Kerstin Amelin (V), ledamot i samhällsbyggnadsnämnden höll detta anförande i samband med budgetfullmäktige den 25 november.
Ordförande, ledamöter och åhörare.
Att bygga ett hållbart samhälle handlar om att skapa goda livsmiljöer där alla människor får växa upp i trygghet och åldras med värdighet, utan att skada den natur som är en förutsättning för vår existens. I en raskt växande storstadsregion finns ständigt ett stort behov av att bygga fler bostäder, skapa mer samhällsservice, arbetsplatser, transportinfrastruktur och sociala miljöer. Målkonflikter är ofrånkomliga.
Kerstin Amelin (V)
Att bygga ett HÅLLBART samhälle kräver stor omsorg. Det handlar om VAD vi skall bygga, VAR vi skall bygga och HUR vi skall bygga. Vi bygger inte ett HÅLLBART samhälle genom att skövla de sköraste ekosystemen i strandkanten och göra plats för lyxvillor till ett priviligierat fåtal. Då vidgar vi bara ytterligare de redan ökande sociala och ekonomiska klyftorna samtidigt som vi bidrar till artdöden och klimatkrisen. I stället behöver vi bygga klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror, i kollektivtrafiknära lägen på redan i anspråk tagen mark, så att ALLA människor kan leva hälsosamt och hållbart samtidigt som vi bevarar både brukbar mark (som säkrar vår framtida livsmedelsförsörjning) och naturmark (som är en förutsättning för liv på jorden).
Vi befinner oss i ett klimatnödläge som kräver både anpassning (för att klara konsekvenserna av ett allt varmare klimat) och akuta åtgärder (för att bromsa uppvärmningen och stoppa förlusten av biologisk mångfald). Genom att till exempel INTE bygga en gångväg rakt genom strandskyddat område runt hela Tullingesjön har vi i stället råd att investera i klimatanpassning och projekt som främjar biologisk mångfald.
Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag till beslut.
Bekir Uzunel (V), ledamot i utbildningsnämnden, talade under budgetfullmäktige den 25 november. Här är hans anförande.
Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.
Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Kvaliteten i verksamheten ska alltid vara så hög att målen kan uppnås oavsett var verksamheten bedrivs och oavsett vilken huvudman som bedriver den. Likvärdighet betyder inte likformighet eller lika mycket resurser utan hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov – skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. I grunden handlar skolans likvärdighet om att en elevs möjlighet att lyckas i skolan inte på ett systematiskt sätt ska bero på elevens familjebakgrund, var i landet eleven bor eller vid vilken skola eleven går.
Skola och utbildning spelar en helt central roll i samhället, som utbildare, som förmedlare av grundläggande demokratiska värden och för att fostra oss till samhällsmedlemmar.
För den enskilda individen spelar den en avgörande roll för möjligheterna i livet.
Varje tid strävar efter att skapa den skola som svarar mot det omgivande samhällets krav på kunskaper och färdigheter men använder den också som ett instrument för att skapa en önskvärd framtida samhällsutveckling.
Goda förutsättningar för utbildning innebär bättre möjligheter att stoppa barn och ungdomar från att hamna snett i livet.
Trots dessa evidensbaserade kunskapen om skolan är eleverna inte nöjda, medarbetarna är inte nöjda, föräldrarna är inte nöjda och politikerna är inte nöjda.
Sett ur ett historiskt perspektiv är utvecklingen av Botkyrka kommunskolors likvärdighet över tid tyvärr inte positiv. I stället för att bli alltmer likvärdig verkar utvecklingen t.o.m. vara negativ. Familjebakgrundens betydelse för skolresultaten är stor och har dessutom ökat under de senaste 20 åren och kopplingen mellan elevers förutsättningar och skolans kvalitet är över lag svag.
Vilken skola elever går på har betydelse för resultaten.
Men, den kanske mest slående trenden i våra skolor är den kraftigt ökade spridningen i skolornas kunskapsresultat sedan början av 1990-talet.
