Författare: botkyrka

Marit Normasdotter (V), ledamot i vård- och omsorgsnämnden, höll följande anförande i samband med budgetdebatten i kommunfullmäktige.

Ordförande ledamöter åhörare,

Botkyrka kommun står inför stora ekonomiska utmaningar, det är en bild vi i Vänsterpartiet delar med majoriteten. Den stora skillnaden ligger i hur vi väljer att prioritera för att hantera dessa utmaningar. Under flera år har vi nu haft effektiviseringskrav på hela kommunens verksamhet och då också såklart på vård och omsorgsnämndens område. Det har lett till stora underskott och med åtföljande besparingsåtgärder, vilket i sin tur har hämmat det angelägna utvecklingsarbete som under en tid bedrivits.

Men vi har nu kommit till vägens ända. Det går inte att effektivisera mera utan att verksamheten försvagas på ett sätt som drabbar både medarbetare och brukare. Ytterligare åtstramningar i detta läge riskerar att få allvarliga konsekvenser. Och därför höjer nu Vänsterpartiet nämndens budgetram för att undvika den planerade generella besparingen.

Vård- och omsorgsförvaltningen har äskat 800 000 kronor för att anställa en projektledare som skall implementera privatisering av delar av kommunens hemtjänstverksamhet. I förslaget till mål och budget skall denna ytterligare belastning hanteras inom existerande driftram, samtidigt som 10 miljoner kronor reserveras i medel till kommunstyrelsen och fullmäktiges förfogande för ökade kostnader till följd av denna ”valmöjlighet”. Vi i Vänsterpartiet motsätter oss detta förslag på det skarpaste. Vi anser att skattepengar ska användas till att gynna medborgarna och personalen, inte åka ner i privata aktieägares fickor. Och att under det rådande ekonomiska läget göra dessa prioriteringar är ytterst oansvarigt. Detta är inte socialdemokratisk politik, utan detta är borgarnas politik.

Vidare kan vi se att bland de effektiviseringar som föreslås finns en minskning av antalet korttidsplatser inom äldreomsorg. Detta menar majoriteten innebär en besparing på tre miljoner då insatsen ersätts med insatser i hemmet. Det är svårt att se hur sådana insatser skulle kunna både tillgodose behovet på ett tillfredsställande sätt och samtidigt resultera i en så omfattande besparing. En viktig funktion med korttidsboende är just att få insatser utanför hemmet, och vi väljer därför att inte ta med denna åtgärd i vårt budgetförslag.

Det finns flera saker som är bekymmersamt med det nya budgetförslaget från majoriteten och som särskild drabbar våra mest hjälpbehövande och resurssvaga brukare och det handlar om att vi riskerar en höjning av egenavgiften inom hemtjänsten.  Många äldre har låg pension och då i synnerhet kvinnor. Och detta kan innebära en helt orimlig kostnadshöjning för den enskilda.

Majoriteten inför också en egenavgift för boendestöd. Den grupp klienter som verkligen behöver boendestöd kan många gånger vara svåra att motivera att ta emot denna hjälp. Många har dålig uppfattning av sitt eget behov och vill gärna klara sig själv även om det inte fungerar så bra. Att då lägga på ett ytterligare hinder som en egenavgift skulle vara, är jag orolig för att flera tackar nej till denna insats. Detta kommer att resultera försämrad psykisk hälsa. Men kan också i värsta fall äventyra det egna boende.

Så därför mina vänner föreslår jag bifall till Vänsterpartiets välfinansierade budgetförslag.

Kerstin Amelin (V), ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, höll detta anförande i samband med kommunfullmäktiges budgetdebatt.

Vi befinner oss i ett nödläge. Om vi inte lyckas bromsa den globala upphettningen och massutrotningen av arter på jorden inom mindre än ett decennium så väntar katastrofala konsekvenser. Jag talar inte om andra människor, någon annanstans, någon gång i en avlägsen framtid. Jag talar om konsekvenserna för oss själva här hemma i Botkyrka, inom vår egen livstid.

