Botkyrka är det rödgröna alternativet i Stockholmsregionen. Det märks i Botkyrkas budget för 2009. Vi satsar på våra barn och ungdomar. Vi tror att Botkyrka är platsen där drömmar kan förverkligas och människor utvecklas. Vi vill förbättra allas livsvillkor och vårt mål är att Botkyrka ska bli den bästa platsen att bo, leva och verka i.

Några av våra satsningar är:

• Storsatsning på våra skolor och förskolor. Vi förbättrar underhållet, rustar upp och bygger nytt. Nya Malmsjö skola är den största skolsatsningen i Botkyrkas historia. Dessutom får barn- och ungdomsnämnden ytterligare 15 miljoner kr för att svara mot volymökningar och till förbättrad undervisning. Vi gör en unik satsning på flerspråkig undervisning.
• Arbetet att förverkliga familjeparken i Hågelby fortsätter.
• Vi utvecklar Subtopiaområdet med satsningar på nycirkus, scenkonst och film.
• Musikhuset i Kärsby renoveras.
• De nya och moderna lokalerna för Kulturskolan ska stå klara till sommaren bredvid nyupprustade Tumbascenen.
• Botkyrka får sin femte konstgräsplan. Nu är det Fittjas tur.
• Brantbrinks idrottsplats rustas upp.
• Områden vid Lida och Vinterskogen blir naturreservat.
• Så många ungdomar som möjligt ska erbjudas sommarjobb.
• Vi knyter ihop Botkyrka med ytterligare cykelvägar mellan Tullinge och Alby samt mellan Vårsta och Smällan.

Det är skillnad på rödgrön välfärdspolitik och högerns politik som leder till ökade orättvisor och försämrad välfärd.

Katarina Berggren – gruppledare (s) Botkyrka

Mats Einarsson – gruppledare (v) Botkyrka

Niklas Gladh – gruppledare (mp) Botkyrka

Pressmeddelande 2008-11-26

Botkyrka är det rödgröna alternativet i Stockholmsregionen. I budgetförslaget för 2009 satsar vi på våra barn och ungdomar. Botkyrka är platsen där drömmar förverkligas och människor utvecklas. Vi vill förbättra allas livsvillkor och vårt mål är att Botkyrka ska bli den bästa platsen att bo, leva och verka i.

Några av våra satsningar för en bättre framtid är:

• Storsatsning på våra skolor och förskolor. Vi förbättrar underhållet, rustar upp och bygger nytt. Nya Malmsjö skola är den största skolsatsningen i Botkyrkas historia. Dessutom får barn- och ungdomsnämnden ytterligare 15 miljoner kr för att svara mot volymökningar och till förbättrad undervisning. Vi gör en unik satsning på flerspråkig undervisning.
• Arbetet att förverkliga familjeparken i Hågelby fortsätter.
• Vi utvecklar Subtopiaområdet med satsningar på nycirkus, scenkonst och film.
• Musikhuset i Kärsby renoveras.
• De nya och moderna lokalerna för Kulturskolan ska stå klara till sommaren bredvid nyupprustade Tumbascenen.
• Botkyrka får sin femte konstgräsplan. Nu är det Fittjas tur.
• Brantbrinks idrottsplats rustas upp.
• Områden vid Lida och Vinterskogen blir naturreservat.
• Så många ungdomar som möjligt ska erbjudas sommarjobb.
• Botkyrkas offensiva klimatstrategi tar form.

Se även det gemensamma yttrandet av Socialdemokraterna i Botkyrka, Vänsterpartiet i Botkyrka och Miljöpartiet de gröna i Botkyrka.

För mer information kontakta

 Katarina Berggren         Mats Einarsson           Niklas Gladh

Gruppledare (s)                Gruppledare (v)          Gruppledare (mp)

08-530 616 83                 08-530 615 26             08-530 615 41

Vänsterpartister, socialdemokrater och miljöpartister ute i kommunerna borde kunna enas i ett samfällt krav på oppositionen i riksdagen att formulera en gemensam offensiv politik som räddar jobben, utvecklar välfärden och minskar klyftorna, färdig att sättas i sjön efter en valseger 2010. Det vi hittills sett av gemensamt agerande i det avseendet är helt otillräckligt.
det skriver Mats Einarsson, gruppledare (v) i en krönika som publiceras i Vänsterpartiet Botkyrkas medlemsblad Röde Botvid.

Finanskris och en lågkonjunktur som ser ut att bli minst lika djup som 90-talskrisen gör att det ser mörkt ut för kommunerna de närmaste åren. Framtidsutsikterna blir inte bättre av att regeringen och den borgerliga majoriteten har frusit statsbidragen till kommunerna, dvs. de räknas inte upp i takt med pris- och löneökningarna på det sätt som var tänkt när systemet infördes.

För kommunsektorn som helhet innebär det 2,9 miljarder kr mindre i kassan 2009 jämfört med en normal uppräkning på 4,5%. För 2010 är bristen 5, 9 miljarder kr. Det motsvarar ca 7000 heltidsjobb 2009 och 14 000 jobb 2010. Den här åtstramningen genomförs samtidigt som minskad tillväxt och ökad arbetslöshet slår hårt mot kommunernas skatteintäkter och samtidigt medför ökade kostnader för försörjningsstöd och andra sociala insatser.

