Marit Normasdotter (V), ledamot i Vård- och omsorgsnämnden och kommunfullmäktige, höll följande anförande i samband med dagens budgetdebatt i kommunfullmäktige.

Även den nya högermajoriteten väljer att låta Vård- och omsorgsnämnden undantas från effektiviseringsbetinget 2024, det är både glädjande och nödvändigt. Dock kvarstår betinget 2025–2027, liksom för övriga nämnder. Det är desto oroande. Och då ska man veta att mycket av effektiviseringarna detta året har bestått av vakanta tjänster. Ska de fortsätta vara vakanta? Hur har ni tänkt att lösa det? Vi har en ökande andel äldre befolkning med ökade behov. jag har svårt att få ekvationen att gå ihop.

Under den förra mandatperioden drabbades Botkyrkabor med behov av stöd och omsorg inte bara av coronapandemi, utan också en omfattande utförsäljning av hemtjänsten till privata vinstdrivande aktörer. Efter ett antal år av underfinansiering och ständiga effektiviseringskrav har verksamhetsområdet alltså ytterligare dränerats på resurser. Vänsterpartiet fortsätter att motsätta sig denna utveckling och vill se ett återtagande av den splittrade hemtjänsten till egen regi.

Vård- och omsorgsförvaltningen har tidigare anställt en demenssjuksköterska (halvtidstjänst). Vi föreslår att denna roll återinförs från och med 2024 och lägger därför till 500 000 kr i nämndens ram. Detta är ju ett krav som vi har varit helt överens med Moderaterna under en lång tid. Vänsterpartiet ser därför fram emot att det nu kan genomföras när Kia Hjelte är ordförande för nämnden.

Vi är också starkt kritiska till den kraftigt underdimensionerade boendeplaneringen. Även om läget förbättrats för vissa typer av boenden kvarstår platsbrist för andra. Vänsterpartiet vill se en planering som rimmar med prognosen för befolkningsutvecklingen. Och skulle vi få platser över har vi då möjlighet att hyra ut till närliggande kommuner och då få hyresinkomster i stället för att själv hyra dyra externa platser. En successiv förändring från privata, vinstdrivna aktörer till kommunala vårdgivare bör genomföras.

Om Vänsterpartiets budgetproposition hade gått in på nationell nivå hade Botkyrka kommun fått ett efterlängtat budgettillskott som skulle motsvara 147 extra medarbetare. Tyvärr har vi en regering som har valt att prioritera skattelättnad för rika människor och ytterligare bidrag till dessa för att möjliggöra lyxrenoveringar av kök och badrum.

Det är mycket allvarligt att vår regering gör sådana prioriteringar i detta läget när vi är inne i lågkonjunktur och skenande kostnadsökningar för kommunerna.

Mats Einarsson, gruppledare för Vänsterpartiet Botkyrka, höll följande inledningsanförande i samband med dagens budgetdebatt i kommunfullmäktige.

Ordförande, fullmäktiges ledamöter,

I Vänsterpartiet Botkyrkas kommunalpolitiska program skriver vi bland annat så här: ”Den övergripande politiska uppgiften är att säkra en långsiktigt hållbar samhällsutveckling – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Det vi gör i dag får inte undergräva möjligheterna att klara av morgondagens problem. Redan nu måste vi skapa förutsättningar för ett gott samhälle för kommande generationer. Social hållbarhet förutsätter att vi minskar klass- och könsklyftorna i samhället. Jämlikhet och jämställdhet är kanske de viktigaste faktorerna bakom människors välbefinnande och samhällets förmåga till utveckling. I samhällen med stora och växande klyftor hämmas utvecklingen. Folkhälsan försämras. Kriminalitet, sociala konflikter och orättvisor sliter sönder samhället och demokratin urholkas. Ett sådant samhälle har svårare att klara framtidens utmaningar.”

Vi ska nu besluta om de ekonomiska och politiska förutsättningarna för den kommunala välfärden – inte bara för 2024, utan för många år framåt.

