Först betalar du. Sen får du göra jobbet själv. Så fungerar det på Ikea – men det visste du ju på förhand. Gillar du det inte, går du och handlar någon annanstans. Enkelt! Tänk dig att samma princip gällde den kommunala välfärden. Skillnaden är att du inte har någon ångerrätt eller öppet köp om du blir missnöjd. I höst kommer 2000-talets mest bedrägliga begrepp till Botkyrka: ”social ekonomi”. Nedsipprat från EU. Och det kan påverka ditt liv mycket konkret.
Strategin från EU-nivå är att välfärdsstaten ska krympa. Den offentliga sektorns resurser i andel av BNP har minskat under lång tid, genom inriktningen på den ekonomiska politiken. Skattesänkningar för företag och de rika, privatiseringar, nedskärningar och arbetslöshet… många av oss har känt av konsekvenserna in på bara skinnet.

Ingen kursändring verkar vara i sikte. I EU-elitens huvuden finns något man kallar den ”europeiska sociala modellen”. Man vill skilja sig från “det råa USA” och faktiskt ha en någorlunda fungerande välfärd. Och medborgarna är ju krävande; vi vill ju få valuta för skattepengarna i form av en utvecklad och förbättrad välfärd.

Problemet är att vi ju inte har råd med välfärden, resonerar EU-byråkraten som redan från början låst sig vid ett pessimistiskt framtidsscenario – och att det är uteslutet att höja skatterna.

Så hur göra för att få ekvationen att gå ihop? undrar vår EU-byråkrat. Det är här en av de bärande tankarna inom EU-elitens välfärdsdiskussioner kommer in: tron på det ”det civila samhället”. Vilket i praktiken innebär att någon annan ska gå in och göra jobbet.

Denna ”någon annan” kan benämnas många saker. Och det måste ju presenteras på ett aptitligt sätt för undersåtarna… Orden börjar höras allt oftare: Frivilliga insatser, medskaparanda, kooperation, kraftsamla, det civila samhället – eller som nu: den sociala ekonomin.

Allt för att ge en demokratisk aura åt planerna. Men alla undersökningar visar fortfarande att folk helt enkelt vill att den gemensamma sektorn ska fortsätta göra det den är bäst på – vård, skola och omsorg. Och fritiden är tillräckligt mycket stök och bök ändå – tid och ork räcker inte till för att vi dessutom ska ta hand om våra sjuka och gamla, eller agera extra fritidsledare åt våra barn. Därför lockar EU med ytterligare en morot: pengar. Den europeiska socialfonden ESF skjuter till medel till att bygga upp den “sociala ekonomin”. Ideella krafter ska via kortvariga projektmedel finansieras för att ta över sånt som kommuner inte längre sägs ha råd med. Det handlar alltså om att ersätta riktiga jobb inom vård och omsorg med olika sorters frivilliginsatser.

Nu kommer dessa tankegångar till Botkyrka. I höst ligger ett program om den sociala ekonomin på beslutsfattarnas bord. Snart kommer vi att få höra hur bra det är att “inte hindra frivilliga krafter” att “få” vara med och bidra till välfärdsarbetet. Och jo, vi vet att det kommer att fungera – de första åren. Eftersom den europeiska socialfonden kommer att skjuta till pengar till en början. Men svaret finns på några års sikt. För EU:s nedskärnings- och privatiseringspolitik kommer att fortsätta. Och efter några år har kommunen inget val – då riskerar man att ha låst sig vid den här modellen. Frågan då kommer att låta snarare: Varför betala fullt pris för att driva ett kommunalt äldreboende när man kan få jobbet gjort av anhörigföreningen till en tredjedel av priset?