Regeringen anser sig alltså inte ha råd att satsa några miljoner på välfärden i kommunerna, inte ens i dessa tider. Däremot har man råd att sänka skatterna med sammanlagt 100 miljarder kr!

Enda skälet till att det inte blir minus i kommunernas kassor redan nästa år är att arbetsgivaravgifterna sänks med 1 procentenhet, vilket minskar även kommunernas lönekostnader något. (Men då ska man komma ihåg att arbetsgivaravgifter egentligen är avstått löneutrymme och att de anställda därmed borde ha rätt att få ut den procentenheten i lön istället.)

2009 förlorar Botkyrka ungefär 18 miljoner kr (motsvarande ett 40-tal jobb) genom frysningen av statsbidragen. 2010 är det drygt 37 miljoner som ska täckas upp. För 2009 kompenseras detta någorlunda genom sänkta arbetsgivaravgifter m.m. Det gör att vi i den ettårsplan som s-v-mp-majoriteten kommit överens om och som fullmäktige fastställer den 27 november i princip kan klara de förstärkningar som vi lagt in i flerårsplanen. Vi klarar dessutom i stort sett den ökning av antalet barn som beräknas. Däremot blir det inte möjligt att göra några extra satsningar, t.ex. på ökad lärarartäthet eller rätt till heltid i förskolan för 4-åringar, trots att detta står högt på majoritetens dagordning. Hur det blir 2010 är högst osäkert, dvs. vi vet att det blir kärvt, men inte hur kärvt.

Den avreglerade kapitalismen, som under lång tid uppträtt artistnamnet "fri marknadsekonomi", har gjort fiasko. Som alltid är det staten och därmed skattebetalarna, som får röja upp i eländet genom garantier, mångmiljardlån och tvångsförvaltning (just nu sitter bankdirektörerna och klurar på hur de ska rädda sina bonusar och pensioner). Finanskrisen skyndar på och fördjupar den lågkonjunktur som redan var på väg. Arbetslösheten stiger. Regeringens tidigare pladder om "arbetslinjen" och "jobbpolitik" framstår som alltmer pinsamt.

Vad är en ansvarsfull ekonomisk politik i dag? Ja, inte är det att ängsligt huka sig under godtyckliga utgiftstak och överskottsmål, något som det snart bara är Mona Sahlin och Peter Eriksson som förfäktar. Nu krävs en kraftfull politik som bromsar lågkonjunkturen och stimulerar ekonomin. Men det måste göras effektivt och träffsäkert. Det innebär att vi inte, som regeringen vill, ska gödsla med generella skattesänkningar som ger mest till högavlönade eller genomföra arbetsgivaravgiftssänkningar som undergräver socialförsäkringarna. Istället behövs en kraftfull stimulans av kommuner och landsting genom bl.a. höjda statsbidrag, riktades satsningar på fler jobb i välfärden, satsningar på utbildning och arbetsmarknadsåtgärder (inte minst komvux) och stöd till och tidigareläggning av offentliga investeringar i bostäder och kollektivtrafik.

I riksdagen är det i dag, tyvärr, bara Vänsterpartiet som kommer i närheten av en ansvarsfull ekonomisk politik och en krispolitik värd namnet. Vänsterpartiet föreslår ca 14 miljarder mer till kommunerna 2009, 21 miljarder 2010 och 33 miljarder 2011 jämfört med regeringen. (Och ja, allt är fullt ut finansierat!) Socialdemokraterna och Miljöpartiet står precis som regeringen för frysta statsbidrag. S föreslår andra förstärkningar på knappt 5 miljarder 2009. Snålast är Mp som anvisar drygt 2 miljarder.

"Krismedvetande" är en vansklig sak. Det kan användas för att tvinga fram nyliberala systemskiften. Men också, som Göran Greider nyss påpekade i en artikel i Aftonbladet, bana väg för en offensiv vänsterpolitik. Det är möjligt att krisen kommer att tvinga fram en mer expansiv regeringspolitik, men vi ska inte ha för högt ställda förhoppningar. Däremot borde vänsterpartister, socialdemokrater och miljöpartister ute i kommunerna kunna enas i ett samfällt krav på oppositionen i riksdagen att formulera en gemensam offensiv politik som räddar jobben, utvecklar välfärden och minskar klyftorna, färdig att sättas i sjön efter en valseger 2010. Det vi hittills sett av gemensamt agerande i det avseendet är helt otillräckligt, men insikten om vilka krav krisen ställer på politiken kan förhoppningsvis innebära en förändring.

Mats Einarsson

När vi gick med i EU försäkrade ja-sidan att den svenska arbetsmarknadsmodellen inte skulle hotas. Nu vet vi att det var fel. EG-domstolens dom i Lavalmålet innebär en allvarlig inskränkning i svenska löntagares rätt att ta strid för sina kollektivavtal.

Regeringen utredning av anpassning av den svenska arbetsrätten till EU-lagstiftningen så att den inte hotas av framtida EU-domar presenteras först den 15 december, alltså nästan en månad efter det att riksdagen ska rösta om EU:s nya "grundlag", Lissabonfördraget. Riksdagens ledamöter kommer inte ens att veta vilka förändringar av den svenska arbetsrätten utredaren föreslår när omröstningen sker, än mindre om den svenska arbetsrätten är säkrad.