Botkyrka fortsätter att växa, vi blir allt fler och vi bygger bostäder, arbetsplatser, samhällsservice och infrastruktur så fort vi hinner. Behoven finns här och nu, vi måste bygga här och nu. Alla har rätt till en egen bostad, en trygg försörjning, möjligheter till utbildning, rekreation, utlopp för kreativitet och social utveckling. För att skapa ett socialt hållbart samhälle måste vi utveckla den fysiska miljön, och social och ekonomisk hållbarhet är också förutsättningar för ekologisk hållbarhet.

Vi är vana att fokusera på det som finns här och nu, och låta någon annan hantera de stora hoten mot mänskligheten, som klimatförändringen. Men nu förstår vi att problemen inte kommer att lösas av någon annan – vi måste ALLA vara med om vi skall lyckas. Och även om vi skulle lyckas uppnå Parisavtalets ambitioner så håller planeten redan på att förändras. Vi måste börja anpassa vår fysiska miljö för att klara havsnivåhöjning, extremväder och livsmedelsbrist.

Vi måste tänka om, och hitta sätt att tillfredsställa dagens behov utan att skapa förödelse i morgon. Vi skall inte bygga bostäder som med stor sannolikhet kommer att ligga under vatten inom några få decennier. Vi skall inte bygga ännu fler köpcentra och motorvägar på jordbruksmark, eller skövla den stadsnära naturen som binder kolet vi släpper ut och där vi finner den känsliga biologiska mångfalden som är en förutsättning för vår matproduktion. Vi måste tänka om.

Vi befinner oss i ett nödläge, och omställningen borde ha börjat för länge sedan. Därför måste vi stanna upp och granska projekt som redan påbörjats. Vi måste vara beredda att ompröva beslut som vi fattade innan vi… fattade.

I den S-ledda borgerliga majoritetens budgetförslag tillförs Samhällsbyggnadsnämnden 10 miljoner för detaljplanearbete, huvudsakligen relaterat till utveckling av handels- och företagsområdet Södra Porten. Det är dags att pausa detta arbete tills att en granskning av projektets miljö- och klimatkonsekvenser har gjorts. Därför väljer vi att omfördela 10 miljoner från samhällsbyggnadsnämndens föreslagna driftram för 2020, till ett antal åtgärder som skapar social hållbarhet i kommunen här och nu. Därmed får vi bästa möjliga förutsättningar att också skapa långsiktig ekologisk hållbarhet.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets förlag till mål och budget.

Bekir Uzunel (V), ledamot i utbildningsnämnden, höll detta anförande i samband med kommunfullmäktiges budgetdebatt.

Ordförande, ledamöter och åhörare,

Skolan ska ge alla elever samma chans att lyckas – oavsett bakgrund, förutsättningar, bostadsort eller skolform.

Det står i skollagen, och om detta råder det bred politisk enighet. Det är viktigt eftersom det påverkar unga människors möjligheter senare i livet. Skillnader i tillgång till bra utbildning i skolan leder till skillnader i livsvillkor och möjligheter senare i livet.

En av skollagens grundprinciper är att en elevs rätt till utbildning aldrig får bli beroende av vilka föräldrar man har eller hur de ekonomiskt och akademiskt kan stötta i hemmet.

Vi har tyvärr skapat en skola där den viktigaste variabeln för framgång i skolan idag är föräldrarnas utbildningsbakgrund.

Botkyrka kommun har inte klarat av sitt kompensatoriska uppdrag som går ut på att alla elever ska få en likvärdig utbildning.

Botkyrka kommun har fått en alltmer uppdelad skola. Den växande boendesegregationen i kombination med möjligheten till att välja skola gör att elever i allt högre grad sorteras på ett sätt som gör att de inte möter elever med annan bakgrund och andra erfarenheter.