Det räcker tyvärr inte att ha höga ambitioner, god vilja eller små justeringar i budgeten, utbildningen är underfinansierad i Botkyrka kommun och för det förändring krävs radikala åtgärder i form av rejält med utökade resurser, att staten behöver ta ett större ansvar att markandsskolan avskaffas och lärarna får rimliga arbetsvillkor innan de säger upp sig som barnmorskor på Södersjukhuset.
I samband med budgetdebatten i kommunfullmäktige den 25 november höll Marit Normasdotter (V) följande anförande om våra satsningar på vård- och omsorgsnämndens verksamheter.
”Ordförande, ledamöter, webbtittare
Vi har nu snart två års pandemi bakom oss och än är den inte över. Är det några Botkyrkabor som har varit extra utsatt så är det just vård- och omsorgsnämndens brukare. Många har varit isolerade, ensamma och jag kan tänka mig rädda också. Daglig verksamhet och andra aktiviteter har varit på paus och en lång tid utan kontakt med nära och kära. Det gör ont i mig när jag tänker på detta.
Mitt under detta inferno bestämmer sig majoriteten för att gå fram med en kostsam utförsäljning av hemtjänsten. Vänsterpartiet vill se en successiv återgång från privata, vinstdrivande aktörer tillbaka till egen regi. Det skapar en bättre transparens och styrning i verksamheten.
Marit Normasdotter (V), ledamot i vård- och omsorgsnämnden.
I vårt budgetyrkande tillför vi 8 miljoner kronor (mkr) för särskilda lönesatsningar. Det är är 2 mkr mera än majoriteten vill lägga. Och vi vill särskilt rikta 4 mkr till en låglönesatsning.
Vård och omsorgsnämnden hade tidigare en anställd en demenssjuksköterska på halvtid. Vi vill återinföra denna roll och lägger därför en halv miljon på denna satsning.
Nämnden har dessutom i flera år kämpat med krav på effektivisering. Vänsterpartiet menar på att vi har nått gränsen för vad vi kan effektivisera och att ytterligare krav på detta bara leder till pressad personal med risk för allvarliga missförhållande. Vi vill därför tillföra 16,5 mkr för att återställa verksamheten.
Totalt tillför vi nämnden 19 mkr. Pengar som är mycket välbehövlig och som skulle ge förvaltningen ett välbehövligt tillskott.”
Mats Einarssons inledningsanförande i budgetdebatten på kommunfullmäktige den 25 november.
”Det är tillsammans vi bygger framtiden. Alla vi vanliga och ovanliga människor som lever våra liv här i landet. Sverige är ett rikt och välorganiserat land där alla borde ha möjlighet att utveckla sina drömmar och förhoppningar, tillsammans och som individer. Men så är det inte idag. Vi är många som upplevt att delar av tryggheten försvunnit och att gemenskapen slagits sönder när marknadsideologin fått styra och politiken flytt ansvar. I skolorna behandlas elever och lärare som siffror, där billigast vinner. Du som blir sjuk måste oroa dig, inte enbart över din hälsa, utan också över hur möjligheterna till sjukvård ser ut och över att Försäkringskassan kanske inte godkänner läkarintyget. I delar av Sverige är det svårt att få tag på medicin, fast det finns flera olika apotek i varje gathörn i storstäderna. Sverige har dessutom blivit det land i Europa som har de snabbast växande ekonomiska klyftorna vilket försämrar samhällsutvecklingen, tillväxten och bidrar till oro och otrygghet. Behovet av massiva investeringar i klimatåtgärder, infrastruktur och jobb är stort och akut, men effektiva politiska åtgärder dröjer, samtidigt som klimatförändringarna får konsekvenser redan nu.”
Mats Einarsson (V), gruppledare
Det här var inledningen till förslaget till valplattform för Vänsterpartiet. Jag kan inte garantera att ordalydelsen blir exakt densamma när kongressen sagt sitt – det är trots allt Vänsterpartiet vi talar om – men jag vet att det här är en bild som delas av många fler än oss vänsterpartister.
Sverige – och Botkyrka – borde kunna så mycket bättre. Det är inte resurser som saknas. Sverige och Botkyrka kan bli rättvisare, jämlikare, mer jämställt, mer demokratiskt. Sverige – och Botkyrka – borde kunna satsa offensivt och inte fortsätta huka för den marknadsfundamentalism som haft politisk hegemoni i årtionden utan att kunna leverera annat än nya problem, nya missförhållanden, nya skandaler.