Hur det kan gå, har vi sett exempel på från Malmö och det kontroversiella projektet ”Välfärd för alla”. Det har hittills mest uppmärksammats för sin repressiva hållning gentemot invandrarna i Rosengård, men inom ramen för projektet har andra fenomen dykt upp också:

För några år sedan genomfördes – cyniskt nog i just Rosengård och andra stadsdelar med större sociala behov – stora nedskärningar bland lärare och elevvårdspersonal. Nu diskuteras att låta socialbidragstagare göra de jobben – för 13 000 i månaden. Det är långt under kollektivavtalsenlig lön men mer än socialbidraget. Politikerna kallar “lönen” för ”kompletterande försörjningsstöd”. Det har blivit allt svårare att få hemtjänst beviljad för äldre. Kommunens tjänstemän uppmanar aktivt de anhöriga att själva ta hand om sina egna äldre. I praktiken slår det hårdast mot kvinnorna. Först utbränd på jobbet, sedan utbränd på fritiden… Kommunen ändrar på bidragssystemet till föreningslivet. De föreningar som inte vill ställa upp på kommunens politik (och göra gratisjobb) får sina kommunala bidrag minskade. Utpressning, någon?

Vi vet inte exakt hur Botkyrkas version av ”social ekonomi” kommer se ut. På vilket sätt du blir en “medskapare” och hur kommunen blir en “kraftsamlare” återstår alltså att se. Projektet är ännu inte demokratiskt förankrat bland kommunens politiker. Det är en fåtal kommunala tjänstemän som förbereder programmet som alltså senare i höst presenteras och troligtvis klubbas igenom i kommunstyrelsen. Så det finns all anledning att hålla ögon och öron öppna.

Men man kan lätt se konsekvenserna och riskerna med att bygga upp en så kallad “social ekonomi”:

Rättigheter byts mot välgörenhet. Varje medborgares självklara rätt att ta del av en professionell välfärd och service –vare sig det handlar om hemtjänsten, vård för missbrukare, en säkrad fritidsgård med fungerande personal eller justa bibliotek – ersätts av beroendeskap till frivilligarbete. En fungerande kommunal organisation med dess verksamheter riskerar att slås sönder när kommunen “beställer” tjänster från föreningslivet delvis finansierade av EU. Detta leder dessutom till ökad arbetslöshet och den kommunala kompetensen skingras för vinden.

Demokratin urholkas. Demokrati handlar ju inte bara om röster och val, utan även om möjligheten att utkräva ansvar. Att ett misslyckande ska kunna rättas till. Men hur ska det gå när politikerna inte längre har makten och möjligheten att påverka en stor del av den verksamhet som den går till val på, när den s k “vården, skolan och omsorgen” sköts av frivillighet?

Tänk även på föreningens perspektiv. Varför bildar man en förening? Jo, för att självständigt driva och arbeta med de frågor som medlemmarna vill. Inte för att ta order från politiker som lockar eller hotar med bidrag beroende på vilken service föreningen kan erbjuda. Vem vill vara frivilligt aktiv i en sådan förening? Det demokratiska livet i föreningarna riskerar att dödas. Även detta hotar demokratin på sikt. Kooperationens genomslag i Sverige berodde inte på att den var frammanad uppifrån utan att dess medlemmar själva, utifrån sina egna villkor och förutsättningar, diskuterade och bestämde dess former. Fackets styrka kommer inte ur att någon EU-byråkrat beordrat att ”här ska vi ha en fackförening”. Det är inte idrottsminister Ulrica Messing som har skapat idrottsrörelsen, utan tvärtom finns det en idrottsminister just för att svara mot denna massiva kraft som en sådan rörelse innebär. I stället för “social ekonomi” måste vi göra precis tvärtom. Föreningar och folkrörelser ska stärkas utifrån sina egna förutsättningar, helt enkelt.

Naturligtvis kan verkligheten bli en annan än EU-byråkratens. Det är faktiskt ganska enkelt att rusta upp välfärden – om man vill. Grundfrågan är att vården, skolan och omsorgen måste få mer resurser. Man kan ju börja med att sluta betala de årliga 23 miljarderna till EU. Eller att höja skatten för de rika, ta av företagens rekordvinster, och ha en ekonomisk politik för full sysselsättning.