Vi har i kommunen fått skolor med många högpresterande elever och skolor som inte fullt ut når kunskapsmålen.

Skolinspektionens beslut om att vidta särskilda åtgärder gällande Storvretskolan samt vitesföreläggande för flera av våra skolar är tydliga exemplar på att kommunen inte har kunnat klara av sina åtaganden som huvudman.

Skolinspektionens viten har till och med fått egen utgiftspost i budgeten för utbildningsnämnden. Jag förmodar att det inte blir stadigvarande.

De insatser som kan ha störst påverkan på likvärdigheten i skolan är att komma till rätta med de negativa effekterna av skolvalsystemet, att få en finansiering och resursfördelning av skolan som ger alla elever samma möjligheter att nå kunskapsmålen, och att skapa bättre förutsättningar för skolor med särskilda utmaningar.

De stora utmaningarna inom skolvärlden kräver mer resurser. Enligt SKL saknas 20 miljarder i skolan för att kommunerna ska kunna klara av sina åtagande.

Trots detta ska utbildningsnämnden göra besparingar på cirka 55 miljoner. Trots att förvaltningen ser stora risker från och med 2020 med den fortsatta ramsänkning som effektiviseringskravet innebär.

Förvaltningen menar att det effektiviseringskrav som ställs på nämnden riskerar att innebära återbetalning av hela eller delar av statsbidraget för en likvärdig skola.

Mot bakgrund av behovet av mer resurser till utbildningen skjuter Vänsterpartiet till 28,5 miljoner för att mildra effektiviseringskravet, som vi menar framstår som orealistiskt.

Vänsterpartiet vill även satsa 3 miljoner kronor för att den nattöppna förskolan ska kunna vara kvar. Erfarenheter från behovet av barnomsorg nattetid i andra kommuner visar att nattis behövs, men att kommunen också måste göra reklam för att möjligheten finns om det ska fungera i realiteten. Nattarbete inom till exempel vård- och omsorg är en nödvändighet och då bör det vara en kommunal angelägenhet att erbjuda barnomsorg dessa tider.

Slutligen vill Vänsterpartiet också att kommunen utreder möjligheten att avskaffa karensavdraget för personal som arbetar inom förskolan där man lätt blir smittad av sjukdom. Karensen slår orättvist och man bör inte bli straffad när det är själva arbetet som är orsaken till behovet av sjukfrånvaro.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag till budgetyrkande.

Anförande av Mats Einarsson, gruppledare (V), i fullmäktiges debatt om kommunstyrelsens budget.

Ordförande,

Trygghetsfrågor av olika slag har den senaste tiden dominerat debatten, inte alltid på det mest konstruktiva sättet. Alarmistiska utspel som kopplar kriminalitet till invandring och ständigt nya bud på hårdare tag har fått dölja att våldsbrottsligheten, inklusive det dödliga våldet, stadigt minskar sedan 1990-talet. Därmed inte sagt att vi ska slå oss till ro. Varje nivå av kriminalitet är en oacceptabel nivå och vi i kommunerna måste göra mycket mer för att till exempel stoppa rekryteringen till kriminalitet och gäng.

Därför är det synd att den förstärkning med en säkerhets- och trygghetssamordnare som kommunstyrelsen själv hade föreslagit och som skulle möta upp polisens förstärkning i det viktiga samarbetet med dem, inte finns med i förslaget till budget. Inte heller den samordnare som behövs för arbetet med det kommunala civilförsvaret finns med i förslaget.

Vänsterpartiet tillför medel för dessa båda tjänster.

I anslaget till kommunfullmäktiges förfogande finns avsatt 10 miljoner för befarade kostnadsökningar på grund av privatiseringen av hemtjänsten. Jag har redan berört denna fråga. Det här är givetvis skandalöst dålig politik ur alla aspekter. Vänsterpartiet säger nej och stryker denna post i vårt budgetyrkande.