Men då krävs politisk vilja, politiska ambitioner utöver att administrera, politiska program som ser bortom nästa val.
Ordförande,
Vi ska nu debattera mandatperiodens sista budget. Efter tre år med tuffa neddragningar, lägger majoriteten fram en budget utan effektiviseringsbeting. Det är välkommet. Jag betraktar det som en indirekt bekräftelse av Vänsterpartiets kritik mot de så kallade effektiviseringarna. Vi har i tre budgetdebatter pekat på hur de planerade effektiviseringarna till allra största delen bestått av fromma förhoppningar, kostnadsminskningar som ändå skulle inträffat och rena försämringar av såväl kvalitet som volym.
Om majoriteten faktiskt trott på det man hittills sagt, alltså att verkliga effektiviseringar, samma kvalitet till lägre kostnad, alternativt högre kvalitet till samma kostnad, är möjliga – ja, då fanns det ju ingen som helst anledning att mildra effektiviseringsbetinget! Det vore ju direkt dumt att inte genomföra sådana effektiviseringar. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att majoriteten hela tiden vetat att så kallade effektiviseringar är en eufemism för nedskärningar.
Alltså: utmärkt att effektiviseringsbetinget för 2022 tas bort. Men vi noterar samtidigt att det ligger kvar med en procent åren 2023 till 25 och att det inte finns någon kompensation för de skador som skett under föregående år.
Vänsterpartiets budgetyrkande innebär en satsning på välfärden med över 50 miljoner kronor utöver majoritetens förslag. Vi är beredda att acceptera kritik – men enbart för att det är en för liten satsning. Mer skulle behövas för att bygga upp det som rustats ner, för att inte bara upprätthålla kvaliteten i vård och omsorg, socialtjänst och utbildning utan bygga upp den så den svarar mot faktiska behov. Men det kräver en annan politik på riksnivå.
Den s.k. skattekvoten har under en följd av år minskat och var 2020 42,8 %, 7 procentenheter lägre än dess högsta läge 1990. Det är hundratals miljarder per år som vi avstått från och som hade kunna satsas i välfärden. Även med en mycket beskedlig höjning av skattekvoten skulle kommunsektorn kunna tillföras betydande belopp. Vänsterpartiets budgetalternativ i riksdagen skulle tillföra Botkyrka – lågt räknat – minst 150 miljoner.
Slutligen, klimatkrisen, klimathotet, klimatnödläget. Alla, eller nästan alla, talar om att vi måste ställa om vårt samhälle, vår produktion och vår konsumtion, globalt, nationellt och lokalt. Men allt för få talar om vad detta kräver av vårt samhälle. Och ännu färre genomför vad som krävs. Sopsortering och cykel till jobbet är utmärkt, ja nödvändigt. Men det är inte det som ensamt klarar krisen. Det krävs en massiv, genomgripande förändring av produktion, transporter och infrastruktur. Vilket i sin tur kräver offentliga investeringar, lagregleringar och styrmekanismer av historiska dimensioner. Den som hoppas på marknadens osynliga hand kommer själv att famla i blindo.
Botkyrka har på papperet höga ambitioner för klimatpolitiken. Men låt oss vara ärliga: vi ligger efter. Vi måste öka takten. Vi måste göra mer. Vänsterpartiet föreslår att Botkyrka nu – utöver allt det som krävs i form av klimatsmart byggande, fossilfria transporter, energieffektivisering med mera – inleder en satsning på egen, lokal energiproduktion och energilagring, till exempel i form av en solcellspark efter modell från den andelsägda Bredtorps Solpark i Tranås. Det är blygsam början, men det kan bli en början till något stort.
Ordförande,
Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetalternativ, inklusive förändrad skattesats.”
Läs hela Vänsterpartiets budgetförslag genom att klicka här.
