpartiet om du hade rösträtt? Då är saken klar! Du ska naturligtvis bli medlem i Vänsterpartiet! Klicka på ”Bli medlem” här ovanför. Medlemsavgiften är 300 kr/år (möjlighet till reducerad avgift om du saknar inkomst).

 

Botkyrka avvisar förslag om försörjningkrav

Kommunstyrelsen behandlade den 2 mars ett yttrande över utredningen om försörjningskrav vid anhöriginvandring. I yttrandet avvisar kommunen utredningens förslag, bland annat därför att det strider mot Barnkonventionens intentioner.

(Förslag till KS 2 mars)

Remiss – Försörjningskrav vid anhöriginvandring (SOU 2008:114)

 

Sammanfattning

Kommunen anser att förslaget om försörjningskrav vid anhöriginvandring inte bör genomföras. Arbetslöshet och bostadsbrist bland nyanlända invandrare är inte ett resultat av bristande "drivkrafter" i form av försörjningskrav. Särskilt allvarligt är att utredningens förslag strider mot Barnkonventionens intentioner. Kommunen ser i dagsläget ingen anledning till att ändra de regler som gäller vid anhöriginvandring, eller att införa försörjningskrav som förutsättning för återförening. Oavsett regelverk i detta avseende bör finansieringsprincipen tillämpas för anhöriginvandringen.

Synpunkter

Kommunen anser att personer med uppehållstillstånd i Sverige ska ha möjlighet att leva tillsammans med sin make eller maka och sina minderåriga barn. Rätten till familjeåterförening är grundläggande och ofta en förutsättning för en framgångsrik integration i det svenska samhället.

Att flyktingar och ett par andra grupper som fått uppehållstillstånd av skyddsskäl föreslås undantas från försörjningskravet är givetvis bra, men de skäl som gör detta undantag nödvändigt borde också anses vara giltiga för övriga grupper.

Vi noterar att utredningen inte har tagit hänsyn till det faktum att en stor och växande del av arbetskraften har egen försörjning men inte tillsvidareanställning. Alla dessa riskerar om utredningens förslag genomförs, att underkännas som egenförsörjare.

Det huvudsakliga syftet med förslaget sägs vara att främja integration, skapa drivkrafter för arbete och egenförsörjning – att  skapa incitament för nyanlända att bosätta sig i kommuner där möjligheterna at erhålla arbete och egen bostad är goda.

Vi menar att det finns en inneboende drivkraft för människor att hitta arbete och egen bostad. Arbetslöshet och bostadsbrist bland nyanlända invandrare är inte ett resultat av bristande "drivkrafter" i form av försörjningskrav. Vi vill framhålla människor från andra länder och kulturer som en resurs i samhället. Denna resurs har hittills inte tagits tillvara på ett sätt som bidrar till ekonomisk tillväxt i Sverige och i Stockholmsregionen. Ansvaret för detta misslyckande kan inte läggas på dem som inte ges plats på den svenska arbetsmarknaden.

Särskilt allvarliga är de delar av utredningens förslag som rör barns situation. Det finns en risk om förslaget vinner gehör att barn till föräldrar som av olika anledningar har svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden, kommer att hållas åtskilda från sina föräldrar under lång tid, ibland flera år, vilket står i strid med Barnkonventionen (artiklarna 9 och 10).

Slutligen kan noteras att utredningen har utelämnat de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna. En övervägande del av anhöriginvandringen är idag till stor del ofinansierad av staten. Utredningsförslaget innebär ingen förändring för kommunerna i detta avseende, oavsett om försörjningskrav införs eller ej. Vi anser att finansieringsprincipen bör tillämpas.

Varför far moderaterna med osanning om Botkyrkabyggen?

I en insändare i Mitti 10 februari skriver moderaternas Jimmy Baker (JB) och Annika Hiltonen (AH) att kommunen straffskattar Botkyrkabyggens hyresgäster med 30 miljoner kronor. Hur de kommer fram till denna siffra överstiger vårt förstånd.

I själva verket får kommunen ut 12 miljoner kronor från Botkyrkabyggen (som för övrigt Moderaterna aldrig har motsatt sig i budgetsammanhang). Det är bara 1,7 procent av Botkyrkabyggens totala omsättning. Detta är en väldigt liten andel i jämförelse med vad privata bostadsföretag i Stockholmsregionen tar ut. Om kommunen skulle sälja ut stora delar av Botkyrkabyggen, som Moderaterna så gärna vill, så skulle hyresgästerna garanterat få betala mer i vinstutdelningar till den nya ägaren. Och dessa pengar skulle inte som idag gå till vården och skolan utan rakt ner i den nya ägarens fickor.

JB och AH ger också bilden av att vi inte lägger pengar på Botkyrkabyggens fastigheter. I själva verket satsar Botkyrkabyggen ca 200 miljoner kronor årligen på underhåll. Och behoven av underhåll och upprustning kommer att vara stora framöver. Därför tänker vi fortsätta att satsa. Botkyrkabyggen ska spela en aktiv och offensiv roll för hyresgästernas bästa.

