Skip to main content

År: 2021

125 miljoner i (Tullinge)sjön

Den S-ledda majoriteten i Botkyrka kommun vill satsa 125 miljoner kronor (!) på en gångväg och bryggor runt Tullingesjön. Projektet hotar djurlivet och den biologiska mångfalden och Vänsterpartiet vill i stället att pengarna ska gå till lokala klimatinvesteringar och grönområden i Botkyrka.

Hur skulle du göra om du hade 125 miljoner kronor och stod inför en klimatkris? Den frågan tycks den politiska majoriteten i Botkyrka, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, inte ha ställt sig. Vid samhällsbyggnadsnämndens möte nyligen tog dessa partier ställning för att bygga en sammanhängande gångväg runt Tullingesjön för dessa pengar. Vänsterpartiet motsatte sig förslaget och vill i stället rädda den biologiska mångfalden.

Utsikt över Tullingesjön. Foto: Hannah Amelin.

Utmed och i närheten av sjöns stränder finns många olika naturtyper och kulturhistoriskt viktiga platser. Här finns relativt orörda naturområden, jordbrukslandskap, skogbevuxna berg, raviner, branta klippor, sandstrand och våtmark.

– Att omgärda hela sjön med en strandnära väg, bryggor och däck vore förödande för många av de djur och växter som lever i och vid vattnet, säger Kerstin Amelin, ledamot för Vänsterpartiet i samhällsbyggnadsnämnden.

Kerstin Amelin (V), ledamot i samhällsbyggnadsnämnden.

På den östra sidan är sjön redan mycket tillgänglig, med bilvägar, gång och cykelstråk och badplats. På den västra sidan finns mer svårtillgängliga områden där flora och fauna har möjlighet att frodas mer ostört.

– Vi måste vara varsamma med den tätortsnära natur som ännu finns kvar. Vi vet att vi måste vara mycket restriktiva när vi exploaterar naturmark eftersom den pågående förlusten av biologisk mångfald är ett akut hot mot ekosystemet, jordbruket och i förlängningen vår egen framtid, säger Kerstin Amelin.

V vill klimatinvestera

Vänsterpartiet vill i stället använda de 125 miljoner kronorna till satsningar som syftar till att minska vår påverkan på ekosystem och klimat. En viktig åtgärd är att energieffektivisera Botkyrkabyggens lägenheter så att vi både sparar energi och kan få en bättre och mer behaglig inomhusmiljö hemma.

Vänsterpartiet vill även anlägga en solcellspark i kommunen, där kommunens medborgare också skulle kunna bli andelsägare, samt montera solceller på kommunens fastigheter. Liknande satsningar på solceller har gjorts i andra kommuner.

– Ska vi lyckas mildra klimatkrisens många negativa effekter så brådskar det, och då krävs stora investeringar och att de genomförs snabbt, säger Kerstin Amelin.

Vänsterpartiet vill även anpassa samhället så att det bättre klarar av olika typer av extremväder som till exempel leder till översvämningar. För detta krävs att kommunen satsar på sina grönområden och parker, som förutom att användas för lek och friluftsliv, också fyller en viktig funktion genom dess förmåga att ta hand om stora regnmängder.

– Vi vill se mer trädplanteringar, perenna ätliga växter i våra parker och möjlighet till stadsodling för alla som inte har en egen trädgård, särskilt i områden som idag domineras av asfalt och betong. En bättre utemiljö kan lyfta hela kvarter, och samtidigt göra stor nytta för klimatet. Trädplantering påverkar även temperatur och luftkvaliteten positivt, något som till exempel är särskilt viktigt i Alby som påverkas av partikelutsläpp från både E4:an, Hågelbyleden och Eriksbergs industriområde, säger Kerstin Amelin.

________________________________

5 klimatförslag från Vänsterpartiet i Botkyrka:

  • Energieffektivisering av miljonprogrammet.
  • Energieffektivisering av kommunens lokaler.
  • Nybyggnation bör ske i trä som lagrar kol.
  • Anlägg en solcellspark i kommunen.
  • Satsa på kommunens grönområden och parker.

Fredrik Andersson-Tay

Denna text har tidigare publicerats i vår tidning Vänstern i Botkyrka, nr 2/2021.