Däremot vill vi utöka posten för den särskilda lönesatsningen, från fyra till åtta miljoner. En gång i tiden användes de särskilda lönesatsningarna dels till att höja lönerna i bristyrken där vi låg lägre än andra kommuner, men också för att få upp de allra lägsta lönerna. Det senare har fallit bort och vi vill använda de extra fyra miljonerna till just en särskild låglönesatsning.

Inledningsanförande av Mats Einarsson (V), gruppledare, i samband med budgetdebatten.

Ordförande, fullmäktiges ledamöter, åhörare!

För ett år sedan citerade jag med gillande ett stycke ur den nya majoritetens måldokument under medborgarprocessen ”Möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället”, en text som man hade ärvt från den tidigare rödgröna majoriteten. Det förtjänar att citeras igen:

”Kommunen är Botkyrkabornas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Därför är demokratin grunden för all kommunal verksamhet. Engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling. Men skillnaderna i inflytande och levnadsvillkor är stora och diskriminering inskränker människors rättigheter. Det begränsar demokratin. Det är därför ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla.”

Det skulle jag tydligen inte gjort. Citerat alltså. Uppenbarligen fäste jag någras uppmärksamhet på ett alldeles för radikalt och förpliktigande uppdrag, eftersom det nu skrivits om och vattnats ur. Kommunen som Bokyrkabornas demokratiska verktyg har ersatts av att ”verksamheten ska utgå från Botkyrkaborna”. Kampen för jämlikhet och jämställdhet och mot diskriminering som ett centralt kommunalt uppdrag har ersatts av Botkyrkadialogen och ”fler mötesplatser”.

Det är ett illavarslande tecken i skyn. Vänsterpartiet yrkar att den tidigare målområdestexten behålls oförändrad.

Ordförande,

Sveriges kommuner och regioner står inför allt kärvare ekonomiska förutsättningar. Även om Botkyrka hittills inte hört till de hårdast drabbade, så kommer även vi att tvingas möta de hot mot den gemensamma välfärden som blir allt tydligare. En förändrad demografi, med fler äldre och fler unga och en vikande sysselsättning och skatteutveckling är huvudorsakerna.

I detta läge måste man prioritera, som majoriteten understryker i sitt förord till budgeten. Så vad prioriterar regeringen tillsammans med sina småborgerliga kumpaner? Att minska avbetalningarna på den historiskt låga statsskulden för att istället göra angelägna satsningar på välfärden i kommunsektorn? Nej, naturligtvis inte. Betydligt viktigare är det att sänka skatten för dem som tjänar över 703 000 kr om året. Det är det bara 3,8% av svenskarna som gör. Men statskassan, och därmed välfärden, går miste om över sex miljarder kronor. Varje år.

Och vad prioriterar den politiska majoriteten här i Botkyrka? Bland annat avsätter man 10 miljoner kronor för förväntade kostnadsökningar till följd av privatiseringen av hemtjänsten. Man ska alltså inte bara bjuda in företag att plocka ut skattefinansierade vinster ur välfärden; kommunens kostnader ska dessutom öka med 10 miljoner.

Man måste prioritera, sa Bill. Prioritera var ordet, sa Bull.

Prioriterat har även vi i Vänsterpartiet gjort – men med en helt annan inriktning än den regeringen för närvarande har och med en betydligt starkare välfärdsprofil än majoritetens budgetförslag. Och givetvis utan kostnadsdrivande privatiseringar. Brutto tillför vi verksamheterna drygt 80 miljoner kronor, netto drygt 50 miljoner jämfört med majoritetens förslag. Och vi gör det utan budgetera för ett lägre resultat. Vänsterpartiets överskott är till och med något större.

Vi återkommer i den fortsatta debatten till hur vi vill använda pengarna, men det förvånar väl ingen att vi i första hand satsar på omsorgen, utbildningen och det sociala arbetet.