Mattias Håkansson
Petteri Louhema

Det behövs mer personal inom vården, skolan och omsorgen. Om vi ska ha en välfärd värd namnet och meningsfull fritid för alla måste kommunen anställa fler. Vänsterpartiet vill satsa på 200 000 nya jobb i offentlig sektor. Drygt 1000 av dessa kan skapas i Botkyrka kommun.
Därmed skulle personaltätheten öka – fler sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen, mer personal och mindre barngrupper i skola och barnomsorg, fler bibliotekarier till våra bibliotek, fler fritidsledare med bättre fritidsverksamhet för våra ungdomar, fler parkskötare och bättre snöplogning på våra gator och trottoarer. Det skulle helt enkelt bli en bättre och mer utvecklad välfärd.

Den 3-5 juni går Hoodsfred av stapeln i Alby. Vänsterpartiet kommer att finnas på plats varje dag mellan 12 och 22. Besök gärna vårt tält!
Missa inte heller chansen att se debatterna som äger rum på en av scenerna varje dag klockan 14.

Lördag: En företrädare för Ung Vänster deltar i debatten om ungdomsarbetslöshet.

Söndag: Mats Einarsson från riksdagen och kommunfullmäktige i Botkyrka deltar i debatten om diskriminering.

Måndag: Lars Ohly, partiledare, deltar i debatten om hur väl de valda politikerna representerar folket.

Jag har länge funderat över det här med att borgaralliansen kallar sig för ”Allians FÖR Sverige”. Med tanke på de förslag om sänkt A-kassa, sänkt sjukersättning och att det ska bli lättare för chefen att sparka oss som jobbar, så kan ju det enda rätta vara att kalla dom för Allians MOT Sverige.
För det är ju faktiskt det som blir konsekvenserna av deras förslag, dom vill göra det sämre för oss som bor i Sverige. Och kanske speciellt för oss från förorten.

När kollektivtrafiken privatiseras, försämras och blir dyrare, är det vi som inte har råd att ta taxi hem som drabbas hårdast. När vårdcentraler läggs ner och försämras, är dyra privatkliniker inte någon möjlighet för oss. Stänger fritidsgården är det inte ett alternativ för oss att ta en weekend i London för att ha något att göra.

Ändå har vi som är unga fått uppleva de största nedskärningarna någonsin. Är man ung och bor i förorten hör man till dem som har fått ta den största smällen. Och för mig går logiken inte riktigt ihop. För jag menar, man hör ju ofta om hur det bara går bättre och bättre för Sverige. Storföretagen gör vinster på 170 miljarder per år! Trots det finns det färre fritidsgårdar, fler slitna skolor och hundratusentals människor som står utan arbete.

På Östermalm finns det 240 st läkare att gå till, i Alby finns det 7 st. Det är kanske på tiden att det sker en omfördelning från dom som har mest till oss som har mindre. Borgaralliansen påstår att vi inte har råd att anställa i den offentliga sektorn och att fler jobb skulle skapas om vi bara sänkte skatten för storföretag. Att sänka skatten för den ekonomiska eliten skulle knappast skapa fler jobb utan bara leda till att deras redan tjocka plånböcker blev tjockare.

Istället för swimmingpools och stadsjeepar åt de som redan är rika, vill vi att alla ska ha rätt till välfärd. Istället för vinstutdelning åt aktieägarna vill vi att alla ska ha ett jobb att gå till.

Vi vill ha fler jobb och en upprustad välfärd. Inte ännu mer arbetslöshet och nedskärningar.
Det är dags för oss att ta ställning mot den borgerliga alliansen och deras förslag om försämringar för oss som bor i Sverige. Det kan man göra dels genom att rösta på Vänsterpartiet men också genom att vi tillsammans organisera oss för våra rättigheter.