Andelen fasta tjänster måste öka i Botkyrka

Andelen fasta tjänster i Botkyrka kommun ligger långt från det socialdemokratiska vallöftet från 2018. Vilka åtgärder planerar att vidtas, undrar Mats Einarsson, gruppledare för Vänsterpartiet Botkyrka, i en interpellation till Ebba Östlin (S):

”Fasta tjänster, helst på heltid, är en viktig trygghetsfaktor för de anställda och ofta avgörande för att kunna planera livet, skaffa en egen bostad, ta lån osv. Det är också i kommunens intresse för att kunna rekrytera och behålla kvalificerad personal.

Mats Einarsson (V)

Tidningen Arbetet rapporterade den 3 november att ingen kommun klarar det socialdemokratiska vallöftet från 2018 att minst 90 % av de kommunanställda i S-styrda kommuner ska ha fasta jobb. Löftet upprepades nyligen av den socialdemokratiska kongressen.

Kommunen med högst andel fasta tjänster är M-ledda Kävlinge (88,1 %), den med lägst andel är S-ledda Malung-Sälen (65,3 %). Endast 18 av de 80 S-ledda kommunerna ligger över 80 %. Botkyrkas siffra är 78,7 %, en ökning med 2,7 procentenheter sedan 2018. (Siffrorna gäller 2020 och är hämtade från SKR:s databas Kolada).

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S):

Vilka konkreta åtgärder har vidtagits eller planeras för att målet om minst 90 % fasta tjänster ska uppnås i Botkyrka under nästa mandatperiod?”

Mats Einarsson
gruppledare, Vänsterpartiet Botkyrka

(V)i stannar på marken

Koldioxidutsläppen från flygindustrin är ett stort problem och tekniska lösningar för att eliminera utsläppen från flyget ligger så långt bort i tiden att de inte är i närheten av att vara realistiska alternativ, skriver Monica Brundin i denna krönika.

”Inför år 2019 var det dags för det nya S-ledda styret i Botkyrka att presentera sin första gemensamma budget. De funderade, och ställde sig frågan: Vad är det allra viktigaste att lyfta fram i den inledande presentationen av budgeten? Närheten till Arlanda, visade det sig! Redan i budgetens första mening etableras detta som en av kommunens bästa tillgångar, som om fördelen med Botkyrka främst vore att kunna resa härifrån, helst så långt bort som möjligt.

Monica Brundin, ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden

Majoritetens vurm för Arlanda är märklig av minst två anledningar. För det första har vi inte så nära till Arlanda – i Stockholms län går det knappt att komma längre bort än att vara i Botkyrka. För det andra är önskan om att göra just flygresande så tillgängligt som möjligt en hopplöst omodern tanke. Koldioxidutsläppen från flygindustrin är ett stort problem och tekniska lösningar för att eliminera utsläppen från flyget ligger så långt bort i tiden att de inte är i närheten av att vara realistiska alternativ.

Vänsterpartiet vill minska flygresandet. Vi har förslag om en progressiv flygskatt där de rikaste – som är de som flyger allra mest – får betala högre skatt för varje resa som görs, medan den som reser någon enstaka gång betalar en lägre skatt. Skatteintäkterna ska gå till lägre biljettpriser i kollektivtrafiken. Detta är en av många åtgärder som behövs för att på allvar ställa om samhället och klara klimatmålen.”

Monica Brundin
ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden

Denna text har tidigare publicerats i vår tidning Vänstern i Botkyrka, nr 2/2021.

Dags för en rättvis klimatpolitik

Priset på SL-kortet höjs igen. Samtidigt släpper den rikaste procenten av Sveriges befolkning ut 20 gånger mer än vad som krävs för att uppnå klimatmålen. Det behövs en rättvis klimatomställning.

De svenska utsläppen av koldioxid är ojämnt fördelade. I slutet av förra året presenterade Oxfam en rapport som visade att de rikaste 10 procenten av Sveriges befolkning stod för 24 procent av utsläppen. Den rikaste hundradelen har ett koldioxidavtryck som är 20 gånger högre än vad som krävs för att uppnå klimatmålen till 2030.

Therese Karlsson, ordförande Vänsterpartiet Botkyrka

Samma rapport visar att det är folk med låga inkomster som fått ta mest ansvar för klimatpolitiken hittills. Mellan 1990 och 2015 minskade utsläppen från den halva av befolkningen som har lägst inkomster med 16 procent – medan utsläppen knappt minskat alls hos de rikaste. Rättvist? Nej!