LO-kongressen beslutade att utredningen måste vara färdig i god tid innan fördraget kan godkännas. Om riksdagen redan röstat ja till fördraget riskerar vi att stå helt utan alternativ om utredningens förslag visar sig vara otillräckliga. Sveriges bästa möjlighet att sätta press på EU att respektera vår kollektivavtalsmodell är att villkora godkännandet av fördraget.

Att den borgerliga regeringen har bråttom att godkänna Lissabonfördraget kan vi förstå. Vi gör oss inga illusioner om Reinfeldts och Littorins engagemang för fackliga rättigheter. Däremot har vi betydligt svårare att förstå varför den socialdemokratiska riksdagsgruppen accepterar den borgerliga brådskan, när man faktiskt har möjlighet att skjuta på omröstningen.

Vi anser att frågan om den svenska kollektivavtalsmodellen är så grundläggande att det inte kan finnas några skäl att hasta igenom Lissabonfördraget. Särskilt inte nu, då tidtabellen för fördraget redan fördröjts av Irlands nej i folkomröstningen.

Vi anser därför att det vore klokt av riksdagen att inte rösta för Lissabonfördraget innan frågan om kollektivavtalsmodellen och strejkrätten är utredd och en acceptabel lösning presenterats!

Mats Einarsson (v)

Jean-Pierre Zune (s)

Torsdagen den 27 november lägger Vänsterpartiet en motion kallad Rum för demokrati. I motionen konstateras att bra möteslokaler är en grundläggande demokratisk infrastruktur och vi föreslår att kommunen tar fram en plan för Botkyrkas lokaler för föreningsliv och demokrati – Rum för demokrati. Klicka på den här ingressen så kan du läsa hela motionen!

Rum för demokrati

Vad är demokrati gjort av?

Demokratin diskuteras oftast i tämligen abstrakta termer – folkvilja, representativitet, ansvarsutkrävande, legitimitet osv. Det är inget fel i det; demokrati är en komplex företeelse som måste förstås i ett lika komplext socialt och ekonomiskt sammanhang. Det kräver abstraktioner. Men det är lätt att glömma att den reellt existerande demokratin är mycket konkret.

I grund och botten utgörs demokratins fysiska form av kvinnor och män som pratar med varandra, i regel inomhus. Det är om de rum där demokratin försiggår som denna motion handlar.

Demokratins grund: mötet

"Det demokratiska samtalet" förs i många former och på olikartade platser. Det är inte begränsat till meningsutbyte i beslutande församlingar som kommunfullmäktige och riksdag; det utgörs av alla de tillfällen där människor utbyter tankar och argument i gemensamma frågor, många av dem sådana som av de samtalande själva inte uppfattas som politiska. Det löpande meningsutbyte och den kollektiva samverkan som bygger upp det sociala kapital som i sin tur är en förutsättning för demokratin pågår överallt – i handarbetscirkeln, pensionärsklubben och kulturföreningen, likaväl som i aktionsgruppen, fackföreningen och det politiska partiet. Det är bl.a. detta som den sjätte utmaningen i kommunens dokument Ett hållbart Botkyrka syftar på: "Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin".

Nya digitala media har på många sätt förändrat våra möjligheter till kommunikation. E-post har ökat hastigheten i informationsutbytet. Internet har gett snabb tillgång till enorma mängder fakta. Videokonferenser möjliggör diskussioner mellan människor på vitt skilda platser i världen. Allt detta är värdefullt, men inget tyder på att nya kommunikationsformer ersätter gamla i någon större utsträckning. När telefonen introducerades fanns det de som befarade att människors möte öga mot öga skulle ersättas av samtal via den nya uppfinningen. Det blev snarare tvärt om – med telefonen blev det ju så mycket lättare att bestämma tid och plats för att träffas. Inte heller verkar e-postlistor, chattforum och bloggar ersätta demokratins grundläggande existensform: mötet i ett rum.

Bra lokaler är en förutsättning för demokrati

Det kan tyckas lite futtigt att diskutera demokrati som en fråga om möteslokalers utformning. Vi påstår givetvis inte att lokalfrågan är den enda eller den avgörande för demokratins förutsättningar att utvecklas. Media, folkbildning, bibliotek och mycket annat utgör andra viktiga delar i den demokratiska infrastrukturen. Men det bland det bästa en kommun kan göra för att stimulera och utveckla den lokala demokratin är sannolikt att se till att det finns ändamålsenliga möteslokaler tillgängliga för så många som möjligt, såväl för det etablerade föreningslivet som för nya och tillfälliga sammanslutningar.

Möteslokalens utformning har stor betydelse för hur mötet fungerar och i förlängningen för det demokratiska samtalet över huvud taget.

Grundläggande är givetvis att alla som vill vara med på ett möte också kan det: att lokalen är tillgänglig för funktionshindrade och att den ligger på en plats dit man kan ta sig även utan bil.

Väl på mötet ska alla deltagare kunna höra och göra sig hörda. Är akustiken god? Finns det hörselslinga för dem som behöver? Är belysningen god så att alla ser vad som står i möteshandlingarna och vad som skrivs på blädderblocket?