Anna Herdy

Fredagen den 12 maj klockan 16.30-17.30 håller Vänsterpartiet i Botkyrka torgmöte i Tumba Centrum. Vi vill att det byggs 20.000 nya hyresrätter om året i landet under 10 år.
Drygt 100 kommuner har idag bostadsbrist. Främst är det mindre hyresrätter med rimliga hyror som saknas. Om inte bostadsstandarden ska sjunka och trångboddheten bli ännu värre krävs att fler nya bostäder produceras.

I Botkyrka vill vi bland annat att fler hyresrätter ska byggas, att det nuvarande beståndet hos Botkyrkabyggen rustas upp och att kommunen ska inrätta en bostadsförmedling.

Välkommen att träffa oss i Tumba Centrum på fredag!

Striden om friskolorna går vidare, bland annat som en följd av att Skolverket inte kan, eller kanske inte får, värna den kommunala skolans ställning eller beakta konsekvenserna för denna av friskoleetableringar. Man kan undra om miljöpartiet tilldelats ett slags vetorätt när det gäller regeringens friskolepolitik. Botkyrka kommun står dock fast vid en skolpolitik som, om tillräckliga resurser anvisas, kan möjliggöra en bra skola för alla kommunens barn och ungdomar och vill inte acceptera friskoleetableringar som gröper ur resurserna för den kommunala skolan. Detta är helt i enlighet med den skolpolitik vänsterpartiet står för.
Vänsterpartiet har konsekvent motsatt sig etablerandet av friskolor, när det inte finns särskilda skäl, dels därför att vi anser att det inte skall göras business på vår barns och ungdomars grundläggande utbildning, dels därför att vi anser att skolan spelar en mycket betydelsefull roll som en demokratisk mötesplats för elever från olika samhällsskikt, socialt, ekonomiskt, etniskt och kulturellt. Den gemensamma svenska skolan skall, enligt vår mening, utöver att den ger en mycket god undervisning, även förmedla gemensamma värderingar vad gäller frågor som demokrati, rättvisa, jämställdhet, religionsfrihet, mångfald och tolerans

Det kan nog inte uteslutas att den allmänna skolan tidigare visade tecken på stelbenthet
och viss stagnation när det gällde att utveckla sin pedagogik och inte var tillräckligt öppen
för nya idéer. Det kan ha bidragit till en aningslös friskoleromantik, snabbt anammad av en borgerlighet som vill gynna en elit och som utan allmänna bildningsideal vill anpassa skolan till näringslivets kortsiktiga krav och reducera den offentliga verksamheten till förmån för kommersiella intressen. Som en ivrig påhejare för dessa friskoleintressen framträder konsekvent miljöpartiet de gröna, som precis som när det gäller arbetsrätten, bekräftar sin egentliga borgerliga hemvist.
Det kan inte undgå någon, att friskolorna starkt bidrar till en social, ekonomisk, etnisk och kulturell segregation, att friskolorna utarmar den kommunala skolan, att de äventyrar barns och ungdomars integration i samhället och att klassklyftorna fördjupas. Detta är en utveckling som måste motverkas.

Vänsterpartiet står helt och fullt bakom Botkyrka kommuns försök att upprätthålla och utveckla en bra kommunal skola för alla barn ungdomar i vår kommun. Med tillräckliga resurser är det möjligt att åstadkomma en kvalitet i undervisningen som tillgodoser såväl samhällets som den enskilde elevens behov och önskemål. Om det finns några pedagogiska eller andra kvaliteter i friskolornas verksamhet som saknas i den kommunala skolan skall dessa tillföras och kunna utvecklas i vår gemensamma skola så det kommer alla tillgodo. Vänsterpartiets målsättning är en kommunal skola som ges förutsättningar för en allsidig och kvalitativt god utveckling. Därmed kan friskolan som undergräver den kommunala skolan bli överflödiga.