Vänsterpartiet är ingen vän av den platta kommunalskatten. En höjning slår hårdast mot dem som har de minsta ekonomiska marginalerna. Vi ser hellre höjda skatter på höga inkomster och bolagsvinster som kan betala ökade statsbidrag till kommunerna. Men i det här läget är det nödvändigt att höja kommunalskatten – om vi vill värna välfärden. Det är den gemensamma välfärden, med lika rättigheter för alla, som är den överlägset kraftfullaste utjämnaren av klassklyftor. När den gemensamma välfärden undermineras och utarmas då undermineras och utarmas själva samhällsväven och demokratin.

Jag slutar där jag började, med att citera ur årets Mål och budget:

[Citat]”Det är därför ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla.” [Slut citat]

Ordförande,

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag till ändringar av förslaget till Mål och budget för 2020.

I majoritetens förslag till mål- och budget för 2020 föreslås att en kartläggning av hedersrelaterat våld görs och att en organisation upprättas för att arbeta mot detta våld. Det är välkomna åtgärder, men samtidigt otillräckliga när majoriteten samtidigt nekar socialnämnden de 8 miljoner kronor som krävs för att möta upp behovet av de placeringar som följer av våld i nära relationer, inklusive hedersvåld. I Vänsterpartiets budgetförslag föreslås att nämnden får dessa pengar.

När socialnämnden fick yttra sig inför budgetarbetet för 2020 så uppgavs att ökande behov av skydd för kvinnor och barn som utsätts för våld gör att det behövs 8 miljoner kronor mer för att säkerställa att det finns tillräckligt med platser för placeringar. Dessa pengar finns med i Vänsterpartiets budgetförslag, men saknas i den S-ledda högermajoritetens förslag.

– Redan i inledningstexten i majoritetens förslag omnämns arbete mot hedersproblematik som en viktig del i trygghetsarbetet. Men om den verksamhet i kommunen som ska hjälpa människor i akut behov av skydd samtidigt sätts på svältbudget så blir det mest tomma ord, säger Mats Einarsson, gruppledare för Vänsterpartiet och ledamot i socialnämnden.

Majoriteten föreslår att en kartläggning av hedersproblematik görs och att en organisation upprättas som ska jobba med dessa frågor. Det är välkomna åtgärder, men otillräckliga, menar Vänsterpartiet.

– Problemet med att framförallt kvinnor utsetts för hedersvåld och andra typer av patriarkalt våld finns här och nu. Botkyrka har lång erfarenhet av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck liksom mot våld i nära relationer generellt och har byggt upp en stor kunskapsbas. Men när läget är akut måste kommunen ha tillräckligt med resurser för att kunna stötta dessa kvinnor. Det går inte att ersätta med en utredning, säger Mats Einarsson.

Vänsterpartiet är även kritiskt till att majoriteten föreslagit att resultatet av kartläggningen av hedersproblematik ska redovisas till budgetberedningen, där enbart majoritetens företrädare sitter. Vänsterpartiet anser att det vore mer logiskt att resultatet redovisas till kommunstyrelsen och att resultatet därmed också blir mer offentligt.

Läs Vänsterpartiets budgetyrkande i sin helhet genom att klicka här.

Vård- och omsorgsnämnden ska spara drygt 24 miljoner kronor enligt den S-ledda högermajoritetens budgetförslag. Samtidigt lägger majoriteten över 10 miljoner kronor på att öppna för vinster i välfärden genom införande av privat hemtjänst. Vänsterpartiet är kritiska till majoritetens prioriteringar.

Vård och omsorgsnämnden ska, liksom alla andra nämnder, spara mycket pengar under 2020 när den S-ledda högermajoritetens budgetförslag blir verklighet. Nämnden ska spara totalt över 24 miljoner kronor, bland annat genom att minska antalet korttidsplatser i äldreomsorgen, avskaffa kommunens demenssjuksköterska och genom en allmän besparing på nästan 8 miljoner kronor som innebär att personalen helt enkelt får slita ännu mer.