Bekväma stolar drar inte uppmärksamheten från själva mötet. Bord som gör det möjligt att möblera så att det passar mötet underlättar. Bra ventilation håller syrenivån och uppmärksamheten uppe. Fungerande teknisk utrustning, från blädderblock (med pennor som inte har torkat!) och anteckningsmaterial till dataprojektor och trådlöst internet, är uppskattat av såväl mötesarrangörer som deltagare.

Sist, men inte minst; demokratin förtjänar vackra lokaler! Även om det möjligen inte har belagts vetenskapligt, så finns det all anledning att tro att demokratin fungerar bättre i vackra och välhållna lokaler än i fula och trasiga.

En plan för bättre mötes- och samlingslokaler – rum för demokrati

Som ett led i ett långsiktigt arbete för att skapa förutsättningar för en fördjupad demokrati bör kommunen ta fram en plan för hur föreningsliv och annan mötesverksamhet ska få bättre tillgång till ändamålsenliga lokaler – Rum för demokrati.

Planen bör ta sin utgångspunkt i en analys av situationen i dag, genom sammanställning av tillgängliga uppgifter och kompletterande undersökningar där föreningar och andra får tillfälle att ge sina synpunkter. Särskild vikt bör läggas vid att analysera skillnader mellan kvinnor och män och mellan olika sociala skikt är det gäller tillgången till möteslokaler.

Eftersom resurserna alltid är begränsade, måste särskilt vikt läggas vi att utveckla former för samutnyttjande av mötes- och föreningslokaler. Förutsättningarna för föreningshus, där föreningar delar på möteslokaler, kontorsservice och vaktmästeritjänster, antingen i föreningarnas egen regi, i samarbete med Folkets Hus eller administrerat av kommunen, bör undersökas.

Helt fria lokaler för föreningslivet är sannolikt ingen bra modell eftersom den lätt leder till ineffektivt resursutnyttjande. Samtidigt är det viktigt att inte aktivitetsnivån i föreningslivet hålls tillbaka av ekonomiska skäl. Dessutom bör nya organisationer och tillfälliga sammanslutningar utan föreningsbidrag eller andra inkomster, ha rimliga möjligheter att disponera lokaler för egna eller offentliga möten. Föreningsbidragens och lokaltaxornas konstruktion bör utformas utifrån dessa aspekter.

Den kommunala mötesverksamheten bör knytas närmare medborgarna och föreningslivet. Nästan alla nämnders möten är offentliga, men det är i regel få åhörare som utnyttjar den möjligheten.  Någon större publik är kanske aldrig att vänta i normalfallet, men en bidragande orsak till att åhörarna är få är att möteslokalerna på plan två i kommunalhuset är svårtillgängliga på kvällstid. Kommunala sammanträdeslokaler bör utformas så att de lätt kan utnyttjas även av föreningslivet och är tillgängliga och inbjudande för medborgarna. Kommunen bör utreda hur nämndernas behov av sammanträdeslokaler kan tillgodoses på ett bättre sätt i framtiden och hur lokalerna kan användas av fler.

Kommunens främsta beslutande organ, kommunfullmäktige, saknar till skillnad från i många andra jämförbara kommuner egen sammanträdeslokal. Tidigare sammanträdde fullmäktige växelvis i Tumba gymnasium och i Folkets Hus i Hallunda; numera alltid i Folkets Hus. Det finns fördelar med detta arrangemang. Folkets Hus’ lokalutnyttjande förbättras och ger föreningen en värdefull fast intäkt. Andra arrangemang i huset samtidigt med fullmäktige ger många Botkyrkabor en glimt av kommunens högsta beslutande församling. Å andra sidan kan man hävda att den lokala demokratins främsta formella uttryck förtjänar en mer ändamålsenlig och värdig inramning. Givetvis måste en egen fullmäktigesal även kunna utnyttjas till andra arrangemang, såväl interna som externa konferenser och möten. Kommunen bör överväga om en egen fullmäktigesal, öppen även för andra arrangemang, i framtiden är en möjlig och lämplig lösning.

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta

att en plan för Botkyrkas lokaler för föreningsliv och demokrati – Rum för demokrati – arbetas fram i enlighet med motionens intentioner.

Mats Einarsson

Bekir Uzunel

Vasiliki Papayannis

Ronnie Anderson

Aysun Imer

Måndagen den 3 november behandlade Botkyrkas kommunstyrelse förslaget till ettårsplan och budget för 2009. Förslaget inleds med följande text undertecknad av de tre gruppledarna: Katarina Berggren (s), Mats Einarsson (v) och Niklas Gladh (mp)

Botkyrka – Den hållbara kommunen

Den politiska majoriteten i Botkyrka – socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna – presenterar härmed vår ettårsplan för 2009. I denna ettårsplan fortsätter vi att prioritera vår gemensamma välfärd. Vi står väl rustade i den nu pågående finansiella kris som påskyndat och förstärkt den lågkonjunktur vi tidigare såg skulle komma. Kommunen riskerar också att drabbas av kostnader på grund av den borgerliga regeringens politik, t.ex. försämringarna i sjukförsäkringen och a-kassan. Statsbidraget till kommunerna har frusits. Trots att vi gör en storsatsning på nya investeringar i skolor, förskolor och anläggningar har vi kunnat budgetera för ett resultat på 2,0 % som motsvarar 69 miljoner kronor vilket ger oss en buffert och en ekonomisk marginal.