Folke Olsson, ledamot i kommunfullmäktige

Tidigare erbjöd medborgarkontoren hjälp med att fylla i Försärkingskassans blanketter. Denna service finns inte längre. Vänsterpartiets gruppledare, Rose-Marie Holmgren, har lämnat in en interpellation till kommunstyrelsens ordförande. Läs hela interpellationen nedan.
Från den 16 januari i år omfattar inte medborgarkontorens service hjälp med att fylla i blanketter när det gäller ärenden som rör Försäkringskassan. Det som ges enligt den information som medborgarkontoret skriftligt tillhandahåller är utlämning av blanketter samt grundläggande information. Då medborgarkontorens service är viktig, inte minst för invånare med utländsk bakgrund, är det viktigt att man på detta lättillgängliga sätt kan få den hjälp man behöver.

Med anledning av detta ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande:

– Varför ger medborgarkontoren inte längre den service till medborgarna som man gett tidigare när det gäller ärenden till Försäkringskassan?

– Vad omfattar ”grundläggande information”?

– Tycker du att man inför detta beslut tagit i beaktande att en stor del av kommunens invånare har begränsade kunskaper i svenska?

– Om nej, kan du tänka dig att ta initiativ till att återinföra denna service?

Det har allt mer blivit uppenbart för mig vad de som borde representera rapportering och sanna fakta står för. I ett fritt land som Sverige har media en möjlighet att granska och rapportera om vad de vill. Men granskningen och rapporteringen tycks ofta tjäna medias egna syften.
Vi har sett det i TV och i tidningar. Hur folk har gått ut i massor i Vitryssland för att kritisera Lukasjenko, och hans vidriga regering, som utifrån icke demokratiska strukturer än en gång blivit vald till president. Media har visat hur elaka poliser har skingrat folkmassorna och deras rätt att stå för sin åsikt och också visa den. Det är intressant att jämföra med hur demonstrationerna i Göteborg förbannades och polisens beteende översågs, i Vitryssland är det tvärtom, hyllningar till folket som vill ha demokrati och vågar stå upp mot farbror staten.

När vi ser rapporter från Frankrike handlar det mest om hur poliserna försöker ta itu med ett gäng ungdomar som vandaliserar och förstör på Paris gator. Inte tal om att politikerna eller poliserna gör något orätt. Inte tal om att alla dessa ungdomar, för det är klart fler än bara de som är ute för att vandalisera, nej det är även ungdomar, och miljontals av dem, som helt enkelt vägrar gå med på att makten ska få tvinga in dem i osäkra anställningsformer som gör att de aldrig kan känna sig riktigt säkra på om de kommer att ha ett jobb i morgon och om de med andra ord kommer att kunna klara av morgondagen, något som de gamla beslutsfattarna självklart inte behöver oroa sig för, de har ju för alltid försäkrat sig om god levnad.

Media har alltid valmöjligheten att vända allting till den bild som de själva vill, tyvärr missbrukas den möjligheten alltför ofta. Media har ett ansvar att visa på verklighet, något som känns allt mer avlägset i vårt samhälle. Mainstreammedia, de som har pengar (=åsikter åt höger), har inget intresse av att visa sanningen. Deras intresse ligger i att visa det som för deras ägare är den mest intressanta vinklingen. Kom inte och säg att statlig media i vissa mindre demokratiska länder är de enda som själva väljer ut vad som ska visas för medborgarna. Vinklad media dyker nog ned i din brevlåda var morgon eller syns respektive hörs på TV:n eller radion.

Henrik Vidalve, ordförande i Vänsterpartiet Botkyrka

I dag – när de sociala klyftorna växer och de redan rika roffar åt sig fantasibelopp i löner och bonusar, när demokratin och arbetsrätten urholkas när rovdriften på människor och natur skärps, finns det anledning att protestera.
Den första maj kommer Vänsterpartiet Botkyrka att demonstrera i Stockholm. Samling sker på Medborgarplatsen klockan 12.00. Parollen i år är: Stärk arbetsrätten!