Företrädare för Lärarförbundet Botkyrka, Kommunal Botkyrka och Tankesmedjan Balans skrev nyligen i Aftonbladet vad som kan vara årets viktigaste debattartikel i den lokala kommunpolitiken. För är det något som behöver belysas så är det Botkyrkamajoritetens dubbelspel om välfärdens finansiering – regelbundna pressmeddelanden om nya satsningar på skolan samtidigt som dessa äts upp av det som på kommunalpolitiskt nyspråk kallas ”effektiviseringar”. I realiteten har många politikers tal om satsningar på skolan handlat mer om hur pengarna bokförs snarare än faktiska tillskott som märks i lärare och elevers vardag.
Inför 2022 har den S-ledda majoriteten i Botkyrka, som förutom Socialdemokraterna även består av Miljöpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, presenterat ett budgetförslag som för första gången den här mandatperioden saknar nedskärningar. Det är naturligtvis glädjande. När valåret passerat räknar de dock med att åter dra igång sparandet på skolan. Majoriteten kompenserar inte heller skolorna för de nedskärningar som genomförts de senaste tre åren.
Mats Einarsson, gruppledare och Therese Karlsson, ordförande.
Välfärden behöver mer än en nedskärningspaus. Vänsterpartiet i Botkyrka har presenterat ett budgetyrkande som innebär 56 miljoner kronor mer till välfärden i Botkyrka än vad majoriteten föreslår. Av dessa föreslås 24 nya miljoner tillfalla förskola och skola.
Är det här tillräckligt? Svaret är nej. Något som också måste lyftas är att kommunernas förutsättningar att lyckas måste utjämnas. Här spelar rikspolitiken en viktig roll. Vänsterpartiets nämnda satsningar finansieras bland annat genom en höjning av kommunalskatten. Det är en metod som visserligen är rimlig givet de politiska förutsättningarna (läs brist på regeringspolitik) men som inte är långsiktigt gångbar eftersom det är en skatt som i praktiken slår hårdast mot de med lägst inkomster. En bättre väg vore att statliga skatter på stora inkomster och förmögenheter höjdes och att intäkterna fördelades till kommunerna. Detta är också Vänsterpartiets politik och den borde även vara regeringens.
I Vänsterpartiet Botkyrkas budgetförslag för 2022 satsas totalt 56 miljoner kronor mer på förskola/skola, äldreomsorg och social verksamhet än vad den S-ledda majoriteten föreslår. Syftet är att ge välfärden en återstart efter tre års nedskärningar.
För första gången den här mandatperioden presenterade den S-ledda majoriteten nyligen en budget utan nedskärningar, något Vänsterpartiet tycker är mycket glädjande. Däremot kompenseras inte nämnderna för de besparingar som skett de senaste tre åren och när valåret passerat räknar den sittande majoriteten återigen med neddragningar från år 2023 och framåt.
– Vänsterpartiet vill nyttja det ljusnande ekonomiska läget till att ge den pressade välfärden en återstart, något som både kommunens personal och medborgare förtjänar efter en svår pandemitid, säger Mats Einarsson, gruppledare för Vänsterpartiet Botkyrka.
Mats Einarsson (V), gruppledare
Vänsterpartiets satsningar innebär både generella tillskott till nämnderna och konkreta förbättringar av välfärden. Bland annat vill V att den nattöppna förskolan ska öppna igen, att en satsning genomförs på att öka andelen barn som går i förskola och att socialnämnden ges förutsättningar att klara sitt viktiga förebyggande arbete.
Vänsterpartiet yrkar även på att de delar av majoritetens investeringsplan som drabbar miljön försvinner till förmån för klimatinvesteringar. Totalt rör det sig om 32 miljoner kronor för konstgräsplan på Brantbrinks IP samt gångväg och bryggor runt Tullingesjön som vi vill stryka från majoritetens förslag. I stället vill vi satsa på energieffektiviseringar samt till inledande investeringar i förnybar energiproduktion i egen regi, till exempel i form av en solcellspark.
– Klimatomställningen är akut och kommunens investeringar måste bidra till den istället för att stora pengar läggs på projekt där naturen tar skada, säger Mats Einarsson.
Satsningarna finansieras i förslaget genom exploateringsintäkter och vissa omdisponeringar i budgeten samt en skattehöjning på 26 öre.