Under 2009 ska kommunen kraftsamla, vilket innebär att hela organisationen är engagerad i arbetet på alla nivåer kring 4 av de 18 målen i flerårsplanen. Detta innebär inte att organisationen inte ska arbeta med de övriga målen utan att de utvalda målen under respektive år får en starkare skjuts framåt. De fyra kraftsamlingsmålen under 2009 är:

Mål 18: Kommunens verksamheter bedrivs på ett kreativt och effektivt sätt

Mål 6: Barn och ungdomar har goda uppväxtvillkor i Botkyrka

Mål: 4 Medborgarna har lika möjligheter och rättigheter

Mål 2: Botkyrkaborna är delaktiga och kan påverka i kommunen

Nästa steg i certifieringen för hållbar utveckling är att denna övergår i det ordinarie arbetet, vilket betyder att varje nämnd och förvaltning nu själv ansvarar för att föra arbetet framåt utifrån gemensamma kriterier. Under perioden 2009-2012 har verksamheterna fått ett gemensamt "hållbarhetsbeting" på 100 miljoner kronor. Tillsammans med medarbetarna ska det prövas nya och smartare sätt att bedriva verksamheten på. Detta utrymme ska bland annat användas för att öka underhållet av fastigheter och anläggningar. För 2009 innebär detta en effektivisering i verksamheterna med 20 miljoner kronor. Under våren 2009 blir klimatstrategin klar och arbetet med en hållbar översiktsplan tar fart på allvar. Kraftsamlingen under 2010 kommer bland annat att ligga på mål 11 Botkyrka bidrar inte till klimatförändringar.

Barnen – Botkyrkas framtid

Inflyttning av barnfamiljer i nybyggda områden och generationsväxlingar ökar behovet av platser framförallt i förskolan. Barn- och ungdomsnämnden får därför ytterligare 15 miljoner kronor för att klara volymökningarna under 2009. Detta bidrar till att kvaliteten och utvecklingen av pedagogiken i våra förskolor och skolor kan fortsätta att stärkas. Utöver Barn- och ungdomsnämndens effektivisering gör man också en egen omprioritering för att inom ram göra en unik satsning på flerspråkig undervisning, rekrytering av fler förskollärare, satsning på datortäthet och utveckling av fritidsverksamheten som några exempel. Detta gör vi i syfte att ytterligare öka fokus på våra barn och ungdomars möjlighet till ökad kunskap och förbättrad resultatutveckling. Kommunens största skolsatsning någonsin, nya Malmsjö skola i Vårsta, fortsätter. Förskolan Ugglan i Alby återuppstår i ny och djärv skepnad för att möta behovet av en trygg och säker miljö samt möta den moderna pedagogiken. All nybyggnation och upprustning ska givetvis ske med energisnåla och miljöanpassade lösningar.

Vi kommer även under 2009 att ha ambitionen att så många som möjligt av Botkyrkas ungdomar ska ha tillgång till sommarjobb.

Botkyrka – Upplevelsens, kulturens och rekreationens kommun

Botkyrka är känt för sin upplevelseprofil. Denna förstärks i och med familjen Lindgrens engagemang i kommunen. Arbetet med Familjeparken fortskrider. Under 2009 får kommunen sin femte konstgräsplan, denna kommer att ligga i Fittja. Brantbrinks idrottsplats i Tullinge rustas upp och byggs ut samtidigt som Musikhuset i Kärsby får en välbehövlig renovering. Nästa år står de nya och moderna lokalerna för Kulturskolan inflyttningsklara alldeles bredvid nyupprustade Tumbascenen. Den politiska majoriteten avsätter 5 miljoner kronor 2009 (+5 mkr år 2010) för att utveckla den scen som öppnades i samband med Nycirkusåret 2008 vid Albysjön. Dessutom avsätts 5 miljoner kronor för att iordningsställa ytterligare lokaler inom Subtopia för fler intressenter inom den framgångsrika satsningen på scenkonst och film.

Vi investerar i befolkningens hälsa, förbättrar trafiksäkerheten och knyter ihop kommunen genom att bygga ut våra gång- och cykelvägar mellan Vårsta – Smällan och Tullinge – Alby. Planerna på en naturport vid Lida har tagit form och byggnationen kan påbörjas under 2009.

Ett Botkyrka för alla

Botkyrka ska vara platsen där drömmar förverkligas och människor utvecklas. Arbetet med att göra kommunen till en mönsterarbetsplats fortsätter. Det är viktigt att personalen känner ett demokratiskt inflytande på sin arbetsplats för att känna arbetsglädje och därmed också få en hälsosammare arbetsplats. Då finns också drivkraften att i sin tur ge medborgare och brukare ett bra bemötande och ökat inflytande över sådant som berör människor i deras vardag. Kommunen får också sin första demokratistrategi någonsin. I arbetet för ett mer delaktigt Botkyrka präglat av mångfald och jämställdhet kommer kommunens jämställdhets- och interkulturella strategi att vara klar under 2009.