Arbetsrätten hotas av förslag från de borgerliga där exempelvis centern vill försämra de ungas anställningsskydd likt förslagen i Frankrike. Arbetsplatserna får ett hårdnande klimat och tystnaden på arbetsplatserna breder ut sig allt mer. Folk är rädda för repressalier, att få sparken, eller har en anställningsform som gör att de inte känner sig trygga nog att våga ställa krav. Obekväma anställda kan köpas ut när arbetsdomstolen säger att företaget gjorde fel när den anställde avskedats.

När vi alla drabbas av kapitalets oförmåga att fördela såväl arbetet som arbetets frukter på ett rättvist sätt, när kvinnor ännu inte intagit sin självklara och jämställda plats på samhällslivets alla områden, när ungdomen berövas sin framtidstro genom arbetslöshet och brist på bostad, då finns det anledning att demonstrera.

När människor, som tagit sin tillflykt till vårt land, drabbas av utslagning, otrygghet och misär, då finns det anledning att ställa krav. När den kapitalistiska globaliseringen plundrar världens fattiga, då krävs en annan världsordning, utan imperialistiska krig och slavliknande arbets- och livsvillkor, då ställs det krav på handling.

Kampen måste föras varje dag men 1 maj är en dag att sätta kraft bakom orden, känna gemenskapens styrka och manifestera den internationella solidariteten i kampen för en ny värld.

Den röda nejlikan – socialismens symbol

I Vänsterpartiets logotyp och på årets första maj-affischer syns den röda nejlikan tydligt. Den röda nejlikan blev tidigt ett kännemärke för de arbetandes kamp för ett samhälle utan utsugning och förtryck. Den sociala revolutionen. skulle befria människan, skapa rättvisa och människovärdiga livsvillkor. I Europa var det de revolutionära kvinnorna i den socialistiska arbetarrörelsen som bokstavligen tog den röda nejlikan till sitt hjärta och mot 1800-talets slut var den etablerad som socialismens symbol i många Europeiska länder.

Den röda nejlikan introducerades i den svenska arbetarrörelsen år 1913 och har sedan dess varit den radikala vänsterns symbol. Vid vänsterpartiets kongress i januari fick nejlikan som partisymbol den utformning som ses i Botkyrkapolitikens vinjett. Traditionellt prydde man sig med nejlikan vid demonstrationer och utformningen av vänsterpartiets 1-majmärke i år erinrar om detta. Den röda nejlikan utgör idag ett samlingstecken för den breda socialistiska vänster som bekämpar nyliberalismen och försvarar välfärden och demokratin.

Vi vill tipsa om en intressant föreläsning som äger rum på Fittja bibliotek måndagen den 15 maj kl. 18. Den hålls också på Alby bibliotek den 22 maj.
David Massi,advokat, föreläser och samtalar om kvinnors och flickors rättigheter utifrån ett rättsligt perspektiv.

Hediye Guzel,statsvetare, berättar om sina egna erfarenheter av att vara kvinna/flicka i förorten Botkyrka. Hur handskas man med de patriarkala strukturerna i förorten?

Amineh Kakabaveh, socionom och ordf. i föreningen ”Varken hora eller kuvad”, föreläser och samtalar kring demokrati, jämställdhet och föräldrars delaktighet i barns och ungdomars vardag i förorten.
Alla tre föreläsarna är medlemmar i föreningen ”Varken hora eller kuvad”.

Fri entré.

Biblioteket bjuder på kaffe/te och smörgås.

Arrangörer: Föreningen ”Varken hora eller kuvad”, Alby/Fittja biblioteksenhet och ABF.

För mer info. kontakta :
[email protected]