Överklassens utsläpp måste minska snabbt. Vänsterpartiet har en politik för att det ska ske, samtidigt som vi vill satsa på sådant som underlättar ett klimatsmart liv för alla. Den moderatledda regionledningen kommer snart att straffa alla som reser klimatsmart genom att höja priset för ett månadskort i SL-trafiken till 970 kr. Vänsterpartiet vill i stället höja skatten för de rikaste i samhället och använda pengarna till billigare kollektivtrafik.

Vänsterpartiet vill också att kollektivtrafiken ska bli mer lättillgänglig och bekväm. Bussarna i Botkyrka är förmodligen de mest slitna i hela SL-trafiken. När jag tar bussen mellan Tumba och Alby undrar jag ibland om bussen kommer att hålla ihop under hela resan. Det är dags att Botkyrka får minst lika fina bussar som de i innerstan, och det behövs tätare turer under en längre del av dagen, över hela kommunen.

Först när kollektivtrafiken rustas upp kan vi förväntas oss att fler ställer bilen. Och pengarna till detta finns – om vi beskattar de rikas klimatskadliga lyxkonsumtion.

Therese Karlsson
ordförande för Vänsterpartiet Botkyrka

Texten har tidigare publicerats i vår tidning Vänstern i Botkyrka nr 2/2021.

Kerstin Amelin: ”Bygg ut lokal energiproduktion”

Kerstin Amelins anförande under torsdagens budgetdebatt om teknik- och fastighetsnämndens verksamhet:

”Ordförande, ledamöter, åhörare.

Vi befinner oss i ett klimatnödläge, som kräver att vi så snabbt som möjligt ställer om alla delar av samhället för att kunna leva hållbart, nu och i framtiden. Teknik- och fastighetsnämnden har en nyckelroll när det gäller omställningen av vår egen organisation, och mycket av det arbete som behöver göras för att anpassa kommunen som fysisk plats involverar också Teknik- och fastighetsnämnden.

En helt central del av omställningen handlar om vår energiproduktion och vår energikonsumtion. Vänsterpartiet har länge velat se en plan för att på alla tänkbara sätt effektivisera kommunens energianvändning. Det räcker inte att ställa om från fossil energiproduktion till förnybara metoder. All energiproduktion belastar miljön, bara på olika sätt, och ju mer energi vi använder desto större belastning. Vi måste därför hela tiden ha fokus på att minska vår energianvändning.

Kerstin Amelin (V)

Men vi behöver också ta ansvar för produktionen av den energi vi förbrukar.

Det är väl känt att vi inte har elbrist i Sverige – vi kan till och med exportera el eftersom vi totalt sett producerar mer el än vi själva använder. Däremot har vi effektbrist, eftersom efterfrågan på el vid vissa tillfällen är större än tillgången, och vi har kapacitetsbrist eftersom mest el produceras i norra delen av landet medan mest förbrukning sker här hos oss i den södra delen, och ledningarna inte räcker till. Det är helt enkelt nödvändigt för oss att bygga ut den lokala produktionen av förnybar el för att hantera kapacitetsbristen, i kombination med metoder för lagring av el som ett sätt att hantera effektbristen. I vårt förslag till mål och budget ger vi därför Teknik- och fastighetsnämnden i uppdrag att utreda hållbar och klimatneutral energiproduktion i egen regi, t.ex. i form av en solcellspark. I vårt förslag till mål och budget tillför vi nämnden 500 tkr för detta ändamål. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag till beslut.”

Mats Einarsson: ”Socialnämnden är underfinansierad”

Mats Einarssons (V) inlägg om socialnämndens verksamhet i samband med budgetdebatten i kommunfullmäktige 25/11:

I socialnämnden har Vänsterpartiet och Moderaterna varit överens om åtminstone en sak: socialnämnden är underfinansierad. Därför har jag sett fram emot att göra gemensam sak med dem i budgetdebatten om socialnämndens budgetram – även om vi givetvis inte skulle vara överens om finansieringen.

Men tji fick jag. Moderaterna föreslår inte en krona ytterligare till socialnämnden. Den insikt om det sociala arbetets betydelse, såväl det akuta som det förebyggande, som de moderata socialnämndsledamöterna gett uttryck för har man uppenbarligen inte förmått förmedla till sina partikamrater. Det är beklagligt.