Det nya äldreboendet Silverkronan invigs i början på nästa år. Vård- och omsorgsnämnden får ett tillskott på 7,5 miljoner kronor för att klara volymökningar inom hemtjänst och personlig assistans.

Botkyrka är det rödgröna alternativet i Stockholms län. Budgetåret 2009 kommer att innebära en hel del utmaningar för kommunen. Den borgerliga regeringen och det borgerligt styrda landstinget för en politik som gör livet svårare för många människor. Vi har sedan en tid tillbaka kunnat se försämringar för Botkyrkaborna när det gäller tillgången till vård och SL-resorna har blivit dyrare. Trots detta och trots en värld präglad av finanskris och osäkerhet ska vi i Botkyrka hålla en hög nivå på vår välfärd och vi håller fast vid vår vision att Botkyrka ska vara en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i.

Katarina Berggren

Socialdemokraterna           

Mats Einarsson  

Vänsterpartiet               

Niklas Gladh

Miljöpartiet de Gröna

Den 28 oktober skrev fyra socialdemokratiska Stockholmspolitiker en debatttartikel i DN där de krävde att vänsterpartiet ska överge delar av sin skattepolitik. Här kommer ett svar, som DN dock avböjde att ta in.

I DN tisdagen den 28 oktober beskriver fyra socialdemokratiska Stockholmspolitiker att samarbetet och samtalen mellan socialdemokraterna och vänstern fungerar bra. Det är sant, det finns mycket konstruktiva samtal och samarbeten. Samtidigt ställer samma fyra socialdemokratiska politiker ultimativa krav på att vänsterpartiet ska överge en del av sin skattepolitik, nämligen vår syn på fastighetsskatten. Detta är, som ni uttrycker det, en förutsättning för samarbete. Det är intressant att läsa eftersom båda våra partier vill göra om fastighetsskatten i samma riktning. Vi undrar istället nu hur ni ställer er till förmögenhetsskatten, att tredje jobbskatteavdraget skall vara kvar och höjningen av bensinskatten med två kronor? I socialdemokraternas och miljöpartiets respektive budgetar finns det stora och avgörande skiljelinjer.

Vi undrar också vad som är det främsta hotet, vänstern eller fyra år till med en borgerlig regering? Borde vi inte snarare se de koalitioner och de goda samtalsklimatet i flera kommuner i Stockholm som positivt exempel för resten av landet? En rödgrön regering med en stabil majoritet i Sveriges riksdag borde rimligen vara det bästa även här.

En exploatering med bebyggelse runt Hallunda gård har diskuterats till och från under många år. Vänsterpartiet har alltid värnat om den unika och kulturhistoriskt omistliga miljön och verkat för att gården ska bli tillgänglig för botkyrkaborna. Den 6 oktober beslutade kommunstyrelsen om ett detaljplaneprogram som nu går ut på samråd. Avsikten med samrådet är att pröva om en exploatering är möjlig och önskvärd. Vänsterpartiet lade ett omfattande yttrande (forts.)

§ 182 Hallunda gård – program    

Vänsterpartiet har konsekvent avstyrkt att området i och kring Hallunda gård tas i anspråk för exploatering. Ett grundläggande skäl är att hela Hallunda-Norsborgs-området i samband med miljonprogramsutbyggnaden blev mycket hårt exploaterat och att det därför är synnerligen angeläget att den rest av det fria naturlandskapet som kvarstår bevaras. Ett annat lika starkt skäl är de betydande kulturhistoriska värden som en ytterligare bebyggelse skulle inkräkta på.

Det är av stort allmänt intresse att helhetsmiljön vid Hallunda gård räddas från förfall samt att den i framtiden kan utnyttjas för kultur- och friluftsändamål och att området är tillgängligt för kommunens invånare och besökare.

Som framgår av våra tidigare ställningstaganden anser vi det vara av största vikt för såväl gamla som nya Botkyrkabor och besökare att kommande generationer inte berövas väsentliga delar av sitt kulturhistoriska arv. Vi hänvisar även till vårt särskilda yttrande i kommunstyrelsen 2008-03-03.

I den redovisning som nu ges när det gäller området i och kring Hallunda gård bekräftas i stort den beskrivning av natur- och kulturmiljöns värde som Vänsterpartiet gett uttryck för. Det är svårt att se hur en exploatörs avkastningskrav vad gäller volym och utformning skall kunna förenas med de samlade bevarandebehov som finns. I förslaget till beslut refereras till samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning av det behov som föreligger av kompletterande utredningar samt förvaltningens slutsats att sammantaget bedöms detaljplanen inte ge upphov till betydande miljöpåverkan. Av den bedömning av programmets påverkan på området och omgivningen som samhällsbyggnadsförvaltningen redovisar framgår dock, enligt vår mening, att betydande miljövärden berörs och att en sådan bedömning inte kan göras i dagens läge. Det är att föregripa de utredningar som aviseras.

Det är angeläget att kommunen kan utvecklas vad gäller såväl verksamheter som boende, men det bör inte ske till priset av att väsentliga inslag i kommunens natur- och kulturtillgångar utarmas eller förloras, tillgångar som är betydelsefulla för bilden av Botkyrka och för kommunens attraktivitet.  Helhetssyn, långsiktighet och erfarenhet talar enligt vår mening för att återstående fria ytor vid Hallunda Gård inte skall byggas igen.