Besparingarna syftar bland annat till att finansiera en lansering av privata vinster i hemtjänsten, en åtgärd som enligt majoritetens förslag innebär kostnader på 10,8 miljoner kronor. Den löpande kostnaden för de privata aktörernas vinster är svåra att uppskatta. Vänsterpartiet är motståndare till privata vinster i välfärden och anser att majoriteten gör en obegriplig prioritering.

– Det är horribelt att lägga så mycket pengar på att lansera privat hemtjänst när det ekonomiska läget är så ansträngt. De besparingar som sker i kölvattnet av denna åtgärd kommer i slutändan att drabba personalen och brukarna. Skattepengar kommer sedan att försvinna i privata vinster varje år, när det nya systemet är på plats, säger Marit Normasdotter (V), ledamot i vård- och omsorgsnämnden.

I Vänsterpartiets budgetförslag tas införandet av privat hemtjänst bort. Vänsterpartiet lägger sedan till 17,5 miljoner kronor för att motverka nedskärningar.

Hela den allmänna nedskärningen på 8 miljoner kronor tas bort och Vänsterpartiet ser även till så att demenssjuksköterskan får vara kvar och att antalet korttidsplatser i äldreomsorgen inte skärs ner. Det sistnämnda är en åtgärd som både är viktig för de äldre och för anhöriga. Utöver det uppräknade förstärker Vänsterpartiet vård- och omsorgsnämndens budget med 6 miljoner kronor.

I Vänsterpartiets budgetförslag finns bara besparingar som utgör verkliga effektiviseringar och som både utvecklar verksamheten samtidigt som det sparar pengar – som exempelvis digital nattillsyn och nyckelfri hemtjänst.

Läs Vänsterpartiets budgetförslag i sin helhet genom att klicka här.

Den S-ledda högermajoriteten i Botkyrka föreslår stora nedskärningar i välfärden. Vad som ingår i styrets åtgärder redovisas dock inte i budgetförslaget vilket försvårar bland annat journalisters granskning. Vänsterpartiet kräver korten på bordet inför budgetdebatten den 25 november.

Botkyrkas kommunala välfärd står inför stora nedskärningar. Bland majoritetens förslag syns bland annat besparingar för utbildningsnämnden på 54 miljoner kronor och nedskärningar inom vård- och omsorg på drygt 24 miljoner.

Vilka åtgärder som är aktuella för att uppnå dessa summor redovisas inte i majoritetens förslag, utan sparbetingen finns bara med som totalsummor under rubriken ”effektiviseringsåtgärder” i några av dokumentets tabeller. Enbart de fåtalet satsningar som görs redovisas särskilt. Uppgifter om vad nedskärningarna verkligen består i är utspridda på en mängd olika kommunala handlingar.

– Vi menar att det här upplägget försvårar för journalister och medborgare att granska vad som är på gång. Vi vill se större öppenhet med anledning av det svåra ekonomiska läget, säger Mats Einarsson, gruppledare för Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet riktade kritik mot nedskärningar även förra året, bland annat mot nedläggningen av den nattöppna förskolan. Trots att Vänsterpartiet var mycket aktiva i budgetdebatten i fullmäktige bemöttes våra företrädare knappt alls.

– Förra året blev det tydligt att majoritetens strategi går ut på att deras nedskärningar helst bör drivas igenom under största möjliga tystnad. Vi tänker inte gå med på det, säger Kerstin Amelin, vice gruppledare för Vänsterpartiet.

Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande, vill i en intervju med BotkyrkaDirekt inte medge att det rör sig om nedskärningar utan vill istället kalla det för ”effektiviseringar”. I Mitt i Botkyrka lyfter hon en av det fåtal åtgärder som är bra och som faktiskt förtjänar ett sådant epitet, exempelvis digital nattillsyn i hemtjänsten som både har potential att spara pengar samtidigt som de äldre inte behöver väckas genom fysiska besök om nätterna.