Vänsterpartiet har en politik på riksnivå som hade gett kommunerna bättre förutsättningar att klara välfärdens finansiering utan kommunala skattehöjningar. Läs mer om vår inställning till kommunalskattehöjningar via budgetlänken nedan.
Läs hela Vänsterpartiets budgetyrkande genom att klicka här.
Vänsterpartiets förslag till budgetramar, skillnad mot majoritetens förslag
Utbildningsnämnden, +24 miljoner kronor (mkr)
Vård- och omsorgsnämnden, +19 mkr
Socialnämnden, +13 mkr
Arbetsmarknads och vuxenutbildning, +5 mkr
Kultur- och fritidsnämnden, +3,5 mkr
Miljö- och hälsoskyddsnämnden, +2,25 mkr
Kommunstyrelsen, +2 mkr
Teknik- och fastighet, +0,5 mkr
Samhällsbyggnadsnämnden, -0,035 mkr
Nyligen tog vård- och omsorgsnämnden ställning till lokalbehovsplanen för 2021-2030. Vänsterpartiet anser att ambitionen är för låg vad gäller att ta fram tillräckligt med platser på vård- och omsorgsboende och bostäder med särskild service enligt LSS.
I Botkyrka har vi länge haft ambitionen att kunna erbjuda platser på vård- och omsorgsboende i alla kommundelar, så att så många som möjligt skall kunna bo kvar i sin närmiljö även när det inte längre är möjligt att möta ett ökat omsorgsbehov i det egna hemmet. Men planerna skjuts hela tiden längre och längre fram medan vi i stället fortsätter att köpa externa platser på vård- och omsorgsboende och bostäder med särskild service enligt LSS.
Marit Normasdotter och Therese Karlsson är Vänsterpartiets representanter i vård- och omsorgsnämnden.
Lokalbehovsplanen för 2021 – 2030 visar tydligt att vi fortsätter i samma anda och att det alltså inte finns någon ambition att möta behovet inom kommunens egen verksamhet. I stället för att planera för ett utökat antal
boendeplatser i egen regi kommer vi att vara beroende av tillgången på en osäker marknad där efterfrågan bestämmer priset och målet om att våra medborgare skall kunna bo kvar i sin närmiljö förefaller helt bortglömt.
Samtidigt vet vi att efterfrågan på dessa typer av bostäder kommer att öka även i resten av regionen och att det därför kan förväntas bli både svårare och dyrare att hitta bostäder utanför kommunen för våra medborgare med behov av stöd, vård och omsorg. Vänsterpartiet anser därför att det vore
lämpligt att planera för viss överkapacitet i det egna beståndet. På så vis skulle vi avsevärt minska risken för att inte kunna tillgodose våra medborgares behov inom kommunen och kanske även kunna hjälpa grannkommuner som i framtiden riskerar att befinna sig i samma ogynnsamma situation som vi själva upplevt under en längre tid.
Marit Normasdotter (V), ledamot i vård- och omsorgsnämnden Therese Karlsson (V), ersättare i vård- och omsorgsnämnden
Den S-ledda majoriteten har haft planer på att skära ner på skolan med 194 miljoner kronor fram till och med år 2025. Rättmätiga protester från Lärarförbundet, som framfördes i Mitt i Botkyrka nyligen, ledde omedelbart till att majoriteten genom Emanuel Ksiazkiewicz (S) meddelande att nedskärningarna som skulle genomföras år 2022 dras tillbaka. Ett positivt besked givetvis. Vad som inte framgick var att endast 27,9 miljoner av de 194 miljoner kronorna avsåg 2022 och att stora planer på nedskärningar alltså finns kvar. Det behövs ett mer långsiktigt besked från majoritetens partier. Hur ser de på framtiden?
Bekir Uzunel och Anna Kristoffersson.
”Vi måste krossa skolsegregationen” är ett av Emanuel Ksiazkiewicz’ favorituttryck. Det är dags att lägga ifrån sig den lilla hammaren och ta fram storsläggan för det vi har sett hittills räcker inte.