Kommunsverige, inklusive Botkyrka, står inför ett antal tuffa år. Den gemensamma välfärden har stått under konstant press sedan 90-talskrisen, såväl ekonomiskt som genom omfattande privatiseringar som släppt in vinstjakt som drivkraft i det som borde vara våra gemensamma, demokratiskt styrda angelägenheter.

Framför oss ligger två, snarlika huvudalternativ till Mål och budget. Effektiviseringsbetingen, som numera i praktiken är nedskärningsbeting, har mildrats eller tagits bort för några nämnder. Det välkomnar vi naturligtvis, men det är ändå en stram och snål budget sett till de verkliga behoven i samhället.

Vänsterpartiets budgetyrkande tillför drygt 40 miljoner till verksamheterna, vilket vi föreslår finansieras med en mindre skattehöjning.

Vänsterpartiet har alltid så långt som möjligt velat undvika kommunala skattehöjningar eftersom de slår hårdast mot dem som har låga inkomster och små marginaler. Å andra sidan slår nedskärningar och försämringar av den kommunala välfärden också hårdast mot samma grupper.

Vad vi skulle vilja se är höjda statliga skatter på höga inkomster och förmögenheter och på bolagsvinsterna, i kombination med kraftigt höjda statsbidrag till kommuner och regioner. För resurserna finns i vårt samhälle, men vi måste politiskt besluta hur de används bäst och till nytta för hela samhället.

Den s.k. skattekvoten, dvs förhållandet mellan det totala skatteuttaget i landet och den samlade ekonomin, har under en följd av år minskat. Om vi hade behållit 1990 års skattekvot så hade välfärden kunnat tillföras drygt 440 miljarder kr årligen.

Slutligen, klimatkrisen, klimathotet, klimatnödläget. Alla, eller nästan alla, talar om att vi måste ställa om vårt samhälle, vår produktion och vår konsumtion, globalt, nationellt och lokalt. Men allt för få talar om vad detta kräver av vårt samhälle i form av politiska beslut. Den som hoppas på marknadens osynliga hand kommer själv att famla i blindo.

Och nu har vi till råga på allt en regering som sänker ambitionerna på klimatområdet. Det ställer ännu större krav på kommuner och regioner. Botkyrka har på papperet höga ambitioner för klimatpolitiken. Men låt oss vara ärliga: vi ligger efter. Vi måste öka takten.

Ordförande,

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetalternativ, inklusive förändrad skattesats.

Jag vill också uppmärksamma fullmäktige på att vi lagt till en sjätte beslutspunkt som vi vill ha under särskild proposition:

6) Vård- och omsorgsnämndens ram tillförs 500 tkr för återinrättande av en deltidstjänst som demenssköterska.

Pressmeddelande från Vänsterpartiet Botkyrka 231202.

Länk till vår debattartikel på Mitt i Botkyrka-Salem 231221.

Ett av den nya styrande högerminoritetens första beslut blev att ge sig på en av Botkyrkas – och Sveriges – största tillgångar: Mångkulturellt centrum. Moderaterna och Sverigedemokraterna har under flera år velat kraftigt minska kommunens stöd (uppdragsersättningen) till MKC. Nu får de hjälp av Kristdemokraterna, Centern och sex f.d. socialdemokrater. I förslaget till nytt uppdragsavtal skärs mer än 1,2 miljoner kronor bort, pengar som var avsedda för MKC:s uppskattade taverna.

Tavernan, som öppnade 2012, har varit en integrerad och viktig del av MKC:s verksamhet. Den har gjort det möjligt att arrangera större konferenser och att knyta kontakter med civilsamhället. Många Botkyrkabor men också mer långväga gäster har lockats till MKC och kunnat ta del av utställningar och bibliotek. Nu har personalen varslats om uppsägning och Tavernans verksamhet kommer att läggas ner om kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Det vore en stor förlust.