Mats Einarsson (V)

Än mer beklagligt, sakligt sett, är att inte heller den politiska majoriteten nått denna insikt. Visserligen tillförs nämnden en del medel, men det är för tillkommande (och viktig) verksamhet och det löser inte socialnämndens strukturella underfinansieringsproblem.

Vänsterpartiet tillför nämnden totalt 13 mkr, inklusive medel för att höja föreningsbidragen lika mycket som Kultur- och fritidsnämnden ges möjlighet att göra.

Andrea Molin Storbjörk om förebyggande socialt arbete inom vuxenutbildning

Andrea Molin Storbjörk (V), ersättare i kommunfullmäktige och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden höll detta anförande i samband med budgetdebatten i kommunfullmäktige den 25 november:

”Ordförande, ledamöter, medborgare, och övriga åhörare.

Jag får inte yrka men om jag fick yrka skulle jag yrka bifall till Vänsterpartiets budgetförslag, och nu ska jag berätta varför:

Vänsterbudgeten innehåller ett ökat anslag till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden jämfört med majoritetens förslag. Det omfattar bland annat medel för ett utökat uppdrag till vuxenutbildningen för att arbeta med förebyggande socialt arbete.

Det kan till exempel handla om:

  • stöd för uppsökande verksamhet, och frivilliga insatser,
  • samhällsinformation, och information om social service,
  • myndighetssamverkan,
  • våldsprevention,
  • insatser mot psykisk ohälsa och suicid.

Det kan, när det är befogat, dessutom ske på lätt svenska.

Andrea Molin Storbjörk (V)

Eftersom socialnämnden är underfinansierad och de dessutom i de flesta fall möter medborgare och familjer först när det finns ett problem att åtgärda, så kan vi som kommun vinna mycket på att samverka innan det blir ett problem. Vi ska inte göra varandras jobb men vi behöver jobba mot samma mål.

Och det målet måste vara att medborgare har möjlighet till livskvalitet, trygghet och en meningsfull tillvaro. Dels för att det ger medborgare en möjlighet att bidra positivt till samhället vilket gagnar oss alla tillsammans. Dels för att minska besvär eller lidande för enskilda medborgare och familjer.

Och den budget som ger bäst förutsättningar för det är Vänsterpartiets.

Tack för mig.”

Kerstin Amelin: ”Att bygga ett hållbart samhälle kräver stor omsorg”

Kerstin Amelin (V), ledamot i samhällsbyggnadsnämnden höll detta anförande i samband med budgetfullmäktige den 25 november.

Ordförande, ledamöter och åhörare.

Att bygga ett hållbart samhälle handlar om att skapa goda livsmiljöer där alla människor får växa upp i trygghet och åldras med värdighet, utan att skada den natur som är en förutsättning för vår existens. I en raskt växande storstadsregion finns ständigt ett stort behov av att bygga fler bostäder, skapa mer samhällsservice, arbetsplatser, transportinfrastruktur och sociala miljöer. Målkonflikter är ofrånkomliga.

Kerstin Amelin (V)

Att bygga ett HÅLLBART samhälle kräver stor omsorg. Det handlar om VAD vi skall bygga, VAR vi skall bygga och HUR vi skall bygga. Vi bygger inte ett HÅLLBART samhälle genom att skövla de sköraste ekosystemen i strandkanten och göra plats för lyxvillor till ett priviligierat fåtal. Då vidgar vi bara ytterligare de redan ökande sociala och ekonomiska klyftorna samtidigt som vi bidrar till artdöden och klimatkrisen. I stället behöver vi bygga klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror, i kollektivtrafiknära lägen på redan i anspråk tagen mark, så att ALLA människor kan leva hälsosamt och hållbart samtidigt som vi bevarar både brukbar mark (som säkrar vår framtida livsmedelsförsörjning) och naturmark (som är en förutsättning för liv på jorden).

Vi befinner oss i ett klimatnödläge som kräver både anpassning (för att klara konsekvenserna av ett allt varmare klimat) och akuta åtgärder (för att bromsa uppvärmningen och stoppa förlusten av biologisk mångfald). Genom att till exempel INTE bygga en gångväg rakt genom strandskyddat område runt hela Tullingesjön har vi i stället råd att investera i klimatanpassning och projekt som främjar biologisk mångfald.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag till beslut.