Men åtgärder som detta utgör undantaget. Vänsterpartiet har granskat samtliga föreslagna effektiviseringar/nedskärningar och finner mängder av förslag som riskerar att försämra verksamheten.

Några exempel:

• 8 miljoner kronor tas rakt av från vård- och omsorgsnämnden
• Viktig tjänst som demenssjuksköterska avskaffas, 585 000 kr
• Antalet korttidsplatser i äldreomsorgen minskar, 3 miljoner
• Öppen förskola, minus 1 miljon
• Införande av avgift för boendestöd, 3 miljoner
• Höjda hyror för boende inom socialtjänsten, 1 miljon
• Sänkta medieanslag på biblioteken, 750 000 kr
• Uteblivna uppräkningar av föreningsbidrag, 750 000 kr
• Sänkta anslag till miljö- och hälsa, ca 400 000 kr
• Sänkt anslag för särskilda lönesatsningar, minus 2 miljoner

Tillkommer gör besparingar inom utbildningsnämnden motsvarande 10-tals miljoner kronor som enbart är luddigt beskrivna i nämndens handlingar.

Vänsterpartiets budgetförslag antas av medlemmarna under onsdagskvällen den 12 november och presenteras inom kort.

Vänsterpartiet föreslog i en motion att kommunen bör sluta ha placeringar i bolag som sysslar med fossilindustri. Majoriteten i Botkyrka har nu återkommit med ett förslag på ny placeringspolicy som innehåller en skärpning i rätt riktning. Vänsterpartiet är delvis nöjda med detta men påpekar att det finns kvar att göra innan kommunen nått en tillräcklig ambitionsnivå.

Motionen från Vänsterpartiet debatterades i samband med kommunfullmäktiges sammanträde i torsdags. Moderaterna yrkade avslag med hänvisning till att avkastning bör prioriteras och av diskussionen framgick att Jimmy Baker (M) kunde tänka sig investeringar även i vapenindustri.

Vänsterpartiet ansåg att klimatomställningen är betydligt mer prioriterad än vad som i stunden ger bäst avkastning. Men även om man ängslas för avkastningen så finns det goda argument för att vända fossilbolagen ryggen, ansåg bland annat Ronnie Anderson (V) i fullmäktigedebatten:

– Fossilbolagen är inte framtiden, de är döende. Kommunens pengar borde investeras i det som är hållbart, sa Ronnie Anderson.

Kerstin Amelin (V), vice gruppledare och kommunfullmäktigeledamot skrev följande motivering till varför Vänsterpartiet yrkade bifall till vår motion:

Ärende 143 Svar på motion – Kommunen måste investera i klimatomställning i stället för oljebolag (V)

Det är naturligtvis mycket positivt att kommunen har sett över sina placeringar utifrån Botkyrka kommuns klimatstrategi (2009) sedan motionen skrevs (2016). Då vi (2019) befinner oss i ett klimatnödläge och den samlade vetenskapliga expertisen råder oss att vi har mindre än 10 år på oss att stabilisera den globala uppvärmningen vid det överenskomna målet 1,5° kunde man önska att detta arbete prioriterats något högre.

Det är glädjande att kommunens nya reviderade placeringspolicy kommer att redogöra för kraven gällande våra placeringar ”på ett tydligare sätt”. Det finns dock skillnader mellan formuleringarna i motionssvaret och i den föreslagna placeringspolicyn som borde adresseras.

Motionen yrkar också att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att via SKL verka för att pensionsförsäkringen KPA ska avinvestera sina placeringar i fossila bolag. Motionssvaret nämner att Botkyrka kommun avser ”fortsätta verka för minskad miljöpåverkan genom sina påverkanskanaler inom SKL och deras bolag”, men det framgår inte hur kommunen har agerat eller planerar att agera och det finns inget åtagande att verka specifikt för att KPA skall avveckla sina investeringar i fossilindustrin. I tjänsteskrivelsen framgår det att KPA fortfarande investerar i oljeindustrin och i bolag med stor påverkan på klimat och miljö, vilket innebär att kommunens påverkansarbete inte har varit tillfredsställande och det föreslagna uppdraget därför fortfarande är aktuellt.