MKC:s uppdragsavtal ska utredas under våren. Syftet är inte känt, men att det skulle handla om en förstärkning av den viktiga verksamheten är osannolikt. Antagligen handlar det om fortsatta nedskärningar. En helt unik forsknings- och studieverksamhet riskerar att gå i graven. Vänsterpartiet kommer att göra allt som står i vår makt för att förhindra att det sker.

– Marit Normasdotter, ordförande & Mats Einarsson, gruppledare

Albytäppan kan förtätas utan att kolonilotter försvinner. Istället för att bygga bostäder på kolonilotter, borde kommunen bygga på Albyskolans gamla tomt. Susanne Urban (V), ersättare i samhällsbyggnadsnämnden, har skrivit en insändare i Mitt i Botkyrka.

”Alby planerades på 1960-talet enligt principen centrum och skola mitt i samhället, och med väl fungerande kollektivtrafik in mot de större centrumen Skärholmen och centrala Stockholm. Själva principen för Alby med skolan som central mötesplats har sedan dess brutits upp, i och med att skolan revs 2006. Sedan dess har Albyskolans gamla tomt bestått av en grusplan med ogräs på.

I visionsplanen Framtid Alby, som efter en relativt omfattande dialogprocess med invånare i Alby antogs av Botkyrka kommunfullmäktige 2014, planeras förtätning inklusive högre hus, med verksamheter i bottenplan, nära centrum på Albyskolans gamla tomt. Det fanns även planer på att bygga längre ner mot sjön på så kallade Albytäppan, men detta skulle följa i ett andra steg efter att Albyskolans tomt var byggd. I visionsplanen Framtid Alby fanns inga planer på att bygga på kolonilotterna, men ändå ansågs det behövas göras en närmare utredning i samråd med kolonisterna för att bygga runt koloniområdet.
Behovet av odlingsmark stort

Nu finns det ett förslag ute på samråd för Albytäppan, utan att någon plan för Albyskolans gamla tomt har påbörjats (sista dagen för att lämna in synpunkter på förslaget är 15 januari). I förslaget för Albytäppan ingår bland annat planer på att bygga på mark som nu består av ett 50-tal kolonilotter. Detta trots att behovet att bevara odlingsmark är stort och det finns en tom plats på Albyskolans tomt att bygga på.

Vänsterpartiet har därför föreslagit att ett nytt förslag utarbetas i linje med visionsplanen Framtid Alby där även Albyskolans tomt ingår, där det finns blandade upplåtelseformer, större andel stora lägenheter med hyresrätt, gärna i allmännyttans regi, och där inga kolonilotter försvinner.”

Insändaren finns att läsa här.

Du kan även läsa V:s yrkande i samhällsbyggnadsnämnden om Albytäppan här.

Marit Normasdotter (V) lyfte en interpellation om fördjupade bakgrundskontroller under förra veckans kommunfullmäktige.

”Nu föreslår den styrande mittenminoriteten i budgeten för 2023, såvitt framgår utan någon beredning eller utredning, att ”som ett led i att förstärka Botkyrka kommuns rekryteringsprocess och att kvalitetssäkra utförandet av
organisationen” (…) ”ett pilotprojekt för att systematiskt inhämta bakgrundskontroller” genomförs. Bakgrunden är givetvis den granskning av ABF:s fritidsverksamhet som visade att några av de anställda hade någon punkt i belastningsregistret som inte upptäckts via det obligatoriska registerutdraget och att motsvarande siffra för dem av kommunen anställda vid den övertagna fritidsverksamheten var nästan dubbelt så hög.

Det finns ett skäl till att lagstiftningen begränsar vilka yrken som omfattas av kravet på registerutdrag och vilka brott som ska tas med. Den som avtjänat sitt straff för ett brott ska inte utan goda skäl missgynnas på arbetsmarknaden och samhället ska inte försvåra för människor att lämna kriminalitet. Kommuner och andra arbetsgivare riskerar att missa kompetenta människor som inte vill bli dömda på grund av misstag i det förflutna.”

Läs hela interpellationen här.