Bekir Uzunel: ”Krävs rejält utökade resurser”

Bekir Uzunel (V), ledamot i utbildningsnämnden, talade under budgetfullmäktige den 25 november. Här är hans anförande.
Ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets budgetförslag.
Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Kvaliteten i verksamheten ska alltid vara så hög att målen kan uppnås oavsett var verksamheten bedrivs och oavsett vilken huvudman som bedriver den. Likvärdighet betyder inte likformighet eller lika mycket resurser utan hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov – skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. I grunden handlar skolans likvärdighet om att en elevs möjlighet att lyckas i skolan inte på ett systematiskt sätt ska bero på elevens familjebakgrund, var i landet eleven bor eller vid vilken skola eleven går.
Skola och utbildning spelar en helt central roll i samhället, som utbildare, som förmedlare av grundläggande demokratiska värden och för att fostra oss till samhällsmedlemmar.
För den enskilda individen spelar den en avgörande roll för möjligheterna i livet.

Varje tid strävar efter att skapa den skola som svarar mot det omgivande samhällets krav på kunskaper och färdigheter men använder den också som ett instrument för att skapa en önskvärd framtida samhällsutveckling.
Goda förutsättningar för utbildning innebär bättre möjligheter att stoppa barn och ungdomar från att hamna snett i livet.
Trots dessa evidensbaserade kunskapen om skolan är eleverna inte nöjda, medarbetarna är inte nöjda, föräldrarna är inte nöjda och politikerna är inte nöjda.
Sett ur ett historiskt perspektiv är utvecklingen av Botkyrka kommunskolors likvärdighet över tid tyvärr inte positiv. I stället för att bli alltmer likvärdig verkar utvecklingen t.o.m. vara negativ. Familjebakgrundens betydelse för skolresultaten är stor och har dessutom ökat under de senaste 20 åren och kopplingen mellan elevers förutsättningar och skolans kvalitet är över lag svag.
 Vilken skola elever går på har betydelse för resultaten.
Men, den kanske mest slående trenden i våra skolor är den kraftigt ökade spridningen i skolornas kunskapsresultat sedan början av 1990-talet.
Det räcker tyvärr inte att ha höga ambitioner, god vilja eller små justeringar i budgeten, utbildningen är underfinansierad i Botkyrka kommun och för det förändring krävs radikala åtgärder i form av rejält med utökade resurser, att staten behöver ta ett större ansvar att markandsskolan avskaffas och lärarna får rimliga arbetsvillkor innan de säger upp sig som barnmorskor på Södersjukhuset.

Marit Normasdotter: ”Fyra miljoner i låglönesatsning”

I samband med budgetdebatten i kommunfullmäktige den 25 november höll Marit Normasdotter (V) följande anförande om våra satsningar på vård- och omsorgsnämndens verksamheter.

”Ordförande, ledamöter, webbtittare

Vi har nu snart två års pandemi bakom oss och än är den inte över. Är det några Botkyrkabor som har varit extra utsatt så är det just vård- och omsorgsnämndens brukare. Många har varit isolerade, ensamma och jag kan tänka mig rädda också. Daglig verksamhet och andra aktiviteter har varit på paus och en lång tid utan kontakt med nära och kära. Det gör ont i mig när jag tänker på detta.

Mitt under detta inferno bestämmer sig majoriteten för att gå fram med en kostsam utförsäljning av hemtjänsten. Vänsterpartiet vill se en successiv återgång från privata, vinstdrivande aktörer tillbaka till egen regi. Det skapar en bättre transparens och styrning i verksamheten.

Marit Normasdotter (V), ledamot i vård- och omsorgsnämnden.

I vårt budgetyrkande tillför vi 8 miljoner kronor (mkr) för särskilda lönesatsningar. Det är är 2 mkr mera än majoriteten vill lägga. Och vi vill särskilt rikta 4 mkr till en låglönesatsning.

Vård och omsorgsnämnden hade tidigare en anställd en demenssjuksköterska på halvtid. Vi vill återinföra denna roll och lägger därför en halv miljon på denna satsning.

Nämnden har dessutom i flera år kämpat med krav på effektivisering. Vänsterpartiet menar på att vi har nått gränsen för vad vi kan effektivisera och att ytterligare krav på detta bara leder till pressad personal med risk för allvarliga missförhållande. Vi vill därför tillföra 16,5 mkr för att återställa verksamheten.

Totalt tillför vi nämnden 19 mkr. Pengar som är mycket välbehövlig och som skulle ge förvaltningen ett välbehövligt tillskott.”