Bekir Uzunel (V), ledamot i utbildningsnämnden Anna Kristoffersson (V), ersättare i utbildningsnämnden
Majoriteten vill bygga en sammanhängande gångväg runt Tullingesjön, en idé som kan låta trevlig för första ögonkastet, men som är både mycket dyr, stör djurlivet och ger förhållandevis låg nytta då sjön till stora delar redan är tillgänglig. Såhär skriver Kerstin Amelin (V) i ett yrkande i samhällsbyggnadsnämnden:
”I tjänsteskrivelsen beskrivs Tullingesjön helt riktigt som en av Botkyrkas pärlor. Utmed och i närheten av sjöns stränder finns många olika naturtyper och kulturhistoriskt viktiga platser. Här finns relativt orörda naturområden, jordbrukslandskap, skogbeväxta berg, raviner, branta klippor, sandstrand och våtmark. På den östra sidan är sjön mycket tillgänglig, med bilvägar, gång- och cykelstråk och badplats. På den västra sidan finns mer svårtillgängliga områden där flora och fauna har möjlighet att frodas mer ostört.
Kerstin Amelin (V)
Att omgärda hela sjön med en strandnära väg och spänger skulle sannolikt bli förödande för många av de djur och växter som lever i och vid vattnet. Vi vet att vi måste vara mycket restriktiva när vi exploaterar naturmark eftersom den pågående förlusten av biologisk mångfald är ett akut hot mot ekosystemet, jordbruket och i förlängningen vår egen framtid. De spänger vid Maden som föreslås i etapp 1 av projektet är en meningslös åtgärd eftersom denna del av Tullingesjön redan är mycket tillgänglig, samtidigt som de skulle vara direkt skadliga för ekosystemet i strandkanten.
De 400 000 kr som föreslås avsättas till en utredning av projektet och de uppskattningsvis 100-125 miljoner kronor som man uppskattar att vägen skulle kosta bör i stället användas till åtgärder som syftar till att minska vår påverkan på ekosystem och klimat.
Jag yrkar avslag på ordförandeförslagets andra sats.”
Kerstin Amelin (V), ledamot i samhällsbyggnadsnämnden
Nyligen publicerade tidningen Arbetet en artikel om hur Botkyrka kommun tecknat avtal med ett privat hemtjänstföretag trots kännedom om företagets fusk i Linköpings kommun 2019.
– Vård- och omsorgsdirektören visar på en häpnadsväckande avslappnad attityd mot fusk i välfärden i intervjun med tidningen Arbetet. Om det verkligen är så att det är omöjligt att stoppa fuskande företag från att delta i Botkyrkas upphandlingar så är det ett utmärkt argument för varför kommunen inte borde ha gett sig in i det här projektet från början, säger Marit Normasdotter (V), ledamot i vård- och omsorgsnämnden.
Vänsterpartiet har hela tiden motsatt sig privatiseringen av hemtjänsten i Botkyrka och anser att de privata hemtjänstföretagens uttag av vinster ur välfärden leder till en risk för att företagen ser till sitt eget intresse, snarare än till de äldres. Dessutom behöver kommunen lägga pengar på upprätta en kontroll av de privata företagen.
– Botkyrka kommun, med vård- och omsorgsnämndens ordförande Tuva Lund (S) i spetsen, bör naturligtvis avsluta samarbetet med det fuskande företaget fortast möjligt, säger Therese Karlsson (V), ersättare i vård- och omsorgsnämnden och ordförande för Vänsterpartiet Botkyrka.
Marit Normasdotter och Therese Karlsson.
I den nya boken Hemtjänstmaffian framkommer att minst 66 hemtjänstföretag har slängts ut ur kommuner sedan 2013 efter att ha fuskat, uppger Kommunalarbetaren.
År 2020 la den S-ledda högermajoriteten i Botkyrka 10 miljoner kronor på att införa privatiseringen och släppa fram vinsterna i välfärden. Detta trots kommunens svåra ekonomiska situation, där pengarna hade kunnat gå till att förbättra den egna äldreomsorgen. Inför 2022 planerar majoriteten att skära ner över 12 miljoner kronor på vård- och omsorgsnämndens verksamhet.