När frågan om ett program för exploatering av Hallunda Gård behandlades av kommunstyrelsen 2008-03-03 utgicks från ägarens exploateringsintresse och från att gällande översiktsplan angett viss del av marken vid gården som förändringsområde. Det som nu anges som programområde är mer omfattande liksom den del som markerar tilltänkt markanvändning.

I vårt särskilda yttrande konstaterade vi att utgångspunkten för kommunens tidigare ställningstagande inte i första hand grundades på en närmare analys av kommunens specifika intresse och ansvar för att bevara kultur- och naturmiljön.

Likväl ställde vi oss inte helt avvisande till att en viss mindre bebyggelse prövades i ett läge som inte är så framträdande och blockerande vad avser landskapsbild och tillgänglighet som förslaget till program då angav. Vi avvisade heller inte tanken att behovet av gruppboende skulle kunna tillgodoses inom det berörda området.

Beträffande markanvändning i övrigt anges att ett inre område kan utgöra stadspark. Det är en mycket tilltalande tanke om tillgängligheten säkras utan blockerande byggnation. Särskilt lämpligt är det om befintliga byggnader helt eller delvis kan nyttjas för kultur- och annan publik verksamhet (till exempel enligt vårt tidigare förslag om så kallad fornsal). För att säkra ett allmänt medborgerligt nyttjande av byggnader och parkområde torde ett förvärv av fastigheten vara en framsynt och nödvändig åtgärd.

Vi kan inte nu ge synpunkter på alla delar av förslaget utan vi förutsätter att den fortsatta hanteringen lämnar utrymme för ytterligare dialog om hur den natur- och kulturhistoriska klenod som Hallunda gård utgör bäst kan tas till vara. Utifrån nu föreliggande förslag till programarbete vill vi dock särskilt understryka följande:

Tankarna på s.k. maritimt boende kan möjligen prövas i annat sammanhang, men bör redan nu avskrivas helt i Mälarstråket Norsborgs gård – Slagstabadet.  Av underlaget, som visserligen delvis är motsägelsefullt framgår att bebyggelse inte är lämplig med hänsyn till strandmiljön samt att det medför påtagliga ingrepp inte bara i det sjönära strandområdet utan också i närmiljön. Nödvändigheten av angöringsytor i ett redan känsligt område medför orimliga konsekvenser. De olämpliga topografiska förhållandena kan inte heller ignoreras. Även om strandskyddet delvis är begränsat finns det ett betydande samlat skyddsvärde vid en helhetsbedömning av strandmiljön. Den obrutna strandlinjen och skogsmiljön är i sig av stort värde.

Den ängsmark/däld som lagts till inom planområdet som möjlig för bebyggelse bör enligt vår mening lämnas orörd. Möjligen kan någon mindre del invid Hallunda gårdsväg tas i anspråk beroende på vad som i övrigt kan komma ett ske i området.

Vi ser positivt på en studie som syftar till en så kallad grön siktaxel i riktning mot Hallunda centrum och med öppenhet mot Mälaren. Redan idag, och oavsett andra planer, finns ett starkt behov av att så långt möjligt åstadkomma en entré till Mälaren nerför den branta slänten, från gårdsområdets södra del till stranden, i enlighet med vad som nu skisseras i underlaget. Vi ser även mycket positivt på idén om en badplats med eller utan brygga inom eller nära det angivna planområdet.

Det finns ett sedan länge konstaterat behov av äldreboende i denna del av kommunen. Även tillgång till gruppboende är något som bör beaktas i detta sammanhang. Dessa angelägna behov bör ges prioritet i programarbetet och man bör eftersträva en placering som så långt möjligt ger direktkontakt med kollektiva kommunikationer.

Vi lägger också stor vikt vid att de frågor som anges i underlaget vad gäller grönstruktur och friytor beaktas fullt ut. Den bebyggelse som eventuellt kan anses genomförbar bör, som anges i förslaget, utformas så att en negativ miljöpåverkan minskar och att positiva effekter uppnås för miljön. Vidare anges att höga krav skall gälla för energihushållningen. Det är av största betydelse att bebyggelsen utformas med bästa tillgängliga teknik och byggkonstruktion så att klimat- och miljöbelastning minimeras och positiva effekter uppnås

I den inledande texten till underlaget för dagens beslut anges att förslaget är översiktligt och anger ramar för planeringen. Vi uppfattar det så att de redovisade förslagen är av programkaraktär och därmed kan påverkas med hänsyn till, så som det anges, i vilken omfattning och på vilket sätt kommunen tänker sig en tillkommande bebyggelse. Vidare sägs att "särskilt med tanke på områdets natur- och kulturvärden måste stor omsorg läggas i detaljplanearbetet på gestaltning och utformning av tillkommande bebyggelse för att säkra dessa höga värden" – detta är identiskt med vad Vänsterpartiet hävdat i sitt tidigare yttrande.