Jag yrkar att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen.

Läs handlingarna i ärendet.

Vänsterpartiet yrkar att kommunen bör ge negativt planbesked för projekt Kajkanten när samhällsbyggnadsnämnden har sitt nästa möte. Bygget planeras vid Tullingesjön – på en plats som i framtiden riskerar att ligga under vatten och som pekats ut som ett riskområde för ras och skred.

Kerstin Amelin (V), ledamot i samhällsbyggnadsnämnden, blev förvånad när hon såg att Gabriel Melki (S) i sitt ordförandeförslag förespråkade ett positivt planbesked trots de många risker som pekas ut i underlaget. Platsen är Botkyrkas förmodligen mest kända riskområde för ras och skred och ligger inom ett område som på grund av klimatkrisen riskerar att ligga under vatten i framtiden.

– Botkyrka har tidigare varit kända för att ligga i framkant vad gäller samhällsplanering med avseende på klimatkrisens effekter. Det här projektet är dock ett oroväckande exempel på motsatsen, säger Kerstin Amelin.

Vänsterpartiet anser att det är dags att ta klimatkrisen på allvar och att all samhällsplanering måste ske så att samhället blir motståndskraftigt mot extremväder och havsnivåhöjningar. I det här fallet handlar det om risken för att Mälaren, som Tullingesjön är förbunden med, i framtiden blir en havsvik.

Vänsterpartiets yrkande i ärenden lyder enligt följande:

”Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att nämnden beslutar om positivt planbesked för Tumba 7:154, Kajkanten.

Vi behöver bygga fler bostäder i kommunen, och det föreslagna läget kan vid en första anblick förefalla mycket attraktivt. Tomten ligger alldeles i Tullingesjöns strandlinje, i direkt anslutning till egna bryggor och med cykelavstånd till både Tullinge och Tumba centrum. En del av tomten är redan bebyggd. På en annan del finns förorenad mark som skulle behöva saneras, vilket skulle ske om det blev aktuellt att bebygga tomten.

Men platsen ligger redan idag inom översvämningsriskområde för Mälaren och inom de av SGU utpekade aktsamhetsområdena inom kommunen. I kommunens klimat- och sårbarhetsanalys pekas området ut som särskilt ”erosionsbenäget”. Platsen har också ett särskilt utsatt läge vid extrem nederbörd, s.k. ”100-årsregn”, som förväntas bli mer vanligt förekommande som en följd av den pågående klimatförändringen.

För en månad sedan publicerade FN:s klimatpanel IPCC en expertrapport om haven och kryosfären. I rapporten konstateras att havsytan nu stiger dubbelt så fort som under 1900-talet, och att takten accelererar. I Stockholms-regionen motverkas havsnivåhöjningen till viss del av landhöjning, men vi kan ändå räkna med att Mälaren kommer att bli en havsvik före 2100. Detta innebär att vi måste vara beredda på att även Tullingesjöns yta höjs med c:a 1,5 m i detta tidsperspektiv, vilket innebär att den föreslagna platsen inte bara riskerar att översvämmas periodvis, utan sannolikt kommer att ligga under vatten permanent inom en överskådlig framtid.

Vänsterpartiet anser att det vore oansvarigt att planera för bostadsbebyggelse i det aktuella läget, och att det är vilseledande av kommunen att ge positivt planbesked för ett område som med mycket stor sannolikhet kommer att stå under vatten inom ett sekel.

Jag yrkar att nämnden beslutar om negativt planbesked för Tumba 7:154.”

Läs handlingarna här.