Katarina Berggren – Gruppledare (s) Botkyrka

Mats Einarsson – Gruppledare (v) Botkyrka

Niklas Gladh – Gruppledare (mp) Botkyrka

Pensionärer ska inte särbeskattas!

PRO samorganisation i Botkyrka har tillskrivit de lokala partierna om deras inställning till särbeskattningen av pensionärerna. Den skattesänkning som kommit arbetande till del, det s.k. jobbskatteavdraget, har inte gällt pensionärerna. Här publicerar vi Vänsterpartiets svar.

Till

PRO samorganisation i Botkyrka

Tack för ert brev om en mycket angelägen fråga – pensionärernas ekonomiska villkor. Ni frågar vad vi som lokalt parti har för inställning till den nuvarande politiken vad gäller pensionerna.

 Som ni konstaterar är pensioner uppskjuten lön och Vänsterpartiet är överens med er om att pensionerna ska behandlas på samma sätt som lön i skattehänseende. Vi förordar ett höjt grundavdrag som också omfattar pensionärer.

 Dessutom är vi kritiska till pensionssystemet som sådant. Vi stod inte bakom uppgörelsen mellan de borgerliga partierna och socialdemokraterna om det nya pensionssystemet. Det brister vi påtalade när det sjösattes blir nu uppenbara nära ekonomin bromsar in.

 Pensioner och skatter är ju frågor för den nationella politiska nivån, men vi i Botkyrka stöder vårt partis linje fullt ut när det gäller dessa frågor. Jag förutsätter att de kommer att ha en viktig plats även i vår valrörelse här i Botkyrka.

 En förutsättning för att få en ändring till stånd är givetvis att vi i valet 2010 kan säkra en ny riksdagsmajoritet och därmed en rödgrön regering baserad på Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Men det sker inte av sig själv. För att kunna utforma ett slagkraftigt, samlat politiskt alternativ som innebär ett brott med den borgerliga politiken, måste våra tre partier få hjälp av landets folkrörelser – inte minst pensionärsrörelsen. Och inte ett passivt stöd, utan ett stöd där ni tydligt talar om vad ni förväntar er av en rödgrön regering och där ni aktivt deltar i diskussionen om hur den nya politiken ska se ut! (Och det gäller för övrigt även på lokal nivå).

 Om ni vill fortsätta diskussionerna om dessa och andra angelägna frågor så är det bara att ni hör av er. Vi skulle sätta stort värde på en sådan dialog.

 Med vänlig hälsning,

 Mats EinarssonGruppledare för Vänsterpartiet i Botkyrka

 (Två pressmeddelanden om pensionsfrågorna bifogas.)


(V)i kräver rättvisa för pensionärerna!

 

2008-09-19

PRO genomför idag manifestation för rättvisa skatter, bakgrunden är den orättvisa inkomstbeskattningen. 

– Vänsterpartiet instämmer i kravet om lika skatt för lika inkomst. Det är orimligt att som idag beskatta inkomster olika. Precis som PRO säger är pension uppskjuten lön och den högre beskattningen är orättvis. Vänsterpartiet är kritiskt till det s k jobskatteavdraget och menar att ett höjt grundavdrag också skulle omfatta pensionärer, säger Marie Engström (v), riksdagsledamot och skattepolitisk talesperson.

Vänsterpartiet är också kritiska till regeringens samlade skattepolitik som inneburit stora skattelättnader för höginkomsttagare. Trots allt tal från statsministern om att man riktar sig till låginkomsttagare innebär skattepolitiken i praktiken något helt annat.

.

 

Dags för folkstorm: Sänk pensionssystemet, inte pensionerna!

2008-12-19

Göran Persson förutspådde för ett antal år att det nya pensionssystemet skulle orsaka en folkstorm när svenskarna insett effekterna. Det står nu allt tydligare hur rätt han hade.

Konjunkturinstitutets beräknar i sin senaste rapport att bromsen i systemet kommer att slå till och att pensionerna kommer att sänkas.

– Nu syns bristerna i pensionssystemet tydligt, säger vänsterpartiets Kalle Larsson. Vi vill avskaffa "bromsen" och istället utkräva politiskt ansvar för att systemet ska hålla. Det naturliga att göra när skulderna överstiger tillgångarna är förstås att höja avgiften för ta in mer pengar till systemet.

– Detta kommer att öka klyftorna mellan pensionärer och förvärvsarbetande – just vad systemet en gång i tiden fanns till för att utjämna. Istället för att värna ett trasigt och dåligt pensionssystem är det dags att inse att det i grunden måste förändras. Det är hög tid att börja protestera mot dessa orättvisor. Det enda rätta är att sänka pensionssystemet – inte att sänka pensionerna, säger Kalle Larsson.