Vi ser inte möjligheter till en exploatering av den storleksordning som tidigare angetts. C:a 100 bostäder utgör en volym och förmodligen en skala på husen som mer torde betingas av ägarens och eventuella exploatörers avkastningskrav än av hänsyn till vad natur- och kulturmiljön tål. Vi utesluter inte att de ekonomiska utgångspunkterna för verksamheten i kommunens eget bostadsbolag skulle kunna medge en mindre och skonsammare grad av bebyggelse i området på ett sätt som bättre tillgodoser kommunens samlade intressen.

 Vi utgår från att de synpunkter som här redovisats beaktas i det fortsatta arbetet med detaljplaneprogram och kommer att ta slutlig ställning när resultatet av detta arbete föreligger.

Mats Einarsson (v)                                                                                       

Folke Olsson (v)

Knappt hade jag skrivit min kommentar till Sahlins taktiska klavertramp förrän hon tvingades dra ut foten igen. Det lät inget vidare, även om man som vänsterpartist för en kort stund kunde tillåta sig att njuta av farsen (forts.)

Jag hade fel och rätt. Tillfrågad om jag trodde att det fanns en risk för att (s) och (mp) skulle hänga av Vänsterpartiet och köra själva, så har jag fram till i förra veckan svarat bestämt nej: så korkade är inte den socialdemokratiska ledningen; de vet att det blir ett ramaskri, inte minst från fackföreningsrörelsen. Jag hade fel. Så korkad var den socialdemokratiska ledningen. Jag hade rätt. Det blev ett ramaskri från de egna leden.

Nåväl; uppgiften är fortfarande att forma ett politiskt alternativ som kan slå högeralliansen i valet 2010. Allt talar för att det bara är kombinationen s-v-mp som kan utgöra det alternativet. Så det är bara att gilla läget om man menar allvar med sitt politiska arbete.

I onsdags, den 8 oktober, träffades kommunens nämndordföranden från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet på Fittja gård, bland annat för att utvärdera majoritetssamarbetet de gångna två åren. Det rådde stor samstämmighet om att det fungerat bra och jag tror att alla instämde med Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande (s) när hon sa att det erfarenheterna visade att det var ett riktigt besluta att gå in i det röd-gröna samarbetet.
Samtidigt, ett par mil bort, kallade Mona Sahlin, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand till presskonferens för att meddela att man spräckt den rödgröna oppositionen och att (s) och (mp) hade för avsikt att bilda regering. Svepskälet för att stänga Vänsterpartiet ute var att vi är öppna för diskussioner på alla politiska områden, inklusive budgetreglerna. Det senare, den s.k. normpolitiken, får nämligen inte diskuteras eller ifrågasättas. Lasse Ohly betecknade Sahlins vägval som ett misstag, vilket väl får anses vara en smärre underdrift. Sällan har väl den politiska idiotin demonstrerats tydligare.
(Klicka på texten för att läsa resten!)

Presskonferensen var inte ens avslutad innan ledande socialdemokrater och fackliga företrädare började reagera. Tydligen var inte ens SAP:s verkställande utskott informerat om den nya linjen. Partisekreteraren Marita Ulvskog försökta reparera skadorna genom att berätta att Sahlin bara hade mandat från partistyrelsen att "fördjupa" samarbetet med (mp), men fortsätta samtalen med (v) – i skarp kontrast till Sahlins tydliga besked på presskonferensen: det är (mp) och inget annat som gäller; vänsterpartiet har försuttit sina chanser. Man fick intrycket att till och med partisekreteraren körts över.

Det hela har beskrivits som att Sahlin stängt dörren mot vänster. Men hon har snarare öppnat den på vid gavel, så att väljare och sympatisörer kan strömma över till Vänsterpartiet.

Alliansen (s)-(mp) är i första hand ett politiskt besked, inte ett taktiskt. Det är ett politiskt besked riktat till de egna medlemmarna och till fackföreningsrörelsen. Den socialdemokratiska partiledningen (vilka som nu kan räknas till denna i dag) har bestämt sig för att vinna tillbaka mittenväljarna från alliansen genom att lägga sig så nära alliansen som skammen tillåter. Då är Miljöpartiet till stor hjälp, men Vänsterpartiet givetvis ett hinder. Men detta kräver också att man tar strid med stora delar av den svenska fackföreningsrörelsen. Och det är här det fundamentala misstaget ligger. Socialdemokraterna kan möjligen vinna marginalväljare utan Vänsterpartiet, men man kan aldrig vinna valet utan stödet från den samlade arbetarrörelsen, i synnerhet LO. Och LO har ingen nytta av en rosa-grön regering som för en borgerlig politik. Sahlin spelar oerhört högt och riskerar mycket. Det är tragiskt.

Vad som går att reparera fram till valet återstår att se. Vänsterpartiet stänger inga dörrar, men kommer självfallet inte att vika från kravet på att en ny regering och en ny riksdagsmajoritet också måste innebära en ny politik.

I Botkyrka fortsätter det politiska samarbetet mellan (s), (v) och (mp), ett samarbete som inte handlar om att styra kommunen i största allmänhet, utan om att föra en politik som gör skillnad i människors vardag, en politik för jämlikhet, jämställdhet, solidaritet och hållbar utveckling. Den gångna veckan har gjort det än mer angeläget.

Mats Einarsson, gruppledare (v)